EU-kommissionens förslag till energiskattedirektiv

Synpunkter till Finansdepartementet, Fi2021/02661
Jernkontorets diarienummer: 33/21

Yttrande över Förslag till Energiskattedirektiv, Fi2021/02661

Jernkontoret företräder stålindustrin i Sverige som tillverkar en stor variation av stålprodukter och är starkt beroende av export till hela världen. Konkurrenskraft gentemot den europeiska och globala marknaden är en förutsättning för att kunna bedriva verksamhet i Sverige och fortsatt kunna bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Vi lämnar nedan våra initiala synpunkter på förslaget till reviderat energiskattedirektiv men vill gärna ha en fortsatt dialog med finansdepartementet.

Sammanfattning

De viktigaste punkter i förslaget för svensk stålindustrin är:

• Bibehåll out-of scope-undantag för metallurgiska och elektrolytiska processer
• Återinför möjligheten till differentiering mellan yrkesmässig och icke-yrkesmässig verksamhet
• Inför en egen skatteklass för el-baserad vätgas med samma skattesats som el
• Tydliggör punkt för skatteuttag när energi används för att producera energi

Recital 20, artikel 3b, Out-of scope

Metallurgiska och elektrolytiska processer omfattas fortfarande inte av direktivet vilket är positivt.
Förslaget preciserar att det gäller när energiprodukten ska användas direkt eller ge direkt energi till processen eller att användningen är kopplad till processen. Det är oklart om det innebär någon förändring i tolkningen av vilken energianvändning som omfattas. I konsekvensanalysen har beräkningarna gjort utifrån en definition som inkluderar bland annat  valsning vilket inte omfattas av den svenska definitionen i LSE.

• För stålindustrin är det mycket viktigt att dessa undantag kvarstår. Bearbetningsprocesser såsom valsning och smide bör omfattas av definitionen av metallurgisk process även i Sverige.

Recital 19, tidigare Artikel 5 Business – non-business

Förslaget har tagit bort möjligheten att differentiera mellan yrkesmässig och icke-yrkesmässig verksamhet. Det påverkar Sveriges nedsättning av elskatten för tillverkningsprocesser i industriell verksamhet. Enligt rec 19 skulle differentiering motverka direktivets syften. Ur svenskt perspektiv stämmer det inte eftersom differentieringen möjliggör högre skattenivåer för hushåll och lägre för industrin vilket både verkar för klimatmålet och intäkter till staten.

• Möjligheten till differentiering behöver kvarstå. Om det inte är möjligt att återinföra den tidigare skrivningen måste elskatten i nivå med miniminivån för industrin säkerställas på något annat sätt.

Recital 27, 28 Motiv för undantag, nedsättningar

Tidigare recital 28 som är struken nämnde också risk för minskad internationell konkurrenskraft som skäl för undantag och nedsättningar. Detta har ersatts av nya recital 27 och 28 som inte refererar till konkurrenskraft. Skrivningarna om internationell konkurrenskraft bör föras in igen som ett motiv till undantag och nedsättningar. Lika spelregler på den inre marknaden motverkas av olika skattenivåer mellan medlemsstaterna. Möjligheter till differentiering bör kunna motiveras av konkurrensskäl.

Recital 9, inledning sid 13, IA sid 30 Skattenivå baserat på energiinnehåll och "environmental performance"

Att skattenivåer reflekterar energiinnehåll är rimligt. Det skapar en bättre logik och rättvisa gentemot biobaserade bränslen.

Hur bedömningen av "enviromental performance" har gjorts är dock väldigt otydligt. I inledningen och i IA refereras till förväntad och önskad utveckling av EUs energimix som ett kriterium. Det är olämpligt att skattedirektivet används för att styra medlemsstaternas energimix och det bör ifrågasättas.

Artikel 2.5b, annex I, Low-carbon fuels och el-baserad vätgas

Low-carbon fuels definieras som Low-carbon hydrogen men vad low-carbon hydrogen är definieras inte och det ges ingen hänvisning till andra regelverk. I annex I har low-carbon fuels en högre skattesats än el och förnybara bränslen.

I Vätgasstrategin finns defintionerna:

• ‘Low-carbon hydrogen’ encompasses fossil-based hydrogen with carbon capture and electricity-based hydrogen, with significantly reduced full life-cycle greenhouse gas emissions compared to existing hydrogen production.
• ‘Fossil-based hydrogen with carbon capture’ is a subpart of fossil-based hydrogen, but where greenhouse gases emitted as part of the hydrogen production process are captured.
• ‘Electricity-based hydrogen’ refers to hydrogen produced through the electrolysis of water (in an electrolyser, powered by electricity), regardless of the electricity source.

Ur detta kan man tolka det som att vätgas producerad med el som kommer från icke-förnybara källor inkluderas i low-carbon fuels, till exempel el från kärnkraft. I förslaget har all el, oavsett ursprung, den lägsta skattesatsen motiverat av att det ska gynna elektrifieringen. Däremot har low-carbon fuels en högre skattesats. Det skulle innebära en ologisk differentiering mellan direkt och indirekt elanvändning och onödigt administrativt krångel.

• För att göra begreppen tydligare och lagstiftningen mer konsekvent bör man ta bort begreppet low carbon hydrogen ur definitionen av low carbon fuels och istället referera till fossil-based hydrogen with carbon capture.
• Vätgas producerad från el ska vara likställd med el vad gäller skattnivårankingen. I tabellerna i annex I bör därför en ny rad läggas in för "Electricity-based hydrogen" med samma skattenivå som el.
• Vi stödjer förslaget att all el har lägsta skattesatsen för att inte motverka elektrifieringen av industrins processer.

Artikel 13, 22 Energi för att producera energi

Energiprodukter som används för att producera el undantas från skatt enligt art 13. Däremot är det väldigt oklart vad som gäller för energi som används för att producera vätgas. I artikel 22 undantas den primära energin bara om den har uppstått internt på anläggningen eller om slutprodukten är el.

• Det bör tydliggöras var skatteuttaget ska ske när energiprodukter omvandlas till andra energiprodukter och att beskattning bara ska ske i ett led.

Artikel 16e

Artikel 16e om undantag för produkter inom KN-kod 2705 kvarstår vilket är bra.

Artikel 18 Nedsättning för energiintensiv industri

Möjligheten till nedsättning till miniminivå för energiprodukter för värmning, stationära motorer och el för energiintensiv industri kvarstår enligt tidigare definition. Det är bra att möjligheten finns men det är alltid en osäkerhet när undantag baseras på produktionsvärden/förädlingsvärden som är rörliga mått.

Artikel 5(1) Ranking mellan skattesatser

I förslaget anges att relationen mellan de olika skattesatserna i annex I ska bibehållas vid nationell implementering. Det är viktigt att konsekvenserna av detta i relation till Sveriges befintliga skatteprinciper analyseras och att även industrins konkurrenskraft beaktas i analysen.

 

Jernkontoret

Bo-Erik Pers, verkställande direktör

Helén Axelsson, energi- och miljödirektör