Yttrande över promemorian Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik

Remissvar till Finansdepartementet, Skatte- och tullavdelningen,
Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, Henrik Kjellberg
Fi2019/00431/S2

Jernkontorets diarienr: 8/19

Sammanfattning

Jernkontoret har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående förslag. I vårt remissvar lämnar vi endast övergripande synpunkter och hänvisar till remissvar som lämnats av Svenskt Näringsliv och Svemin för ytterligare detaljer.
Jernkontoret motsätter sig de föreslagna förändringarna.

Bakgrund

Stålindustrin är i mindre omfattning direkt berörd av de föreslagna ändringarna. Dock påverkas stålindustrin indirekt genom att skattehöjningarna påverkar de råvaror som stålindustrin är beroende av genom effekter på gruv- och mineralbranschen. Vi ser också en risk att de ökade skatterna på kraftvärmeproduktion kan ha negativ inverkan på elförsörjningen.

Höjd energi- och koldioxidskatt för kraftvärmeproduktion

De kraftvärmeanläggningar kopplade till stålindustrin som huvudsakligen använder processgaser som bränsle måste i vissa fall även använda vanliga standardsbränslen. Det sker till exempel vid variationer i leverans av processgaser då stödbränslen behövs för att upprätthålla processen. Dessa anläggningar omfattas av utsläppshandelssystemet där samtliga utsläpp från förbränningen redovisas med utsläppsrätter. En ytterligare beskattning av dessa bränslen innebär enbart dubbla kostnader utan att tillföra ytterligare styrning mot minskade utsläpp. Jernkontoret motsätter sig principiellt dubbla styrmedel för miljörelaterad styrning.

Stålindustrin ser elektrifiering som en viktig lösning i arbetet mot minskade utsläpp. Det kommer att innebära ett ökat elbehov och en stabil elförsörjning är därför av stor vikt för fungerande och effektiva industriprocesser. Kraftvärmeproduktion bidrar till kapacitet i elsystemet och det är därför bekymmersamt om det ökade skattetrycket riskerar att slå ut delar av denna produktion.

Principer för miljörubricerade skatter

Styrning inom miljöområdet kan utformas på flera olika sätt. En grundregel bör dock vara att de styrmedel som används har en faktisk effekt på miljöpåverkan. I många fall har industrin i Sverige kommit långt vad gäller minskade utsläpp och de enkla lösningarna är redan genomförda. Att använda skatt som styrmedel kan vara lämpligt om det finns kända lösningar att implementera men fungerar dåligt när dessa steg redan är passerade. I stället måste styrmedlen innefatta en större flexibilitet som kan hantera de olika förutsättningar som finns inom olika verksamheter såsom till exempel görs i tillståndsprövningen.

Skatter som motiveras med miljöargument men som i realiteten enbart är fiskala undergräver förtroendet för miljöpolitiken. Skattepolitiken som berör industrin måste också ta hänsyn till omvärlden och undvika att skapa alltför stora skillnader i kostnadsbörda mellan svenska företag och deras internationella konkurrenter. Vi ser inte att de föreslagna skatteändringarna följer dessa grundläggande principer utan snarare är rent fiskala utan miljöeffekt.

En konkurrenskraftig industri är en förutsättning för att nå klimatmålen

Stålindustrin med flera industribranscher har tagit fram färdplaner för hur industrin kan bidra till minskade klimatrelaterade utsläpp och möjliggöra att Sverige kan nå visionen om en fossilfri välfärdsnation. En förutsättning är att industrin kan vara konkurrenskraftig på en global marknad för att kunna göra de satsningar som krävs i verksamheter i Sverige. Med färdplanerna som utgångspunkt ser vi goda möjligheter till att Sverige ska kunna forma en politik med helhetsperspektiv där industri-, energi- och miljöpolitik hänger ihop och leder till att de långsiktiga målen kan nås. Tyvärr ser vi inte att de kortsiktiga förslag som presenteras i den remitterade promemorian har denna helhetssyn.

Jernkontoret

Bo-Erik Pers, verkställande direktör

Helén Axelsson, energi- och miljödirektör