Förslag till ändring i förordningen om energideklaration för byggnader när det gäller oberoende experter
Jernkontoret anser att kraven på inspektion av värme- och luftkonditioneringssystem kopplade till industriella processer bör undantas eller ges särskilda förutsättningar utifrån de unika förhållanden som gäller för respektive anläggning.
Jernkontoret beklagar också att processindustrin som tidigare varit undantagen kraven på inspektion men nu bedöms omfattas av dessa krav, inte återfinns bland remissinstanserna.
Remissvar till Infrastrukturdepartementet
Jernkontorets diarienr: 21/20
Yttrande över Förslag till ändring i förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader när det gäller oberoende experter, I2020/00628/E
Sammanfattning
Jernkontoret anser att kraven på inspektion av värme- och luftkonditioneringssystem kopplade till industriella processer bör undantas eller ges särskilda förutsättningar utifrån de unika förhållanden som gäller för respektive anläggning. Möjligheten att använda interna resurser för dessa inspektioner är ett positivt inslag i lagstiftningen, men för att inte kraven på dessa oberoende experter ska bli allt för kostnadsdrivande och omständliga, bör inspektionerna kunna genomföras i samband med och av samma personer som utför energiklartläggningar i enlighet med lagen om energikartläggning i stora företag (EKL).
Jernkontoret beklagar också att processindustrin som tidigare varit undantagen kraven på inspektion men nu bedöms omfattas av dessa krav, inte återfinns bland remissinstanserna. Varken den här gången eller i samband med tidigare remiss. Det är vår ärliga önskan att regering och myndigheter framöver aktivt söker erfarenheter och synpunkter från de aktörer som anses omfattas av förslag till lagstiftning, förordningar och föreskrifter.
Bakgrund
Denna remiss följer av den proposition 2019/20:81 som lämnats till riksdagen, och hanterar frågan om krav på de oberoende experter som ska genomföra inspektionerna. För processindustrin ställs enligt prop.2019/20:81 inte krav på inspektion för värmesystem som är kopplade till industriell process, men däremot är situationen för motsvarande luftkonditioneringssystem oklar i samma förslag till lagstiftning.
Jernkontoret svarade på den tidigare remissen avseende dessa krav på inspektioner, och hänvisar utöver detta svar därför även till det tidigare remissvaret.
Beredningen av ärendet
Jernkontoret beklagar att regeringskansliet åter har missat att inkludera industrin bland remissinstanserna. Detsamma gällde den tidigare remissen i ärendet, och är slående utifrån att man så tydligt anser att reglerna som hanteras även ska gälla industrin. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom Jernkontoret och flera andra branschföreträdare inkom med svar på den tidigare remissen och då tydligt markerade vårt intresse i frågan.
Det är Jernkontorets starka vilja att regeringskansliet och övriga myndigheter i kommande remisser och i det fortsatta arbetet med att ta fram förordningar och föreskrifter som berör implementering av krav på inspektion av värme- och luftkonditioneringssystem i enlighet med proposition 2019/20:81 ser till att aktivt inhämta industrins erfarenheter, kompetens och synpunkter. Hittills har beredning och förslag i hög grad lutat sig mot förhållandena inom fastighetsbranschen.
Kompetenskrav på intern resurs
Det är positivt att man i och med det här förslaget ger en möjlighet åt företagen att använda sig av intern personal som oberoende experter och genomförare av inspektion.
Dessvärre ser Jernkontoret att de krav som ställs på personcertifiering via ackrediterat organ specifikt för denna uppgift blir kostnadsdrivande och omständligt för en inspektion som ska göras vart tionde år. Detta borde specifikt för industribyggnader kunna samordnas med de krav som ställs på intern personal som inom industrin genomför energikartläggningar under lagen om krav på energikartläggning för stora företag (EKL). Det skulle göra att rätt kompetens inspekterar systemen och att arbetet kan göras kostnadseffektivt.
Proposition 2019/20:81 bemöter på sidan 19 detta önskemål och anger tre skäl till varför regeringen inte anser att en samordning är aktuell.
- Omfattningen av energideklarationer skiljer sig åt från omfattningen av energikartläggningen.
- Energideklarationen gäller i 10 år, medan energikartläggningarna ska genomföras med fyra års intervall. Detta sammanfaller endast undantagsvis.
- En energideklaration utförs av en certifierad energiexpert och en energikartläggning utförs av en certifierade energikartläggare. Kvalifikationskraven skiljer sig åt för dessa.
Jernkontoret anser att reglerna bör utformas så att syftet med lagstiftningen uppnås på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Syftet med det här förslaget är (som regeringen själv påpekar i samma proposition, sid.20) att främja en effektiv energianvändning. I en byggnad med processindustriell verksamhet måste processen och de system för värme och luftkonditionering som är utformade för att hantera helheten ses i ett sammanhang för att uppnå så god energieffektivitet som möjligt. Detta görs inom de energikartläggningar som företagen gör inom sina miljö- och energiledningssystem, och kompetensen för det finns primärt inom företagen. Det är också värt att påpeka att industrianläggningar inte omfattas av kraven på energideklaration utan enbart av dessa krav på inspektioner samt upprättande av ett inspektionsprotokoll. Det är därför inte med nödvändighet relevant att i argumentationen hänvisa till förhållandena för kraven på energideklarationer, utan man bör snarare se till just hur effektiviteten för systemen kopplade till den industriella verksamheten kan bedömas och förbättras.
Regeringen uttrycker också själv en viss tveksamhet till den kompetens som energiexperterna som utför energideklarationer har gällande luftkonditioneringssystem, då man på sid 20 i prop. 2019/20:81 skriver att de "troligen" är mer lämpade för dessa inspektioner än de funktionskontrollanter är som utför OVK. Mest kompetenta och lämpade att bedöma industriella anläggningar anser vi att de interna resurser är, vilka känner verksamheten och kan göra bedömningar utifrån det sammanhang som systemen är kopplade till.
Vad gäller argumentet om de olika tidsintervallen hänvisar vi till förslaget som säger att protokollen ska upprättas med samma tidsintervall som energideklarationer, dvs. minst vart tionde år. En inspektion i samband med exempelvis varannan energikartläggning enligt EKL (dvs. vart åttonde år) skulle med råge uppfylla dessa krav utan bekymmer.
Jernkontoret föreslår därför att personkraven för inspektionen specifikt för industribyggnader ska samordnas med de krav som ställs på intern personal som inom industrin genomför energikartläggningar under lagen om krav på energikartläggning för stora företag (EKL). Det skulle göra att rätt kompetens inspekterar systemen och att arbetet kan göras kostnadseffektivt.
Kvalitetskontroll av genomförda inspektioner och rapporter
I förslaget presenteras ett tillvägagångssätt för att kontrollera inspektionens och rapporteringens kvalitet och oberoende genom jämförande mellan likvärdiga rapporter. Ett sådant tillvägagångssätt kommer med stor sannolikhet att bli svårt inom processindustrin där dessa byggnader och processer till vilka värme- och luftkonditioneringssystem är intimt sammankopplade är unika för många verksamheter. Boverkets kapacitet att bedöma processindustrins energianvändning och processtekniska detaljer, vilka i det här sammanhanget måste förstås för att en helhetsbedömning av potentiell energieffektivisering ska kunna göras, kan ifrågasättas. I stället bör ett högre erkännande och utnyttjande av den interna kompetens som finns på företagen genomsyra förslagen.
Jernkontoret
Bo-Erik Pers, verkställande direktör
Pär Hermerén, handläggare