EU:s förslag till förordning om batterier

Remissvar till miljödepartementet, M2020/01583
Jernkontoret diarienr: 121/20

Yttrande över EU-kommissionens förslag till förordning om batterier, M2020/ 01583

Jernkontoret stödjer EU-kommissionens arbete med hållbara produkter som en del av EU:s Circular Economy Action Plan. Jernkontoret anser EU-kommissionens förslag till förordning om batterier är av stort principiellt intresse då den kan komma att bli en förebild för andra produktkrav inom EU kopplade till Kommissionens Sustainable Products Initiative. Det gäller bland annat krav på införande av produktpass, krav på redovisning av klimatavtryck för vissa produkter och krav på återvunnet material i produkter.

Sammanfattning

• Metod för klimatavtryck måste beakta metallers höga återvinningsbarhet för att klimatavtryck för liknande produkter från olika leverantör ska kunna jämföras på ett rättvist sätt av produkter med samma funktion. Det kan göras genom PEF-metoden via Circular Footprint Formula eller i en EPD om end-of-life-stadiet (modul D) vägs in på ett relevant sätt. Metod för klimatavtryck bör tas fram i samverkan med industrin innan lagstiftningen genomförs.
• EU-kommissionen bör minimera användning av delegerade akter för att ta fram kommande produktkrav. I de fall delegerade akter ändå används måste Kommissionen se till att industrin har möjlighet att delta.
• För återvinningsaspekter för metalliska material är det viktigt att väga in återvinningsbarheten och inte bara fokusera på andel återvunnet material. För många metaller och metalliska material finns redan en väl fungerade återvinning på en global marknad samtidigt som efterfrågan av metalliska material är högre än tillgången på metallisk skrotråvara. Krav på återvunnen andel av dessa metaller (t.ex. koppar och stål) driver alltså inte fram någon ökad återvinning. Design för cirkularitet i form av t.ex. förlängd livslängd på produkter, möjlig uppgradering och återbruk och slutligen möjlig demontering som underlättar en högkvalitativ återvinning av olika metalliska material är därför mer relevant att stimulera.
• Batteriförordningen bör godkänna så kallad "open loop-recycling", vilket möjliggör återvinning av metaller från olika typer av avfall eller sekundära råvaror och inte begränsas till endast metaller från uttjänta batterier.
• Krav på information, t.ex. i ett produktpass bör begränsas till det som är relevant och nödvändigt för syftet och aktuell produkt, dvs vad som efterfrågas i värdekedjan och hur informationen kan användas.

Klimatavtryck

Jernkontoret stödjer rapportering av koldioxidavtryck på listade batterityper, men kravet bör inte gälla för varje batteri-batch, eftersom detta skulle resultera i en orimlig administrativ börda för uppströmsleverantörer av råvaror, utan något verkligt mervärde. Istället bör det vara tillräckligt att rapportera per batterityp och som ett årsmedelvärde. Det är positivt att Kommissionen föreslår ett gradvis införande av rapporteringskrav för miljöprestanda, dvs inför rapporteringskrav i ett första steg innan prestandakravnivåer fastställs. Det framgår av förslaget att beräkningsmetoder för rapporteringskrav ska tas fram av Kommissionen. Att detta inte är fastställt innan regleringen sker skapar en stor osäkerhet kring vad detta kommer att innebära för företagen. Jernkontoret anser att det är viktigt att val av metod för klimatavtryck måste beakta metallers höga återvinningsbarhet, vilket beaktas i PEF-metoden via Circular Footprint Formula, men vilket också skulle kunna beaktas i klimatavtryck som redovisas i en EPD om end-of-life-stadiet (modul D) vägs in på ett relevant sätt. För att klimatavtryck för liknande produkter från olika leverantör ska kunna användas av kunderna så är det viktigt att vald metod möjliggör en rättvis jämförelse av produkter med samma kvalitet och funktion.

Det är positivt att kommissionen planerar att inrätta en databas där företag kan hitta sekundära uppgifter för koldioxidavtrycksberäkningar av batterier. Detta är särskilt viktigt för många små och medelstora företag. Samtidigt behövs en balans mellan användningen av sekundära data och specifika data. En stor användning av sekundära data i förhållande till specifika, särskilt om de sekundära ger stor påverkan i LCA:n, kommer att göra det svårt att differentiera mellan olika produkter (batterier).

Användning av delegerade akter

I förslaget till batteriförordning föreslår EU-kommissionen användning av delegerade akter för ett stort antal kommande krav, t.ex. för återvinningskrav och användning av återvunnet material, sättande av kravnivåer för maximalt tillåtna klimatavtryck samt beräkningsmetoder. Delegerade akter kan vara ett bra verktyg för att hantera vissa frågor men bör bara användas där det är väl motiverat. Kommissionen ges genom de delegerade akterna större befogenheter vilket frångår det arbetssätt som hittills använts i stor utsträckning, dvs att Kommissionen sätter ramarna och industrin de tekniska detaljerna i standarder. Processen för framtagande av delegerade akter är inte tillräckligt transparent och inkluderar endast i begränsad utsträckning näringslivets deltagande.

Återvunnen andel

Jernkontoret tycker det är bekymmersamt att Kommissionen i sitt förslag ställt krav på återvinningseffektivitet och fasta återvinningskrav utan att metod för att fastställa återvinningsandel har beslutats. Jernkontoret anser att metoden borde ha bestämts innan förslag på fasta återvinningskrav togs fram. Jernkontoret anser också att det principiellt är viktigt att för metalliska material väga in återvinningsbarheten och inte bara fokusera på andel återvunnet material. Målen för återvinningseffektivitet och andel återvunnet material (för vissa utpekade metaller) måste också vara realistiskt baserade på tillgänglighet av återvunna batterier och andra återvunna metallprodukter, tekniska återvinningslösningar och den tillgängliga mängden återvunnet och återvinningsbart material. Parallellt med ökad återvinning bör en ambition vara att säkerställa att produkter, inklusive batterier, har en längre livslängd, är möjliga att uppgradera eller återbruka och slutligen går att demontera på ett sätt som underlättar en slutlig högkvalitativ återvinning av ingående material. Förslaget till krav på andel återvunnet material föreslås per batteri-batch vilket är en alldeles för hög detaljeringsnivå. Årsmedelvärde per batterityp och utpekade metaller böra vara fullt tillräckligt.

Open loop recycling

Jernkontoret anser att definitionen av återvunnet innehåll bör utvidgas till att omfatta återvunnen metall från olika typer av avfall och inte begränsas till återvunnen metall som härrör från förbrukade batterier. Batteriförordningen bör godkänna så kallad "open loop-recycling", vilket möjliggör återvinning av metaller från olika typer av avfall eller sekundära råvaror och inte begränsas till endast metaller från uttjänta batterier. Utgångsprodukten från metallåtervinningsprocesserna bör tillåtas vara i vilken raffinerad metallform som helst, och inte nödvändigtvis i sådan produktform att den direkt kan återföras till batteriers värdekedja. Detta för att inte begränsa konkurrensen och för att undvika oönskade negativa effekter för andra industrier.

Produktpass

Kommissionen föreslår att ett produktpass ska införas för batterier över 2 kWh. Jernkontoret tycker det är bra att Kommissionen har gjort ett urval av vilka batterier som ska täckas av kravet på produktpass och att kraven inte automatiskt införs för alla typer av batterier. För att systemet inte ska bli för administrativt betungande måste kravet på information i produktpasset begränsas till vad som är relevant och nödvändigt för syftet och aktuell produkt, dvs vad som efterfrågas i värdekedjan och hur informationen kan användas.

Andre remissinstanser

Jernkontoret har samverkat i Svenskt Näringslivskretsen under framtagandet av Svenskt Näringslivs remissvar och därmed fått möjlighet att ta del av andra branscher höga kompetens rörande batteriförordningen. Jernkontoret har också tagit del av Bolidens utförliga svar direkt till Kommissionen vilket kan hittas på EU-kommissionens hemsida.

Jernkontoret

Bo-Erik Pers, verkställande direktör 

Karin Östman, handläggare