Utredning av standardiseringsbehov kopplat till stålindustrins klimatomställning

Karin Östman

Appendix to the report: 

Initiatives and Standards for the Transition to Near-zero Steel Production (pdf, 44 p., 1,6 Mb)   
Authors: Wenjing Wei, Kobolde & Partners AB, Rutger Gyllenram, Kobolde & Partners AB and Karin Östman, Jernkontoret

- - - - -

Investigation of standardization needs linked to the steel industry's climate transition

Project within Vinnova's call "Climate-focused standardization for increased innovation and competitiveness", Vinnova's dnr 2022-00656

Summary in Swedish:

Klimatomställningen inom stålindustrin är högt prioriterad av olika beslutsfattare i världen. Stålindustrin, som står för 7–9 % av de globala utsläppen av växthusgaser, behöver kraftigt minska sina koldioxidutsläpp för att bidra till att världen ska kunna gå mot ”netto-noll” år 2050. Omställningen pågår. Just nu har Sverige och den svenska stålindustrin en ledande position i den globala omställningen mot en fossilfri stålproduktion.
I projektet "Utredning av standardiseringsbehov kopplat till stålindustrins klimatomställning", kallat URSTARK, har flera delar ingått. Kartläggning av relevanta standarder och initiativ, en intressentanalys, diskussion och analys av projektets resultat och slutligen sammanställning av slutsatser och ett antal förslag till åtgärder.
Det finns en stor mängd standarder som är relevanta för stålindustrin och dess klimatpåverkan på organisationsnivå, anläggningsnivå (produktionsort) och produktnivå, varav mer än 30 har studerats i projektet. Standarderna täcker de flesta delarna i stålets värdekedja som är relevanta från klimatsynpunkt. För produkter finns standarder och metoder för att ta fram livscykelbaserade miljöfotavtryck eller endast klimatavtryck. Dock skiljer sig ofta de produktkategoriregler som tas fram för sådana miljöavtryck, vilket gör att resultaten inte är helt jämförbara. Ett område som ännu inte standardiserats och som skulle kunna vara relevant, är förbättrad skrotsortering och återvinning av legeringar i stålskrot. Samtidigt fortsätter standardisering inom LCA, miljökommunikation, klimatneutralitet, spårbarhet och informationsöverföring i värdekedjan och cirkulär ekonomi. Ett nytt initiativ har startats inom CEN om "Requirements and guidelines for sectoral transition plans".

Ett stort antal initiativ har lanserats av olika aktörer som direkt eller indirekt syftar till att stödja olika sektorer i den globala klimatomställningen. Vissa initiativ har särskilt fokus på stålindustrin. Några av dessa syftar till att värdera stål enligt förenklade metoder som underlag för upphandling. Ett 40-tal olika initiativ har analyserats i projektet. Syftet och de avgränsningar som anges för olika initiativ har kartlagts. Ett antal initiativ har försökt hantera det faktum att skrottillgången i världen inte räcker för att tillgodose den globala efterfrågan på stål. Dessa har därför föreslagit kriterier för "nära-noll stål" som är beroende på andel malm och skrot som råvara vid ståltillverkningen. Det råder dock delade meningar inom stålbranschen kring dessa föreslagna klassningar av stål och dess relevans för klimatomställningen, där de som ifrågasätter de föreslagna klassningarna framför allt gör det baserat på risk för snedvriden konkurrens.
Tre initiativ, Responsible Steels standard, worldsteels metod för insamling och beräkning av klimatintensitet för produktionsorter (siter) och förslaget till SBTi Steel guide, har studerats i en fallstudie. De tre initiativen har alla en beskriven metod för beräkning av klimatintensitet för stål från en produktionsanläggning. Fallstudien visa tydligt att avgränsningen för vad som tas med i metoden är viktigt för resultatet.

En genomgång av åtgärder som bidrar till klimatomställning i hela värdekedjan visar att de beräkningsmetoder som bäst beräknar de minskade utsläppen av växthusgaser är de som innefattar en fullständig livscykelanalys för produkten. Genom att bara betrakta produktionen fram till göt eller valsat ämne så missar man de åtgärder som till exempel kräver mer energi i tillverkningsfasen men som ökar funktion och livslängd på slutprodukten och därmed minskar de totala utsläppen. Livscykelanalysens roll i bedömning av stålproduktion bör därför stärkas.

En intressentanalys har genomförts via intervjuer med 28 företag från hela värdekedjan, tre investerare och fem myndigheter. Intressentanalysen visar att samtliga intressenter i värdekedjan efterfrågar information om företagens eller produkternas klimatavtryck och gärna redovisning av vilka mål och åtgärder som planeras för att minska klimatavtrycket hos respektive företag. Inom vissa sektorer ställs specifika frågor om klimatinformation, där man även hänvisar till bestämda metoder eller standarder. Detta förekommer till exempel inom byggsektorn och bilindustrin. Vissa kundföretag har förutom behov av klimatinformation också ett intresse av information om hur stor andel sekundär råvara (skrot) som används vid ståltillverkningen. Standarder för LCA och miljödeklarationer anses trovärdiga, liksom vissa globala initiativ som framför allt Greenhouse Gas Protocol och Science Based Targets initiative. Några intressenter, både stålföretag och kunder, har engagerat sig i något av de stålspecifika initiativ som tagits fram. Investerare lyfter även andra verktyg. Det råder samsyn inom hela stålvärdekedjan om att enhetliga metoder som möjliggör rättvisande jämförbarhet är av värde. Det bör också eftersträvas att jämförelserna sker på produktnivå och helst för produkter så som de levereras till kund. Förenklade metoder kan givetvis fylla ett syfte men ofta medför dessa metoder en risk då förenklade resultat också kan tillämpas för analyser eller beslut där de inte längre är relevanta. Det kan därför konstateras att det är mycket viktigt med transparens kring såväl metodernas syfte som dess beräkningsmodeller. Det kan vara svårt för olika intressenter att förstå skillnaden mellan olika rapporterade värden för klimatrelaterade utsläpp från ett företag, från en produktionsanläggning eller klimatavtrycket från stålprodukter.

Under projektet har ett antal slutsatser dragits från såväl analysen av standarder och initiativ som intressentanalysen och genomförda workshops. Ett antal förslag till åtgärder redovisas i rapporten. Dessa handlar framför allt om att verka för en gemensam metod för hur klimatavtryck från stål och stålprodukter ska beräknas, som utgångspunkt för fastställande av eventuella upphandlingskriterier som styrmedel för att driva på klimatomställningen inom stålindustrin. En analys av konsekvenser för marknadsaktörer av eventuellt införande av sådana kriterier behövs. Dessutom föreslås deltagande i relevant internationell standardisering, följa och påverka införande av relevanta EU-ramverk inklusive framtagande av Product Environment Footprint Category Rules (PEFCR) för olika stålsorter samt att samarbetet i stålvärdekedjan behöver fortsätta.