2017 års viktigaste stålhändelser
2017 har varit ett mycket händelserikt år för den svenska stålindustrin. Här sammanfattar vi, utan inbördes rangordning, de åtta viktigaste milstolparna.
1. EU-kommissionens beslut om EU:s system för handeln med utsläppsrätter (ETS)
Efter två år av förhandlingar blev det i november klart hur utsläppshandelsdirektivet, EU-ETS, ska utformas efter 2020. Detta är en mycket viktig fråga för att svensk stålindustri ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftig på en global marknad. Stålindustrin är i grunden positiva till utsläppshandelssystemet, men beslutet nådde tyvärr inte hela vägen fram.
– Flexibiliteten är ett steg i rätt riktning men räcker inte för att ge stålindustrin lika konkurrensvillkor med övriga världen. Den fria tilldelningen kommer att skäras ner årligen, utan hänsyn till verklig förändring. Våra stålföretag är bland de mest klimatsamarta i världen men med det här systemet lönar det sig inte att gå före, säger Helén Axelsson, energi-, miljö- och hållbarhetsdirektör på Jernkontoret.
2. Fortsatta möjligheter att hantera ojuste konkurrens från Kina
Den svenska stålindustrin har länge tampats med en global överproduktion av stål, med statliga subventioner och prisdumpning från Kina som följd.
− Vi är för frihandel men det ska ske på lika villkor utan statliga subventioner och dopade priser. Kina är ingen marknadsekonomi och bör inte behandlas som det på den globala marknaden. Förändringen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument under 2017 innebär dock att vi även i fortsättningen kan hantera ojuste konkurrens och export som har fått statligt stöd, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.
3. Handlingsplan 2 för Smart industri - en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Del 2 i regeringens handlingsplan innehåller 37 nya åtgärder, där det så kallade Industriklivet är mycket positivt för stålindustrin. De företag som leder utvecklingen mot minskade processutsläpp kommer att få stora konkurrensfördelar och genom Industriklivet stödjer regeringen svensk industri att gå mot nollutsläpp av växthusgaser.
Bild: SSAB.
4. SSAB, LKAB och Vattenfall bildar Joint Venture-bolag för fossilfritt stål
I juni meddelade de tre företagen att de bildar ett Joint Venture-bolag för att fortsätta driva initiativet HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) framåt. Under 2017 har förstudien för projektet genomförts.
− HYBRIT är ett mycket viktigt initiativ för SSAB och ett fossilfritt Sverige 2045. Med utgångspunkt i ett Joint venture-bolag kan vi på ett effektivt sätt arbeta tillsammans för att komma bort från rotorsaken till koldioxidutsläppen i stålindustrin, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef för SSAB.
Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret och Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, under Ståldagen 2017.
5. Stålindustrin gör klimatfärdplan tillsammans med Fossilfritt Sverige
Jernkontoret och stålindustrin har under 2017 påbörjat arbetet med en gemensam klimatfärdplan för fossilfrihet till 2045. Klimatfärdplanen ska lämnas över till statsminister Stefan Löfven i mars 2018.
– Hur stål produceras kommer att vara avgörande för klimatavtrycket. Därför tar vi nu fram en färdplan för att nå fossilfrihet med stärkt konkurrenskraft. Men för att klara de enorma investeringar som behövs, krävs politiska muskler och långsiktighet, skrev företrädare för stålindustrin tillsammans med Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige i DN Debatt i juli.
6. Stålindustrin bidrar till att rädda haven och deltar på FN:s havskonferens i New York
Den 5−9 juni 2017 deltog representanter från Jernkontoret och den svenska stålindustrin på FN:s internationella havskonferens i New York. Jernkontoret visade under sidoeventet Swedish Initiatives for Agenda 2030 tillsammans med Svenskt Näringsliv och Zero Vision Tool upp ett flertal goda exempel på hur industrin arbetar för att nå FN:s globala mål.
Från stålindustrin deltog representanter från SSAB och Höganäs AB. Företagen bidrog även med totalt tre frivilliga åtaganden (Voluntary Commitments) för att rädda haven.
7. Klänning av svenskt stål på Oscarsgalan
Bahar Pars, en av huvudrollsinnehavarna i den Oscarsnominerade filmen “En man som heter Ove”, äntrade i februari Oscarsgalans röda matta klädd i svenskt stål. Den unika klänningen, designad av den svenska modeskaparen Naim Josefi, är dekorerad med 6 000 stålpaljetter tillverkade av Voestalpine Precision Strip i Munkfors.
Stålklänningskonceptet introducerades under Stockholm Fashion Week i januari, där Josefi visade upp sin kollektion Gangs med tre spektakulära stålpaljettklänningar i blått, svart och silver. Klänningarna har sedan dess burits av bland andra Clara Henry under Melodifestivalen och Little Jinder på Grammisgalan.
8. Bergsskolans fall och uppgång
Bergsskolan i Filipstad gick i konkurs den 19 september i år – trots att skolans studenter är eftertraktade hos stora industriföretag över hela landet. Bristen på rätt utbildade medarbetare riskerar bli en flaskhals för stålföretagen såväl som för verksamheter inom gruvnäringen och byggindustrin. Bergskolans konkurs väckte därför oro hos branschorganisationerna Jernkontorets och Svemins medlemmar. Tillsammans med SSAB, Uddeholms AB, LKAB, Boliden, Luleå tekniska universitet och Filipstads kommun har branschorganisationerna nu diskuterat möjliga lösningar för Bergsskolan.
– Som Sveriges gruv- och ståluniversitet är vi stolta över att vara med och planera för att säkra framtiden för Bergsskolan och på så sätt trygga industrins kompetensbehov, säger Erik Höglund, tf rektor Luleå tekniska universitet.
