”När jag ser ett problem vill jag hjälpa till med att lösa det”

Att Joakim Hedegård skulle bli ingenjör var alls inte självklart. Själv menar han att det var slumpen som avgjorde.

– Jag kunde egentligen ha blivit precis vad som helst. Jag hade många intressen. Teknik såklart men även ekonomi, historia och språk. Min mor är språklärare. Jag sökte massor av utbildningar, varav hälften var tekniska, och så hamnade jag på KTH.

En sak har han däremot alltid varit säker på. Att han vill göra skillnad.

– När jag växte upp var det oljekris under några år och det har präglat mig mycket. Jag minns all information och alla planscher som uppmanade folk att släcka ljuset och spara energi. Då tänkte jag att nu kommer vi bli mer medvetna och ta vara på det vi har.

För är det något som Joakim alltid ogillat så är det slit och släng och resursslöseri.

– Mycket går ju faktiskt att laga. Jag har alltid skruvat och lagat saker. Det första jag minns att jag lagade var en radio när jag var tolv. Det var en glappkontakt. En lödning som inte höll. Efter att ha fixat den höll radion i trettio år till!

Slump eller inte, men att han hamnat helt rätt går inte att ta miste på. Joakim är fortfarande delvis kvar på KTH, men nu i en helt annan roll. Labbet där han utbildar ligger precis intill lokalerna där han gick sin utbildning, men nu är han är ansvarig för utbildningen Internationell svetsingenjör. Dessutom är han forskare på Swerim, med fokus på just fogning och svetsning, och medlem i Jernkontorets nätverk Stålakademin.

– Det är jättekul att få jobba med både utbildning och tillämpad forskning. Att driva projekt. Att utveckla projekt. Att jobba i projekt. Och leverera resultat. Det är fantastiskt, säger Joakim engagerat.

Till utbildningen Internationell svetsingenjör, en examen som är gångbar i hela världen, kommer studenter när de nått sin profilering, det vill säga efter grundutbildningen, men också från industrin.

– Det blir en fantastisk dynamik när vi blandar dessa två grupper. Eleverna har så mycket utbyte sinsemellan och lär sig lika mycket av varandra som av oss lärare. Det är en röd tråd i allt – samverkan. Det ger så mycket!

Bakom utbildningen finns ett väloljat maskineri med många inblandade, från Swerim, från KTH och från flera företag. Vi är många som hjälps åt i detta säger Joakim som tycker det är viktigt att ha en bra mix av teori och inspirerande applikationsföreläsningar av kunniga personer från industrin. Han menar att de som kan området bäst är de som jobbar med det.

– På 80-talet var företag och industrier mer synliga på utbildningarna – nu upplever jag att det är mycket mindre så. Det vill jag ändra på. Att ha gästföreläsare från industrin ger studenterna en inblick i verksamheterna och är en fantastisk ögonblicksbild och inspiration. Det ger förståelse för arbetet i industrin, att det finns många intressanta och kunskapsintensiva jobb – och eleverna får chans att bygga vidare på sitt kontaktnät.

Projektuppgifter och examensarbeten förmedlas också till eleverna. Genom att arbeta tillsammans med industrin får fler studenter upp ögonen för branschen och mer kunskap om de olika förtagen och vad det finns för möjligheter.

– Om vi inte har ordentlig närvaro från företagen i kurserna finns en fara för framtida kompetensbrist, säger Joakim. Det gäller att synas, eleverna dras till de sektorer de känner till och verkar ha intressanta jobb!

Genom samverkan skapas framtiden, menar Joakim. Inte minst tack vare de nätverk som byggs när människor arbetar tillsammans.  

– När man för samman personer med olika bakgrund och perspektiv får man till intressanta diskussioner som kan handla om allt från nya tekniker och nya material till applikationer.

Att föreläsa på forskningskonferenser hör normalt till Joakim Hedegårds vardag. Bildkälla

Av samma anledning, betydelsen av samverkan, välkomnar Joakim Jernkontorets nya nätverk Stålakademin.

– Det är utmärkt. Det är fantastiskt och det är helt rätt! Inom material- och processutveckling finns det så mycket att göra och tillsammans kan vi hitta bra fokus och nå långt.

Inte minst berömmer han Jernkontorets insatser för att locka gymnasiestudenter, till naturvetenskap och teknikprogrammen på gymnasiet och materialtekniska program på universiteten (red. anm. se Järnkoll).

– Vi behöver visa gymnasiestudenter att det finns många olika möjligheter till intressanta jobb inom våra branscher. Det är så viktigt. Vi har fått enormt mycket positiv respons när vi bjudit in gymnasieelever till besök och labbvisningar. Många säger ”wow” när de kommer till institutet, de vet inte att arbetsplatser som detta finns och här har vi en stor potential när det gäller att intressera framtida medarbetare.

Att Joakim brinner för att locka fler till branschen går inte att ta miste på. Så till den grad att han faktiskt drivit en egen kampanj för några år sedan – ”Vad gör en ingenjör?”.

– Jag började på min dotters skola och berättade om allt vad en ingenjör gör – både för att inspirera och bryta fördomar. Jag ville visa på all den lekfullhet och kreativitet som finns inom ingenjörsyrket.

Föreläsningarna på skolan fortsatte under flera år och Joakim hoppas att åtminstone några av de frön han sått har lett fram till ansökan till en ingenjörsutbildning.

Inte minst för egen del har hans val och riktning i yrkeslivet inspirerats av personer han mött, ofta i gränslandet mellan forskning och industri.

– Livet är en serie händelser. Vissa händelser betyder mer än andra och nu är jag här. Jag brinner för det jag gör. Att se människor utvecklas. Och att se ett problem – och vara med och lösa det – och lära andra. Det ger sann glädje!

Namn: Joakim Hedegård

Ålder: 58

Utbildning: TeknLic. (Högproduktiva svetsmetoder), IWE & Civing Maskinteknik KTH

Expert på: Fogning och svetsning

Bästa egenskaper: Engagerad, nyfiken och vill göra skillnad

Motto: Jag har haft lite olika men nu kör jag på ”Jag gör mitt bästa så blir det ofta bra”