Jernkontorets vattenexpert Sophie Carler utbytte erfarenheter i Chile
Jernkontorets vattenexpert Sophie Carler har besökt Chile och utbytt erfarenheter kring vattenfrågor och hållbarhet. På EULA-Chile Centret och CRHIAM, ett center för miljövetenskap på universitetet i Concepción, föreläste Sophie och delade med sig av arbetet från svensk stålindustri.
Du har varit i Chile! Vad händer där?
– Ja, jag var på ett universitet som ligger i Concepción, i södra Chile. Här pågår det just nu diskussioner om hur Chile ska utveckla en ny grundlag eftersom en folkomröstning sker redan i april i år. Bakgrunden är naturligtvis de omfattande protesterna och den sociala oron som landet upplevt sedan oktober 2019. I nuvarande grundlag så ingår vattenlagstiftning, och det är här jag kommer in i bilden.
Vad gjorde du i Chile?
– Träffade så många vattenmänniskor jag bara kunde! Jag föreläste vid två tillfällen; ett för studenter och ett för verksamma vid akademi och myndigheter. Vid dessa tillfällen beskrev jag hur vattenförvaltningen fungerar i Europa med fokus på EU:s vattendirektiv. Jag lyfte särskilt fram hur förvaltningsfrågorna berör den svenska stålindustrin och övriga verksamheter i Sverige. Som en av initiativtagarna till Swedish Water Alliance kan jag ge en bredare bild, inte enbart från stålindustrin. Nuvarande tolkning av EU:s vattendirektiv hindrar den hållbara samhällsutvecklingen som ska leda till fossilfrihet, det ledde till intressanta diskussioner under mina föreläsningar.
– Jag lyfte också hur stålindustrin arbetar med hållbarhet och berättade bland annat om SSAB:s projekt Hybrit. I projektet är ambitionen att framställa fossilfritt stål till 2026. Lyckas projektet skulle det innebära en sänkning av Sveriges koldioxidutsläpp med 10 procent. Hybrit är unikt, det väckte därför många frågor och en bra diskussion om vad som krävs för fossilfrihet, hur industrin kan ta egna initiativ, utan ytterligare lagstiftning.
Vad diskuterades på föreläsningar och i möten?
– Vi pratade om hur vi på bästa sätt ska nå en effektiv vattenförvaltning. Bland annat om det ska ske genom centralstyrning eller regionalstyrning. I Sverige har vi delvis en regionalstyrning som grundar sig på de fem olika vattendistrikten som Sverige är uppdelat i. En centralstyrning sker på nationell nivå, det innebär att alla vattendistrikt ska följa samma regler. Här kan Chile som är intresserad av att skapa en bättre vattenförvaltning, få inspiration från Sveriges struktur och erfarenheter. Vi har ju följt EU:s vattendirektiv under 20 år. Ett direktiv som nu behöver moderniseras.
– Det vi ofta återkom till i både enskilda möten och under föreläsningarna var hur viktigt det är att ha en hög kunskapsnivå för att kunna uppfylla kraven om god vattenkvalitet. Här spelar forskarna, vattenexperterna, en viktig roll för att nå ut till såväl företag som allmänhet, med information om hur människor och organisationer kan nå en bättre vattenresurshantering. Chile har lidit av vattenbrist under flera år i följd. I Sverige och Europa måste vi ta frågan på allvar och lära oss av både Chiles misstag och av de förändringar de faktiskt gjort och som varit framgångsrika för att hantera resursbrister.
– De allra flesta frågorna som togs upp under mina möten kretsade kring hur vi på bästa sätt uppnår en god vattenkvalitet och hur mycket som ska lagstiftas. Reflektioner kring vattenkvalitet och lagstiftning är oerhört viktiga i arbetet med Chiles nya grundlag.
Har du lärt dig något nytt?
– Jag har bott och arbetat i Chile tidigare, men jag lär mig alltid nya saker i utbyte med studenter och andra vattenexperter. Det som var nytt för mig denna gång var satsningen som Chile gjort för att sätta upp CRHIAM, som är ett multidisciplinärt forskningsinstitut för en hållbar vattenanvändning inom Chiles industri och jordbruk. Här produceras forskning i världsklass! Det var väldigt kul att se att de väljer att satsa på hållbarhet, och inte minst se hur de lyckas ta till vara på den höga akademiska utvecklingen som redan finns på plats.
– Jag är också stärkt i min övertygelse att vi kan vara både stolta och ödmjuka kring våra egna framgångar och att vi måste ta oss tid att dela med oss – och att lyssna på andra. När det kommer till hållbar utveckling är utmaningarna globala, utsläppen är globala och vårt vatten hänger ihop. På så vis hänger också våra satsningar och våra framgångar ihop och det är därför vi ska utbyta erfarenheter oftare!
Jernkontorets Sophie Carler ihop med forskare från Universitetet i Concepción samt Ricardo Barra, direktör för EULA center och Gladys Vial, direktör för CRHIAM.
Läs mer:
