”Mitt jobb är min hobby. Men säg inte det till mina chefer”

På basketplanen tog Pavel Ramirez Lopez ett avgörande beslut som förändrade hans liv och så småningom ledde honom till Luleå. Med mod, nyfikenhet och ett stort engagemang har han sedan tagit sig an det mesta, även sitt expertområde metallurgi. Det är fascinerande säger han, att varje del är lika viktig och tillsammans bildar en helhet som är komplex. Det gillar jag! 

Pavel är inte bara docent inom gjutning på KTH och forskare inom gjutning och flödessimulering på forskningsinstitutet Swerim. Han är också en del av det nystartade nätverket Stålakademin. Vad många inte vet är att han från början är ingenjör i flygplansteknik. Efter att ha tagit en master vid Universitetet i Mexico, National Polytechnic Institute för 14 år sedan fick han ett stipendium för att studera vidare.

– Stipendiet innebar en stor möjlighet för mig, berättar han. Jag valde att studera vid Imperial College i London, som är ett av Englands bäst rankade universitet.

Där gjorde Pavel något oväntat.

– Jag bytte helt enkelt inriktning. Från flygplansteknik till metallurgi.

Fullt så dramatiskt som det låter var det inte. Båda handlar om strömningar i vatten, vind och flytande metaller, men det var komplexiteten inom metallurgin som tilltalade Pavel. Ju fler variabler desto mer utmanande och bättre, säger han själv. Det finns så mycket att göra inom metallurgin!

Han fortsätter att berätta om hur han som barn varje vecka fick följa med sin pappa och titta på flygplan. Han älskade det! Men lika mycket som han tyckte om flygplanen, lika fascinerad var han av strömmande vatten och hav. Och av att spela tv-spel!

– Allt detta kombinerar jag nu i mitt jobb, säger Pavel. Man kan säga att jag har mina största intressen som jobb. Det är så fantastiskt!

Pavel har behållit sin facination sedan barndomen för flyg. 

Pavel berättar att han tidigt under sina studier fick chansen att arbeta extra som konsult. Det gav honom ovärderlig erfarenhet, kontakter och ett viktigt tillskott i den annars skrala studiekassan.

– Jag fick chansen att arbeta på många av de stora företagen inom stålbranschen. Det var tufft men det gav mig så mycket kunskap och erfarenhet kring tillämpad forskning. Det har jag verkligen nytta av nu.

Under sitt sista år som doktorandstudent på universitetet var Pavel på en konferens i Italien. Där hände något som skulle ta honom till Sverige för första, men inte sista gången.

– Jag hade just avslutat en presentation och en man kom fram till mig och undrade om jag var intresserad av att hålla presentationen i Stockholm. Javisst kunde jag det, svarade jag, men sen tänkte jag inte så mycket mer på det. På mässor är det mycket prat och det är inte allt som blir verklighet.

Därför blev Pavel förvånad när han några veckor senare fick flygbiljetter och en inbjudan till Stockholm. Det blev en väldigt lyckad föreläsning på Jernkontoret och idéer utbyttes. Pavel fortsatte att hålla kontakten med Ulf Sjöström på Mefos (numera Swerim) som bjudit in honom.

– När jag närmade mig min disputation hörde jag av mig till Ulf, lite på vinst och förlust, för att se om det fanns någon ledig tjänst på Mefos. Inom en vecka blev jag kallad på intervju.

Pavel antog att huvudkontoret låg i Stockholm men insåg snart att han var på väg längre norrut än han någonsin varit – till Luleå.

– Jag kom dit en dag, tidigt i januari och det var precis som på ett vykort. Solen sken, det var massor av snö och bara fem grader kallt. Alla jag träffade var jättetrevliga. Det var helt enkelt fantastiskt. Jag ringde till min fru och berättade om denna underbara plats.

Flytten till Luleå har han inte ångrat.

– Här blir en inte uttråkad. Massor av intressant jobb och jag har en fantastisk livskvalitet som jag inte kan få någon annanstans.

På Swerim fick Pavel anställning som forskare inom gjutning och flödessimulering, han blev så småningom senior forskare och är nu chef för en större grupp inom Raw Materials and quality (Group 44). Han berättar engagerat om sina kunniga och inspirerande medarbetare och om sitt jobb, som han aldrig tröttnar på.

– Det finns så mycket intressant. Just nu arbetar vi med spännande teknologi. Flytande metaller. Tänk dig Terminator II.

2018 blev Pavel docent på KTH inom gjutning. Siktet är inställt på att bli adjungerad professor.

– Jag älskar verkligen att vara länken mellan vetenskap och industri. Att hitta både den teoretiska och den praktiska delen av ett ämne eller en uppgift är både spännande och utvecklande.

Just av den anledningen välkomnar han det nya nätverket Stålakademin.

– Det är ett jättebra initiativ. Genom att träffas kan vi samla vår kompetens och använda den för allt det spännande som vi gör inom branschen. Det är viktigt, speciellt när det kommer till kompetensförsörjning. Vi behöver locka duktiga studenter till vår bransch.

Att Pavel själv blev en engagerad och ambitiös student tackar han sina föräldrar för, men det har inte alltid varit självklart för honom. Under högstadiet skolkade han ganska mycket, erkänner han. Han spelade tv-spel eller basket istället för att vara på lektionerna, men en dag kom hans pappa till skolan. Hans lärare berättade att Pavel skolkade och att han troligtvis var på basketplanen. Det var helt sant.

– Pappa avbröt basketmatchen och sa åt mig att välja. Antingen fick jag sluta skolka eller så fick jag sluta skolan och börja arbeta.

Eftersom Pavels båda föräldrar hade fått avbryta sina studier i förtid var de mycket måna om sonens skolgång.

– Jag hade sett hur mycket pappa hade fått jobba för att avancera inom sitt företag så valet blev enkelt. Jag valde skolan.

Motivationen till högre studier fick Pavel från sin mamma. När han blev lite äldre tog mamman upp sina studier igen och tillsammans peppade de varandra. Hon blev klar med sina studier och examinerades som lärare och Pavel fortsatte mot sin doktorsavhandling.

Att Pavels studier skulle ta honom hela vägen till Sverige hade han nog inte ens kunnat drömma om. Men så blev det, tack vare hans optimism och nyfikenhet.

– Självklart saknar jag min familj i Mexiko – men jag trivs så otroligt bra här i Sverige. Här finns grundvärderingar som jag delar, rättvisa och jämställdhet. Och det är inte lika stora sociala klyftor som i Mexiko.

Pavel berättar att många ser svenskar som individualister men att han själv ser något helt annat.

– Här är alla så engagerade. Värnar om varandra, miljön och samhället. Det tycker jag är fantastiskt. Det och att jag har ett fantastiskt jobb gör att jag trivs här. Och spela basket och segelflyga kan jag ju göra här också.


Namn: Pavel Ernesto Ramirez Lopez

Ålder: 42

Utbildning: Ph.D. inom materialteknik från Imperial College London, Docent gjutning KTH

Gör: Chef, Raw Materials and Quality Group (Group 44) vid SWERIM Luleå

Expert på: Stränggjutning & CFD modellering

Bästa egenskaper: Optimistisk, pragmatisk och nyfiken

Tror på: Heraclitus berömda citat: ”This world, which is the same for all, no one of gods or men has made; but it was ever, is now, and ever shall be an ever‐living Fire, with measures kindling and measures going out” eller i korthet ”Förändring är det enda som är konstant”