En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling

Remissvar till Finansdepartementet
Jernkontorets diarienummer: 45/21

Yttrande över En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling, Ds 2021:31

Sammanfattning

Jernkontoret, som är den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation, vill lämna följande svar på remissen "En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling".

Jernkontoret avstyrker införande av krav på att klimatet alltid ska beaktas vid all offentlig upphandling. Skälet till detta är att den svenska stålindustrin redan påbörjat sin transformation mot en fossilfri stålproduktion både i befintliga produktionsanläggningar och med kommande investeringar i ny teknik. Att klimatet beaktas vid offentlig upphandling kan vara positivt men det finns också en risk att ett nytt krav att alltid beakta klimatet innebär att kriterier används vid utvärdering av olika alternativ utan att dessa kriterier fullt ut beaktar den transformation som pågår. Om ett skarpt krav införs på att all offentlig upphandling ska beakta klimatet så krävs samtidigt en gedigen insats från Upphandlingsmyndigheten m.fl. myndigheter att ta fram rättvisande och teknikneutrala kriterier och bedömningsmetoder för en mängd olika offentliga upphandlingar för att säkerställa att de klimatkrav som ställs tar hänsyn till alla livscykler och den teknikomvandling som pågår.

Jernkontoret tillstyrker att den offentliga sektorn uppmuntras beakta relevanta hållbarhetsaspekter vid sina upphandlingar och att framtagande av kriterier och bedömningsmetoder för olika produkters, tjänsters och lösningars effekter på olika hållbarhetsparametrar tas fram tillsammans med näringslivet och olika sektorer.

Jernkontoret anser att Sverige bör prioritera att stötta och påverka det europeiska arbete som pågår med att ta fram kriterier för hållbara produkter och kriterier för offentlig upphandling genom att tillsammans med berörda branscher utforma förslag till kriterier som både gynnar teknikutveckling och minskad miljö- och klimatpåverkan.

Bakgrund

Finansdepartementet har i promemoria DS 2021:31 tagit fram förslag till ändringar i befintliga regelverk för offentlig upphandling. Ändringarna syftar till att stärka kraven på den offentliga sektorn att beakta samhällsintressena klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter. Skärpningen innebär att man i den föreslagna lagtexten inför ett skallkrav att beakta klimatet vid all offentlig upphandling och ett skallkrav att beakta övriga utpekade samhällsintressen när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte.

Promemorian innehåller också ett förslag att upphandlande myndigheter och enheter ska besluta om riktlinjer om hur klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter ska beaktas.

Klimatet ska alltid beaktas vid offentlig upphandling och övriga redovisade samhällsintressen ska beaktas när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte.
Skälet till den föreslagna formuleringen att klimatet alltid ska beaktas vid offentlig upphandling är enligt promemorian Sveriges internationella åtaganden för att begränsa klimatpåverkan.

Jernkontoret står bakom Sveriges klimatmål och branschen arbetar intensivt med att genomföra den transformation som är nödvändig för att den svenska stålindustrin ska bli fossilfri. Stålindustrin väg mot fossilfrihet beskrivs i branschens klimatfärdplan från 2018 och en sammanfattning och uppföljning av densamma 2020. Flera initiativ pågår i befintliga verksamheter inom branschen och investeringar för framtiden planeras för att uppnå fossilfri stålproduktion senast 2045.

Klimatet beaktas redan vid upphandling hos flera kommuner och även av Trafikverket. Detta görs på frivillig basis enligt gällande regelverk om offentlig upphandling. Boverket har på regeringens initiativ infört krav på framtagande av klimatdeklarationer för nya byggnader som började gälla första januari 2022. Jernkontorets erfarenhet hittills är att de kriterier som används vid dessa upphandlingskrav och redovisningskrav inte alltid är konkurrensneutrala då endast delar av livscykeln beaktas vid beräkning av klimatavtrycket, vilket slår olika för olika materialslag. Stål och andra metallprodukters exceptionella återvinningsbarhet värderas t.ex. inte fullt ut.

Inom ramen för EU-kommissionens Gröna Giv pågår ett stort antal initiativ som syftar till att minska klimat- och miljöpåverkan inom unionen. Under kommande kvartal förväntas ett ramverk för hållbara produkter som syftar till att göra hållbara produkter till norm på EU-marknaden, bl.a. genom ny produktlagstiftning för i stort sett alla produkter. Ett lagförslag kommer också att läggas fram om miljöpåståenden, vilket innebär att företag måste använda en specifik metodik för att redovisa produkters miljöprestanda där föreslagen metodik, Product Environmental Footprint, utgår ifrån ett livscykelperspektiv. Dessutom pågår arbete inom EU-kommissionen med att ta fram obligatoriska kriterier och mål för miljöanpassad offentlig upphandling i sektorsspecifik lagstiftning och införande av obligatorisk rapportering om miljöanpassad offentlig upphandling.

Jernkontoret avstyrker förslaget att klimatet alltid ska beaktas vid offentlig upphandling. Jernkontoret förordar att lagtexten fortsätter att använda ordet bör. Jernkontoret anser att mer fokus bör läggas på att de kriterier och bedömningsverktyg för klimat och miljö som används bl.a. av den offentliga sektorn fortsatt utvecklas så de tar hänsyn till alla livscykler enligt vedertagna teknik- och konkurrensneutrala metoder. Sverige bör därför prioritera att stötta och påverka det europeiska arbetet som pågår med att ta fram kriterier för hållbara produkter, kriterier för offentlig upphandling, och tillsammans med berörda branscher utforma förslag till kriterier som både gynnar teknikutveckling och minskar miljö- och klimatpåverkan och bidrar till övriga hållbarhetsmål. Genom harmoniserad lagstiftning på EU:s inre marknad undviks onödigt administrativt arbete där företag behöver anpassa produkter efter olika krav i olika medlemsländer.

Upphandlande myndigheter och enheter ska besluta om riktlinjer om hur klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter ska beaktas.
Jernkontoret anser att det är positivt att den offentliga sektorn får tillgång till lämpliga riktlinjer för hur den i olika upphandlingssituationer bör väga in olika hållbarhetsmål. Jernkontoret vill i detta sammanhang lyfta Upphandlingsmyndighetens möjlighet att fortsatt bidra med förslag till metoder och kriterier för att kunna göra rättvisande och teknikneutrala jämförelser av olika anbud för olika hållbarhetsparametrar. I detta arbete är det viktigt att näringslivet och olika sektorer deltar med sin kompetens om olika produkters, tjänsters och lösningars effekter på olika hållbarhetsparametrar under hela livscykeln.

Andra remissinstanser

Se även Svenskt Näringslivs remissvar.

Jernkontoret

Annika Roos, verkställande direktör 

Karin Östman, handläggare