Yttrande över Förslag på förordningsändringar för att genomföra ändringar i utsläppshandelssystemet

Remissvar till Klimat och näringsdepartementet (KN2023/02736)
Jernkontorets diarienummer: 24/24

Yttrande över Förslag på förordningsändringar för att genomföra ändringar i utsläppshandelssystemet, KN2023/02736

Inledning

Jernkontoret väljer att lämna kommentarer inom de delar som berör de industriella processerna dvs kapitel 7, 8 och 10 i Naturvårdsverkets skrivelse.

Utöver det specifika ändringarna i förordningen kommenterar vi också några utestående frågor gällande implementeringen av ETS.

Undantag för anläggningar med stor andel biomassa

Den nya 95%-regeln kommer innebära att vissa anläggningar kommer att uteslutas ur ETS i samband med att de minskar sina fossila utsläpp. Jernkontoret har inga synpunkter på hur denna regel införs i den svenska förordningen. Vi noterar dock att förordningen hänvisar till övervaknings- och rapporteringsförordningen för definition av biomassa. Vi tolkar denna som att vätskeformiga och gasformiga biobränslen samt biokol inte omfattas av begreppet biomassa.

Ändrade verksamhetsbeskrivningar

Jernkontoret stödjer de ändringar som gjorts i verksamhetsbeskrivningarna. Det är positivt att extra text som inte har motsvarighet i direktivet tas bort såsom för koksverk.

För vissa verksamheter innebär förändringarna att nya anläggningar inkluderas i ETS. Detta gäller tex produktion av vätgas och syntesgas som utgår från elektrolys eller bioråvara. De nya verksamhetsbeskrivningarna gäller från 1/1–2024 och då ska dessa ha tillstånd inom ETS. Det är oklart för oss hur omfattande det är att få nytt tillstånd alternativt om det kan ingå i befintliga tillstånd där sådana finns. Det skulle vara välkommet om det går att få utökad tid för att hinna med att göra tillståndsansökan eftersom det är så kort tid kvar till årsskiftet.

Möjlighet för vissa anläggningar att frivilligt delta i ETS

Jernkontoret anser att denna regel införts på ett bra sätt som ger verksamhetsutövaren möjlighet att välja om de vill fortsätta ingå i ETS trots att deras tillförda effekt understiger 20 MW.

Tillståndsplikt för anläggningar utan utsläpp av växthusgaser

Jernkontoret stödjer Naturvårdsverkets förslag till skrivning i 3 kap 1§.

Krav på energieffektivisering

Införandet av detta villkor i förordningen följer som vi kan bedöma skrivningarna i direktivet.

Vi vill dock påpeka att det är problematiskt att ETS ställer krav som går utöver de som ställs i Energieffektiviseringsdirektivet när det gäller energikartläggningen. Regelverken har olika avgränsningar eftersom energikartläggningskravet avser företag medan ETS berör anläggningar. Möjligheten i EED att i stället införa ledningssystem innebär att energieffektiviseringsarbetet hanteras i ett kontinuerligt arbete istället för att baseras på en kartläggning vart fjärde år. Det kontinuerliga arbetet inom ledningssystemen utgår från ständiga förbättringar och innebär att identifierade potentiella åtgärder utreds, bedöms som relevanta och sedan planeras in för genomförande anpassat till verksamheten i övrigt.

Utgångspunkten i kommissionens implementering av villkoret är att det finns en kartläggning som har gett en lista på rekommendationer som man bara kan genomföra. Eftersom kravet också blir retroaktivt (kartläggningar gjorda 2019–2023) skapar det stor osäkerhet över vilka effekter detta kan få och risker för skillnader i genomförande beroende på olika nationellt genomförande av EED och enskilda verifierares bedömning. Kommissionens utvecklade regelverk i FAR och AVR innebär en skarpare och mer omfattande tolkning av kraven i direktivet än vad som nödvändigtvis kan läsas ut av direktivtexten. Vi är djupt bekymrade över hur detta villkor verkar implementeras med tanke på vilka stora ekonomiska konsekvenser det kan få för enskilda företag.

Krav på klimatneutralitetsplaner

Jernkontoret har inget att erinra mot hur detta villkor införlivats i förordningen.

Även här blir dock kommissionens genomförandeakt avgörande för omfattningen och effekten som kravet innebär för företagen. Vi vill framföra att klimatneutralitetsplanen ska vara fokuserad på att beskriva åtgärder och investeringar (såsom formuleringen är i direktivet) och inte handla om kvantitativa utsläppsmål. Möjligheten att genomföra åtgärder och investeringar är också beroende på flera faktorer som ligger utanför företagens makt att påverka såsom tillgång till el och annan energi och effektivitet i tillståndsprocesser. Klimatneutralitetsplanerna ska inte heller vara offentliga eftersom de kan innehålla företagsstrategiska planer.

Sekretessbrytande bestämmelse för tilldelningshandlingar

Vi är positiva till att ansökningar om tilldelning, verksamhetsrapporten, verifieringsrapporter och övervakningsmetodplanerna inkluderas i ERT.

En slopad opt-in av anläggningar under 20 MW

Inom järn- och stålindustrin finns någon enstaka anläggning som berörs av detta. Jernkontoret stödjer Naturvårdsverkets förslag att ta bort denna opt-in.

Eventuellt införande av ETS 2

Naturvårdsverkets skrivelse omfattar inte hanteringen av ETS 2 men det nämns dock i kapitel 8 att ETS 2 ska införas.

Jernkontoret anser att Sverige bör utnyttja möjligheten att vänta med införandet av ETS 2 till efter 2030. Sverige har sedan länge koldioxidskatter och införande av ETS 2 skulle innebära dubbla styrmedel. Införandet innebär ökade kostnader för företag utan hänsyn till konkurrenssituation. Med tanke på kommande diskussion om EUs klimatmål för 2040 och hur det kommer att påverka ETS så kan det också vara lämpligt att avvakta med ETS 2.

Jernkontoret

Annika Roos, verkställande direktör

HelénAxelsson, energi- och miljödirektör