På gång: Vågorna går höga i vattenpolitiken
Jernkontorets vattenexpert Sophie Carler sammanfattar några av frågorna som rör en av jordens viktigaste resurser, nämligen vatten. Inom EU, regeringen och tillsammans med en rad olika myndigheter behandlas just nu frågan om hållbar vattenanvändning – det har äntligen blivit en prioriterad fråga.
Sophie Carler är rådgivare på Jernkontoret i miljö- och hållbarhetsfrågor och ett av hennes expertområden är vatten. Foto: Pia Nordlander.
Stål kan inte produceras utan stora mängder vatten och därför är medarbetarna på Jernkontoret med och påverkar i en rad processer för en hållbar vattenpolitik. Det handlar om att bättre förstå om och hur behoven av vatten från olika samhällssektorer kan balanseras i förhållande till det vatten som finns och kommer finnas tillgängligt under framtida förändringsscenarier.
– Vi inom järn- och stålindustrin förbereder oss för förändringar. Det gör vi genom att analysera vattenrisker, bedöma konsekvenserna av exempelvis förhöjda temperaturer på det vatten som tas in för kylning, och genom att ha beredskap för olika scenarier. Vi är dessutom med och påverkar för en rättssäker och effektiv vattenpolitik, säger Sophie Carler, rådgivare inom miljöfrågor och vattenexpert på Jernkontoret.
Läs mer: Vatten − livsnödvändigt, även för stålindustrin
Vatten i EU:s gröna giv
Inom EU står vattenfrågorna högt på agendan. Inom ramen för den gröna given har precis en handlingsplan för minskad förorening, Zero Pollution Action Plan, presenterats av EU-kommissionen. Handlingsplanen har bäring på vatten, luft, mark, och innebär att bättre övervaknings- och mätningssystem ska införas inom EU, fler miljöindikatorer ska tas fram, och EU:s omfattande Vattendirektiv ska fortsätta att tillämpas. Kommissionen vill också inom andra politiska områden, såsom cirkulär ekonomi, klimatanpassning och Industriutsläppsdirektivet (IED), inkludera krav kopplade till vattenanvändning, i reviderad eller ny lagstiftning.
– Det är bra att vattenanvändning kommer upp på EU-agendan. Samtidigt efterfrågar vi från näringslivet samstämmighet mellan olika policyområden, i syfte att undvika dubblering av redan existerande vattenkrav. Vi är eniga med beslutsfattarna om målen – klimatmålen ska uppnås, men vi tar oss inte dit genom dubbelreglering, säger Sophie Carler.
Regeringens strategi för effektiv och hållbar vattenhushållning
Jernkontoret följer framtagandet av en nationell strategi för effektiv och hållbar vattenhushållning som Ulla Sandborgh, samordnare för regeringen, har fått i uppdrag av Näringsdepartementet att leda. Järn- och stålindustrin bidrar genom Jernkontoret med sina perspektiv i en kontinuerlig dialog.
Strategin ska bland annat behandla:
- Näringslivets vattenanvändning och möjligheter till teknisk utveckling av vatteneffektiva processer.
- Behovet av vatten för att bevara och skydda ekosystemet samt gynna ekosystemtjänster.
- Regelverk som reglerar vattenanvändning, och dess tillämpning.
- Användning och tillgång till data för uppföljning m.m.
- Samverkan mellan aktörer på vattenområdet, då det krävs en helhetssyn, en gemensam bild, över såväl vattenresurser som behov av lagstiftning och tillämpning av lagstiftning.
– Redan nu den 24 maj kommer Svenskt Vatten och Swedish Water House att hålla ett webbinarium för att diskutera nuvarande version av den nationella vattenstrategin tillsammans med regeringens samordnare Ulla Sandborgh och näringslivets olika sektorer. Jag ser fram emot att både läsa den uppdaterade strategin och bidra i diskussionerna, säger Sophie Carler.
Omdebatterat samrådsmaterial från Vattenmyndigheterna
Jernkontoret har nyligen svarat på Vattenmyndigheternas samrådsmaterial, alltså det Vattenmyndigheterna föreslår som arbetsplan för vattencykeln 2021–2027. Det handlar om hur miljötillståndet för Sveriges yt- och grundvatten ser ut enligt den vattendata som rapporterats in, och vilka åtgärder som myndigheterna bedömer krävs för att nå god vattenkvalitet, de så kallade miljökvalitetsnormerna. Samrådsmaterialet har fått mycket kritik.
– Det är svårt utifrån materialet att skapa sig en helhetsbild av hur Sveriges vatten mår, både kvalitets- och kvantitetsmässigt. Vattenförvaltningen i Sverige är fördelad på fem olika vattendistrikt med fem olika samrådsmaterial, vilket har ifrågasatts i flera år av olika samhällsaktörer. I dagsläget har vattenförvaltningen ännu inte genomgått de förändringar som förespråkades i regeringens Vattenförvaltningsutredning. Det krävs mera handlingskraft från regeringen för att nå en optimal förvaltning, säger Sophie Carler.
– Rent konkret så innebär Vattenmyndigheternas förslag fortsatt betydande osäkerhet för företagen, och är inte förenligt med den omställning som vår bransch genomgår idag. Det finns till exempel ingen tydlig anvisning för om och hur myndigheterna ska tillämpa undantag för mindre stränga krav i de vattenförekomster som företagen påverkar fortsätter Sophie Carler.
Jernkontoret är långtifrån den enda remissinstans som lyft kritik.
– I princip alla samhällssektorer är oroade över hur Sverige ska klara av att uppfylla EU:s krav på en hållbar vattenförvaltning och samtidigt ha en hållbar samhällsutveckling. Vi ska klara allt ifrån en växande befolkning med nödvändigt bostadsbyggande och nödvändig utbyggnad av vattenreningsverk, till utbyggnad av en fossilfri stålindustri. Ansvariga myndigheter har ett oerhört viktigt uppdrag, säger Sophie Carler.
Svenskt Vatten, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) krävde på Svenska Dagbladets debattsida att Vattenmyndigheterna läggs ned. Havs- och Vattenmyndigheten, har dessutom begärt av regeringen att åtgärdsprogrammet ska omprövas på grund av allvarliga avvikelser från svensk vattenlagstiftning.
– Dessvärre är synpunkterna befogade. Min förhoppning är att denna massiva kritik kan få regeringen att agera, och inse allvaret. Och därefter genomföra den organisationsförändring som föreslås av Vattenförvaltningsutredningen, säger Sophie Carler.
Ta del av Jernkontorets remissvar.
Till sist – Stockholm Junior Water Prize Sweden har delats ut
Stockholm Junior Water Prize Sweden (SJWP Sweden) har delats ut och Vidar Petersson, NTI Gymnasiet i Johanneberg, blev årets vattenvinnare för sitt projekt "Havs- och väderundersökningar på ett kostnadseffektivt och demokratiskt sätt". Sophie Carler sitter med i juryn.
– Det känns både fantastiskt roligt och mycket viktigt att få delta i juryarbetet som utser årets bästa vattenprojekt. Det är ett bra tillfälle att få inblick i vad gymnasiestudenterna vill arbeta med och forska om eftersom de själva väljer fokusfrågor. För Jernkontoret är det här en del i uppdrag för kompetensförsörjning till järn- och stålindustrin. Många av ungdomarna som tävlar har ett driv och en kreativitet som passar utmärkt inom stålindustrin, avslutar Sophie Carler.
Juryns motivering löd ”Med en enkel antennkonstruktion går det att få centrala bearbetningsbara data inom miljöforskning, tillgängliga för allmänheten. Vidars välskrivna arbete handlar om demokratisering av klimatdata. Arbetet har hög samhällsnytta och är direkt tillämpbart för många. På ett kreativt sätt visar Vidar hur data från vädersatelliter kan användas praktiskt i arbeten för att nå flera av FN:s globala mål. Vidars enkla system öppnar nya vägar för många att bidra inom miljöområdet.”
Vinsten innebär att Vidar Petersson nu ingår i Sveriges Unga Forskningslandslag, som består av 15 ungdomar och han kommer att representera Sverige med sitt projekt i forsknings-VM i vattenfrågor.
Se även: Vidar, 19, till forsknings-VM för unga (goteborgdirekt.se)