Nya fascinerande rön om tillkomsten av Rinmans bergverkslexikon
Linn Holmberg, docent i idéhistoria, har undersökt tillkomsten av Sven Rinmans bergverkslexikon, en av de viktigaste källorna till kunskap om 1700-talets bergsvetenskap. Hennes forskning visar att verket har en oväntat lång och intrikat tillkomsthistoria, och att Rinmans ungdomsvän Anders Robert Bellander hade en betydande roll i verkets tillblivelse.
Forskaren Linn Holmberg beskriver i en artikel sambanden mellan Sven Rinmans Bergverkslexikon och Anders Robert Bellanders ofärdiga uppslagsverk, som idag finns bevarat på Riksarkivet, i Sven Rinmans namn. Foto till vänster: Linn Holmberg. Porträttfoto: Sören Andersson/Stockholms universitet.
Rinmans bergverkslexikon – en flitigt använd källa
Den svenska bergsvetenskapsmannen Sven Rinman (1720–1792) blev mot slutet av 1700-talet internationellt känd för sitt ”Bergwerks lexicon”, ett uppslagsverk från 1788–1789 på mer än 2200 sidor och som gavs ut på uppdrag av Jernkontoret.
Rinmans bergverkslexikon har länge betraktats som en av de viktigaste källorna till kunskap om bergshantering och järnframställning under 1700-talet. Verket behandlar den tidens vetenskaper om kemi, metaller och geologi. Verket omfattar även praktiska kunskaper om smedjor, hyttor, gruvor och andra anläggningar med beskrivningar av tillvägagångssätten och redskapen som användes. Verket är en flitigt använd källa, men hittills har inte mycket varit känt om hur verket egentligen kom till.
Nya fakta om historien bakom bergverkslexikon
Linn Holmberg har undersökt och skrivit en artikel om historien bakom Sven Rinmans bergverkslexikon. Linn är docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik på Stockholms universitet. Hennes forskning visar att Rinmans verk har en oväntat lång och intrikat tillkomsthistoria, med uppbrända, försvunna, och ärvda manuskript, samt samarbete och konkurrens med ungdomsvännen Anders Robert Bellander (1726–1772), bergmästare i Sala silvergruva. Även Bellander ägnade årtionden åt att sammanställa ett uppslagsverk om bergsvetenskap, vilket efter hans för tidiga bortgång hamnade i Rinmans händer.
Linn Holmbergs artikel om Sveriges första bergverkslexikon ger inte bara inblickar i bergsvetenskapens förändring under andra halvan av 1700-talet, men också utmaningarna med att samla och systematisera vetande och språk i en tid av snabb vetenskaplig förändring.
Artikeln finns fritt tillgänglig på Liverpool University Press webbplats, se:
Artikeln ingår i antologin Specialized dictionaries and encyclopedias, 1650–1800, utgiven av Liverpool University Press i bokserien Oxford University Studies in the Enlightenment.
Digitalt bergverkslexikon – sökbart och tillgängligt för alla
Hela Rinmans bergverkslexikon finns publicerat och sökbart på Jernkontorets webbplats. Även planschverket som tillhör uppslagsverket finns inskannat och publicerat på webben. Materialet är en flitigt använd källa, även om texten inte är helt enkel att läsa eftersom gammal svensk stavning används, se jernkontoret.se/bergverkslexicon
– För att göra bergverkslexikon lättare åtkomligt för allmänhet och forskare, lät vi tolka och skriva in all text i uppslagsverket och sedan publicerade vi hela verket på Jernkontorets webbplats. Det var ett stort jobb på den tiden, omkring 2005. En manuell digitalisering skulle man kunna kalla det. Idag finns det program som efter inlärning kan tolka handskrivna gamla texter från 1700-talet, säger Yngve Axelsson bibliotekarie på Jernkontoret.
Ett praktexemplar av Rinmans bergverkslexikon med Jernkontorets sigill på ryggarna.
