Det produkter som stålindustrin producerar går gemensamt under benämningen handelsfärdigt stål. Det är stål som är ”färdigt för handel”, det vill säga stål som har fått en form som är ändamålsenlig för stålindustrins kunder, till exempel verkstads- och byggnadsindustrin.

Ståltillverkning innebär, liksom all annan mänsklig verksamhet, att miljön påverkas, men stål har också många miljöfördelar.

Dagens metallurgiska processer utnyttjar avancerad informationsteknik för processtyrning och övervakning. En förutsättning för att effektivt tillverka stål av hög kvalitet är emellertid också en god kontroll och styrning av råmaterialen.

Energin har alltid varit och kommer alltid att förbli en av de viktigaste produktionsfaktorerna inom järn- och stålindustrin.

Vid tillverkning av stål krävs järnråvara i form av malm eller skrot samt legeringsämnen för att materialet ska få de önskade egenskaperna. Vid tillverkning av malmbaserat stål behövs även kol som reduktionsmedel och kalk som slaggbildare.

Ståltillverkning medför en del utsläpp till luft. Stålindustrin arbetar ständigt med att på olika sätt minimera miljöpåverkan. Inom flera viktiga områden har utsläppen minskat betydligt.

Energi är en av de viktigaste råvarorna för järn- och stålindustrin, som räknas till energiintensiv industri. Energianvändning, inklusive processkol, är cirka 20 TWh per år. Det motsvarar cirka 14 procent av energianvändning för svensk industri.

Det finns många olika anledningar till investeringar inom järn- och stålverken. Investeringarna är kostsamma och investeringscyklerna långa. Sedan år 2000 har industrin investerat mer än 68 miljarder kronor i sina produktionsanläggningar. 

Det som stålverken levererar till sina kunder i Sverige eller utomlands kallas för ”handelsfärdiga stålprodukter”, dvs. plåt, band, tråd, stång, profiler och rör ”som är färdiga för handel”. 

Sverige har ett stort handelsöverskott när det gäller stål. Det beror på att vi i hög grad exporterar högpresterande stål och huvudsakligen importerar standardprodukter.