Inspel till Tillväxtverkets underlag till territoriella omställningsplaner samt program för EU:s fond för en rättvis omställning

Remissvar till Tillväxtverket
Jernkontorets diarienr: 104/20

Yttrande över Inför underlag till territoriella omställningsplaner samt program för Fonden för en rättvis omställning (COM/2020/22 final), ”Remissvar ärendenummer 2020–2832”

Jernkontoret representerar den svenska stålindustrin. Stålindustrin är Sveriges näst största energianvändare, inklusive processkol, och framställning av järn och stål står för en tiondel av de svenska utsläppen av växthusgasen koldioxid. Svensk stålindustris vision för 2050, Stål formar en bättre framtid, utgår från att Sverige har en konkurrenskraftig stålindustri till 2050 och därefter. Generellt ser den högt specialiserade och mycket nischorienterade svenska stålindustrin hållbarhet som ett viktigt framtida kunderbjudande och konkurrens-medel, och en väg att ytterligare stärka svensk konkurrenskraft och export. 2018 samlades svensk stålindustri kring en klimatfärdplan för en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. I planen åtar sig branschen bland annat att fortsatt driva forskning och minska utsläppen samt implementera ny teknik för minskade utsläpp när det är kommersiellt konkurrenskraftigt.

Sammanfattning

EU-kommissionen har förslagit Fonden för en rättvis omställning (COM/2020/22 final) för att stödja de regioner som påverkas mest av omställningen till klimatneutralitet. Inför fonden ska medlemsstaterna lämna in territoriella omställningsplaner till kommissionen. Tillväxtverket har erbjudit Jernkontoret att lämna inspel på underlaget. Som företrädare för svensk stålindustri ger Jernkontoret här sina synpunkter på Tillväxtverkets ”Utkast territoriell omställningsplan Norrbottens län 201126” samt ”Utkast operativt program Fro 201126”.

Sammantaget stödjer Jernkontoret Tillväxtverkets analys och slutsatser, och lyfter nedan fram punkter som är särskilt viktigt att beakta eller betona, i vissa fall med kommentarer.

Viktiga punkter och Jernkontorets kommentarer

När det gäller "Huvuddragen i omställningsprocessen och identifiering av de territorier i medlemsstaten som påverkas mest negativt" anser vi följande punkt vara särskilt viktig:

• Stålindustrins teknikomställning i Norrbotten kommer dock att innebära en omställning för anläggningarna i Oxelösund, Luleå och Borlänge och i förlängningen beröra övriga stålföretag i Sverige.

När det gäller avsnittet "Bedömning av de ekonomiska, sociala och territoriella konsekvenserna av omställningen till en klimatneutral ekonomi" anser vi följande skrivningar vara särskilt viktiga att beakta och betona:

1. Stålindustrin har i Norrbotten fokus på högpresenterande stål och producerar material som i internationell jämförelse bidrar till mindre materialåtgång, längre livslängd, mindre slitage och ökad energieffektivitet och därmed till minskande utsläpp av klimatgaser. Stålprodukters långa livslängd och kraftigt ökat globalt stålbehov medför att tillgången på recirkulerat stål är begränsad, den speglar stålanvändningen med 30–40 års eftersläpning och stålindustrin är beroende av att järnmalm bryts och tillgängliggörs för att produktionen ska kunna möta dagens behov.

Jernkontorets kommentar: Det är viktigt att notera att även en omställd industri behöver kunna utveckla avancerade material som ger hållbarhetsfördelar i användarled. Omställningen är inte ett alternativ utan ett nödvändigt komplement till utvecklingen av mera avancerade material.

2. En omfattande omställning av stålindustrin vid de 13 anläggningar i Sverige där järn och stål framställs är därför nödvändig för att nå klimatmålen. Järn- och stålindustrin har tagit fram en klimatfärdplan som visar hur utmaningen kan hanteras genom teknikutveckling, investering och arbete med värdekedjan om de rätta förutsättningarna ges.

Jernkontorets kommentar: Det är viktigt att notera att omställningen i Norrbotten, dels via Hybrit och i än högre grad via den planerade omställningen vid LKAB, kommer att påverka även de skrotbaserade stålproducenterna i Sverige. Se 10 nedan.

3. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är en förutsättning för att länets näringsliv ska fortsätta att utvecklas.

Jernkontorets kommentar: Detta betraktar Jernkontoret som den kanske största utmaningen i sammanhanget, särskilt i ljuset av LKAB:s planerade satsningar på att tillverka järnsvamp i mycket stor skala. Se nedan.

4. Rekryteringsutmaningarna handlar, förutom en låg befolkningsmängd och en åldrande befolkning, om att kunna matcha arbetsgivarnas kompetenskrav nu och i framtiden. Vidare handlar det om sektorers och branschers attraktivitet, hinder för kompetensutveckling, vidareutbildning men också om validering.

Jernkontorets kommentar: Det är viktigt att notera att det inte finns någon motsättning mellan å ena sidan befintlig personals behov av att uppgradera sina kunskaper och färdigheter och å andra sidan behovet av att ny spetskompetens tillförs regionen. Dessa är i stället varandras förutsättningar.

5. För stålindustrin ser omställningen till klimatneutralitet ut att innebära teknikskiften parallellt med fortsatt digitalisering, elektrifiering och automatisering. Regionen har idag en relativt hög andel personer med utbildning rörande tillverkning, utvinning och teknik. Andelen personer med utbildning rörande naturvetenskap, matematik och IT, ämnen som ses som viktiga för att hantera industrins omställning, är lägre.

Jernkontorets kommentar: Se kommentar under 4.

6. Nya utbildningsprogram krävs för den nya industrin.

Jernkontorets kommentar: Se kommentar under 4.

7. Det är viktigt att forskning kring de fossilfria processerna omsätts i utbildning så att det finns kvalificerad personal som kan driva och vidareutveckla processerna när de implementeras i större skala.

Jernkontorets kommentar: Denna process behöver påskyndas och stödjas eftersom dess spontana förlopp är alltför osäkert och långsamt.

8. Gruv- och stålindustrins forskningsinstitut Swerim, med processteknisk verksamhet och utrustning i Luleå, är en viktig länk mellan akademin och industrin.

Jernkontorets kommentar: Det är viktigt att notera att institutet är, om inte skapat, så i varje fall omformat just för att kunna möta denna omställning.

9. För att klara av industrins utbildningsbehov i tid och till försvarbara kostnader är det fördelaktigt att bygga på befintlig spetskompetens och bygga samarbeten för ett sammanhållet utbildningssystem.

Jernkontorets kommentar: Se kommentar under 7. Detta är en mycket viktig punkt som behöver återfinnas även i "Operativt program".

10. Norrbottens stålindustri producerar material som transporteras till anläggningar i Borlänge och Oxelösund för att vidareförädlas till handelsfärdigt stål, vilket sedan säljs på världsmarknaden. I industrins omställning till koldioxidneutralitet behöver hela kedjan ses över då en ny typ av järn skiljer sig avsevärt från det som produceras i en masugn. Forsknings- och utvecklingsinsatser och investeringar bör inkludera de processförändringar där vidareförädling sker. Järn som kan komma att produceras av Hybrit kan, till skillnad från masugnsjärn, vidareförädlas av alla svenska ståltillverkare och antalet berörda anläggningar och processer kan därmed stiga.

Jernkontorets kommentar: Det är alltså viktigt för Norrbottens omställning att även mottagarna av det material som produceras där har möjlighet att ställa om.

11. Det står klart att omställningen kräver en ökad produktion av förnybar energi som medför miljömässiga konsekvenser.

Jernkontorets kommentar: Det är riktigt att omställningen med all sannolikhet kräver en ökad produktion av förnybar energi, men det avgörande är att energin är fossilfri. Till exempel framhålls den så kallade fjärde generationens kärnkraft som en tänkbar energikälla för omställningen.

12. Det strategiska innovationsprogrammet, Metalliska material, samlar Sveriges metallindustrier. En gemensam strategisk forsknings- och innovationsagenda är framtagen av den svenska metallindustrins branschorganisationer: Jernkontoret, Svenskt Aluminium och Svenska Gjuteriföreningen samt representanter för svenska bearbetningsföretag.

Jernkontorets kommentar: Det är värt att notera att Jernkontoret i december 2020 kompletterat Metalliska materials programkontor med det Vinnova-finansierade projektet SamForSK (Dnr. 2020–05116), vars mål är att samordna svensk stålindustris omställning till klimatneu-tralitet och samtidigt nå generella insikter i hur en sådan omställning kan genomföras.

Övriga kommentarer

Utkast territoriell omställningsplan Norrbottens län 201126
Förslag till korrigering av text, s.18 (vår komplettering i fet-kursiv text):
”Forskning och innovation kring andra alternativa energibärare och råvaror, t.ex. biokol.” ”De fossila bränslena skulle kunna ersättas av el, biogas, biogasol eller vätgas. Forskning, innovation och utveckling kring olika typer av biobaserade bränslen och råvaror till stålindustrin kan omfattas av fonden.”

Operativt program

På sidan 4 har rimligen ett viktigt skrivfel infunnit sig (vår komplettering i fet-kursiv text): ”Denna tillverkningsprocess har betydande samhällskostnader i form av utsläpp av växthusgaser som inte reflekteras i priserna.”

På sidan 5, under rubriken: ”Behov av ytterligare forskning…”: finns biokol i rubriken medan brödtexten nämner bara vätgas och restprodukter.

 

 

För Jernkontoret

Gert Nilson, handläggare

Bo-Erik Pers, verkställande direktör