Klimatdeklaration för byggnader
Det är i grunden är bra att använda klimat- och miljödeklarationer för att bedöma byggnaders klimat- och miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det är dock viktigt att krav på klimatdeklarationer inte ställs på industribyggnader eftersom dessa är utformade och anpassade specifikt för verksamhetens processer. Jernkontoret avstyrker därför lagförslaget om klimatdeklaration för byggnader på det sätt som det beskrivs i den remitterade promemorian.
Remissvar till finansdepartementet
Jernkontorets D-nr: 10/20
Jernkontorets yttrande över Klimatdeklaration för byggnader, FI2020/00475/BB
Sammanfattning
Jernkontoret anser att det i grunden är bra att använda klimat- och miljödeklarationer för att bedöma byggnaders klimat- och miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Bygg- och anläggningssektorn står för en stor del av klimat- och miljöpåverkan i både Sverige och EU och är en utpekad bransch för förbättringar i EU:s gröna giv. Stål är ett viktigt material i både byggnads- och anläggningssektorn. Åtgärder som bidrar till mer effektivt resursutnyttjande inom bygg- och anläggningssektorn, som bland annat behöver bli mer cirkulär, kommer att bidra till minskad klimatpåverkan från denna sektor. Även klimatbegränsande åtgärder under byggnationsfasen bör eftersträvas.
Det är dock viktigt att krav på klimatdeklarationer inte ställs på industribyggnader då dessa utformas och anpassas för specifika krav på verksamhetens processer.
Jernkontoret avstyrker dock lagförslaget om klimatdeklaration för byggnader på det sätt som det beskrivs i den remitterade promemorian. Skälen till detta är:
- Förslaget om klimatdeklaration kommer endast att gälla för byggskedet av en byggnad, dvs modulerna A1-A5 enligt den europeiska standarden EN 15978 "Hållbarhet hos byggnadsverk – Värdering av byggnaders miljöprestanda - Beräkningsmetod". Detta innebär att byggmaterialens möjlighet att återbrukas och slutligen återvinnas inte alls beaktas vilket hämmar utvecklingen mot en cirkulär ekonomi trots att detta tydligt efterfrågas av både EU och Sverige. Jernkontoret anser att det är ytterst viktigt att byggnadernas hela livscykel beaktas, inklusive återanvändning och återvinning. Det innebär stor risk för suboptimering i samband med byggnaders design och byggande om inte hela livscykeln beaktas. Detta kan i sin tur medföra snedvridning av konkurrensen mellan olika byggmaterial.
- De europeiska standarderna EN 15978 och EN 15804 "Hållbarhet hos byggnadsverk – Miljödeklarationer – Produktspecifika regler" är sedan länge etablerade inom byggbranschen. EN 15804 reviderades så sent som 2019 med ett tillägg som kräver att modul D alltid ska redovisas för att möjliggöra hänsynstagande vad som sker vid ett byggnads slutskede, så kallat "end of life". Motivet till denna ändring är en önskan från EU-kommissionen om ett mer likriktat resultat mellan en miljövarubedömning enligt EN 15804 och en miljöbedömning enligt den av EU framtagna metoden för miljöfotavtryck "Product Environmental Footprint", PEF.
- Inom EU pågår för närvarande ett arbete för att komma fram till vilket eller vilka informationsstyrmedel som bör användas inom bygg- och anläggningsbranschen för att åstadkomma förändringar i enlighet med ambitionerna i den gröna given och förslaget till ny klimatlag inom EU. Den europeiska stålindustrins branschorganisation Eurofer har bidragit med ett dokument som beskriver hur ännu högre grad av likriktning mellan EN 15804 och PEF skulle kunna åstadkommas, se bilaga. Jernkontoret delar Eurofer:s ståndpunkt kring detta och anser att den fria rörligheten av byggprodukter inom EU gynnas av att EU tar ett gemensamt grepp kring redovisning av byggnaders klimatpåverkan. Ett svenskt regelverk som skiljer sig från EU:s motverkar i sin tur detta.
Bakgrund
Promemorian "Ds 2020:4 Klimatdeklaration för byggnader" har skickats ut från regeringskansliet på remiss. I promemorian finns förslag till ny lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader samt förslag till ändring i Plan och bygglagen.
I december 2018 lämnade Jernkontoret ett yttrande över Boverkets rapport "2018:23 Klimatdeklaration för byggnader". Jernkontoret avstyrkte Boverkets förslag till införande av ny klimatdeklarationslag av byggnader. Skälet var främst den metod som föreslogs användas i ett inledningsskede, vilken endast skulle beakta klimatpåverkan från modulerna A1-A5 i livscykeln (produktionsskede och byggproduktionsskede), dvs varken användningsskede=modul B, slutskede=modul C eller end-of-life=modul D i de standarder man hänvisade till.
Nuvarande förslag till lag om klimatdeklaration följer det förslag som föreslogs av Boverket, trots kritiska remissvar.
Förslag till lag om klimatdeklaration för byggnader
§1
Syftet med föreslagen lag är bra men kommer inte uppnås på ett bra sätt om endast hänsyn tas till de delar av livscykeln som beskrivs i §8.
§2
Det är bra att lagen endast ska tillämpas vid uppförandet av nya byggnader.
§5
Det är bra att byggnader för industrianläggningar och verkstäder föreslår undantas från krav på klimatdeklaration. Detta är nödvändigt eftersom dessa byggnadstyper är utformade för specifika processer.
§8
Jernkontoret avstyrker begränsningen av omfattningen av en byggnads livscykler som ska inkluderas i en klimatdeklaration. Jernkontoret anser att samtliga moduler (A-D) enligt standarden EN 15978 ska inkluderas.
Övrigt
Kopplingen till Byggproduktförordningen behöver utredas grundligare.
Stålbyggnadsinstitutet, SBI
Jernkontoret har samrått med Stålbyggnadsinstitutet, SBI vid sammanställningen av detta remissvar.
Jernkontoret
Bo-Erik Pers, verkställande direktör
Karin Östman, handläggare
Bilaga:
Eurofer Technical Paper "10 ways to better align EN 15804 with PEF" (pdf)