Hållbarhetskompassen knyter alla globala målen till ökad samhällsnytta

Fredagen den 2 december Sverigelanserades Hållbarhetskompassen (Agenda 2030-kompassen) genom ett livesänt seminarium i Jernkontorets lokaler i Stockholm. Seminariet bjöd på en presentation av de vetenskapliga rapporterna och exempel från verkligheten om hur kompassen som verktyg kan bidra till arbetet med hållbar stadsutveckling och en mer hållbar järn- och stålindustri.

Omkring 60 seminariedeltagare på plats under lanseringen av Hållbarhetskompassen. Foto: Ingrid Leek, Jernkontoret.

Kristian Skånberg, forskningschef på Jernkontoret och seminariets moderator, inledde med att hälsa välkommen till de omkring 60 personer som deltog på plats och de som även följde seminariet via länk. Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret och Måns Nilsson, Executive Director vid Stockholm Environment Institute, presenterade därefter det slutgiltiga projekt 3 som lett fram till lanseringen av den färdigutvecklade Hållbarhetskompassen.

Forskningsprojektet, som tagits fram inom det strategiska innovationsprogrammet "Metalliska Material", påbörjades under 2019 tillsammans med Stockholm Environment Institute (SEI), MIT och Swedwise.

– Vi började arbeta med SEI för att komma närmare kärnan av vad samhällsnytta är. Under tiden vi brottades med frågan lanserade FN sina 17 hållbarhetsmål, vilket egentligen var den definition på samhällsnytta vi letade efter. Men för att kunna prata om samhällsnytta som en helhet behövdes nu en strategi för att balansera alla 17 mål och det är den vi ser resultatet av idag när vi gått från prototyp till fullskalemodell, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

Under den efterföljande programpunkten presenterades den vetenskapliga rapporten bakom hållbarhetskompassen av Åsa Gerger Swartling, Senior Research Fellow and Head of Knowledge Management at SEI. Utifrån SEI:s perspektiv redogjordes för ambitionen att koppla samman vetenskap och beslutsfattare för att främja hållbara lösningar. Detta inte minst genom samverkan och samskapande processer hos deltagare och intressenter, men även med ett växande fokus på utveckling och användning av digitala/webbaserade verktyg och verktygsstrategier.

– Det känns fantastiskt att vi har nått i mål med Agenda 2030 Kompass-projektet och att kompassverktyget har uppskattats bland de fyra svenska organisationer som deltog i co-creation-processen. Det har också varit roligt att få representera projektet under klimatmötet i Egypten och under den svenska lanseringen på Jernkontoret. Det här är ett tydligt exempel på hur SEI arbetar med vetenskapskommunikation och kopplar samman vetenskap och beslutsfattande i det strategiska arbetet för hållbar utveckling, säger Åsa Gerger Swartling, Senior Research Fellow and Head of Knowledge Management at SEI.

Ett tiotal samhällsaktörer har redan prövat Hållbarhetskompassen och på plats fanns några av dessa för att presentera hur kompassen fungerar i praktiken och hur den kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Panelen bestod av Robert Dahlström, från Kalmar kommun, Allan Larsson, före detta finansminister, rådgivare till EU-kommission och nu rådgivare åt Hammarby Sjöstad 2.0, Jonas Tannerstad från Tamarinden/Örebrobostäder, Josefina Röckert från Ascend consulting samt Mia Häggström, stadsdelsutvecklare på Fabege.

Björn Haase, från Höganäs AB var inbjuden för att tala om hur Hållbarhetskompassen kan bidra till hållbarhet inom järn- och stålindustrin. Naghmeh Nasiritousi klimatpolitisk forskare, Karin Sancho partner KPMG och Birgitta Englin, före detta riksteaterchef och rådgivare i Agenda 2030-sammanhang, var inbjudna till den avslutande paneldiskussionen för att resonera kring hur kompassen i stort kan bidra till samhällets hållbarhetsomställning.

Nyttan med Hållbarhetskompassen går att likna vid akupunkturpunkter där varje användare av kompassen bör fråga sig var man bör trycka för att uppnå mest positiv systemeffekt.

– Genom en strukturerad, hårt faciliterad workshop-metod med ett inbyggt vetenskapligt kompasshus får användarna möjlighet att nyttja de medverkandes samlade kunskap. Med utgångspunkt i FN:s 17 hållbarhetsmål för Agenda 2030 syftar kompassen med andra ord till att forma ett gemensamt språk mellan de olika målen och dess experter samt skapa en hållbarare utveckling, förklarar Kristian Skånberg, forskningschef på Jernkontoret.

Kristian Skånberg, förklarar huvudsyftet med Hållbarhetkompassen - att få fler att prata alltmer om samhällsnytta, att få in ett systemperspektiv i beslutsprocesser som syftar till att främja hållbarhetsomställningen och att förstå vad de 17 hållbarhetsmålen står för, och att de är odelbara. Foto: Ingrid Leek, Jernkontoret.

I de fallstudier som gjorts kring Hållbarhetskompassen har det varit värdefullt att bedöma var, och hur, en organisations strategi leder till positiva synergier eller negativa avvägningar mellan några globala mål. Detta stärker interaktioner och samarbeten mellan olika avdelningar och kompetenser och tillvägagångssättet med samskapande, dialog, lärande och reflektion bland deltagarna anses vara en framgångsfaktor.

Utvecklingen i världen visar allt tydligare att vi inte kan fokusera på ett eller två problem och lägga alla andra åt sidan. Vi behöver se till helheten och förstå hur allt hänger ihop. Kompassen kan hjälpa oss med det och är därför ett efterlängtat verktyg, det tyckte jag kom fram tydligt på seminariet, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

Kristian Skånberg, forskningschef på Jernkontoret, svarar på frågor efter lanseringen. Foto: Ingrid Leek.

Vad händer nu?

När nu samtliga fallstudier presenterats kan alla som vill ta del av vad som konkret händer när man använder kompassen, hitta omdömen från kompassanvändare och faktiska exempel på vad de fått ut. Kristian Skånberg känner sig hoppfull efter lanseringen och inför vad Hållbarhetskompassen kommer att generera inom den närmaste framtiden:

– Själva eventet, som kan ses i efterhand, gjorde att en rad aktörer med intresse för kompassen fick kontakt med varandra. Deras och andras framtida samarbeten kring Hållbarhetskompassen gör att arbetet inom teknikområde 86 får en välkommen skjuts inför nästa år – som också är halvtidsrapporteringen till Agenda 2030:s slutår. Så nu gäller det verkligen att sätta hållbar fart framåt, avslutar Kristian Skånberg.