I det följande presenteras här utdrag ur en jordebok från 1400-talets sista år, nämligen Jöns Ulfssons, daterad 1498. Totalt omfattar jordeboken 66 sidor och finns på Riksarkivet med beteckningen C 36 (tidigare Tidösamlingen). Först nämnes ett trettiotal gårdar i Ervalla socken med avrad i pengar oc

Ar 1979 påbörjades undersökningar av en reduktionsugn för järnframställning i Harhyttan, Silvbergs sn, Dalarna. Avsikten var, att undersökningarna då också skulle slutföras, men dåligt väder och bristande ekonomiska resurser omöjliggjorde detta. Anledningen till undersökningarna var en diskussion me

Denna konferens behandlade flera ämnen som har stor betydelse för vården av de bergshistoriska lämningarna. Dokumentationsfrågorna utgjorde ett viktigt tema. Man diskuterade metoder för en dokumentation av teknisk utveckling och för bebyggelse- och landskapsförändringar. Ett annat viktigt tema var a

För tiden efter 1816 torde Jernkontorets Annaler vara den viktigaste bergshistoriska källa, som i tryck står den svenska forskningen till buds. De utförliga namn- och sakregister, som utgivits tidigare, är emellertid uppställda huvudsakligen med tanke på att möjliggöra tidskriftens utnyttjande ur te

Den forskning som inom Jernkontoret bedrivits i bl.a. Osmundgruppen och projektet Svenskt medeltida järn har aktualiserat en rad frägor rörande det äldre järnets framställningssätt och förädling. Genom tekniska analyser har man kunnat påvisa olika karakteristiska strukturtyper och kvalitativa drag.

Innehåll:Nils Björkenstam: Reaktionsförlopp vid reduktion av järnmalmer i låga schaktugnar.Sven Fornander: Diskussionsinlägg.Karin Calissendorff: Skriftliga källors vittnesbörd om järn.

En kort berätelse om Avesta krono-bruk 1723 hör till den svenska bergslitteraturens klassiker. Den är här utgiven för första gången i sin helhet. Konkret och detaljerat skildras kopparframställningen och arbetet vid garhärden och i smedjan. Vattenhjul, blåsbälgar och hammare finns avritade liksom de

Framställning av järn ur de lätt utvinnbara sjö-och myrmalmerna har bedrivits i Sverige sedan århundradena före Kristi födelse (Serning 1979). Man vet emellertid ganska litet om när bergsbruk avseende koppar, dvs. bearbetning och förädling av sulfidmalm tog sin början. Det är emellertid troligt att