Digitala produktpass: EU-krav som skapar nya möjligheter för järn- och stålindustrin
Digitala produktpass (DPP) är en central del av EU:s kommande krav på spårbarhet och hållbarhet i produktionskedjor. För järn- och stålindustrin innebär detta stora förändringar inom digitalisering, materialval och rapportering. På ett välbesökt seminarium på Jernkontoret diskuterades utmaningar och möjligheter med DPP, där experter från myndigheter, forskningsinstitut och företag delade med sig av insikter och erfarenheter.

Nya krav på spårbarhet, miljöprestanda och överföring av information kommer att beröra de flesta produkter på EU-marknaden. Digitala produktpass (DPP) är en viktig del i detta. De kommer påverka stora delar av företagens verksamhet i allt från digitalisering och processutveckling, till rapportering, lagefterlevnad, marknadsföring och utformning av produkter, inklusive val av material.
Den 4 februari 2025 samlades över 60 representanter från järn- och stålindustrin på Jernkontoret för att diskutera de kommande EU-kraven på digitala produktpass. Dessa krav, som är en del av EU:s förordning om ekodesign för hållbara produkter (ESPR), syftar till att öka transparensen och hållbarheten inom industrin. Att digitala produktpass kommer att beröra hela organisationen blev tydligt genom bredden av deltagare på seminariet – forskningschefer, miljökoordinatorer och chefer, kommunikatörer, miljöexperter, jurister och digitaliseringsexperter fanns representerade.
Seminariet inleddes med en presentation av Christina Jonsson från Naturvårdsverket, som gav en översikt av ESPR och dess betydelse för industrin. Hon betonade vikten av att tillgängliggöra information för att möjliggöra hållbara och resurseffektiva beslut bland konsumenter, tillverkare och myndigheter. ESPR är en central del av EU:s gröna giv och handlingsplan för cirkulär ekonomi, och DPP är en viktig komponent i denna strategi. Jonsson lyfte fram att de nya kraven kommer att påverka företag i hela värdekedjan och att det är avgörande att industrin förbereder sig i tid.
Kopplat till Christina Jonsson föredrag berättade Cecilia Mattsson från Jernkontoret om en förstudie där DPP kan implementeras inom järn- och stålindustrin, en av de första sektorerna som omfattas av de nya kraven.
Sedan var det dags för Laura Linnala från SIS som beskrev det pågående arbetet med att harmonisera standarder för DPP på europeisk nivå. Hon underströk betydelsen av svensk stålindustris engagemang i denna process för att påverka och bidra till standardernas utformning.
Praktiska exempel på DPP-testning presenterades av Sophie Charpentier från Chalmers Industriteknik, som delade erfarenheter från EU-projektet CIRPASS. Projektet genomför tester av DPP i verkliga miljöer och skala för olika värdekedjor.
Företagsperspektivet belystes av Sandra Ahlstrand och Johan Anderson från SSAB, som diskuterade hur DPP kan användas som ett verktyg för att eliminera koldioxidutsläpp. Håkan Sundström från Alleima talade om datadriven hållbarhet och företagets strävan efter en gemensam plattform för datahantering. Magnus Persson från Teknikföretagen avslutade med att presentera utmaningar och fördelar med DPP inom tillverkningsindustrin.
Dagen avslutades med en workshop där deltagarna diskuterade frågor som organisationens ansvar för DPP, vilka delar av organisationen som behöver engageras, hur digitalisering kan stärka konkurrenskraften och hur DPP kan underlätta verksamheten och affärsutvecklingen. Många intressanta möjligheter identifierades, och Jernkontoret kommer nu att analysera resultaten för att presentera förslag på fortsatt arbete.
– Införandet av digitala produktpass är betydelsefullt för vår industri. Vi behöver uppfylla kommande EU-krav, men ser också att det kan stärka vår konkurrenskraft och bidra till en mer hållbar produktion. Det är avgörande att vi samarbetar och delar kunskap för att lyckas med denna transformation. Under seminariet märktes ett stort engagemang och intresse från deltagarna, vilket visar att frågan är både viktig och aktuell. Nu gäller det att vi tar vara på insikterna och arbetar vidare tillsammans, säger Helena Malmqvist, forskningschef på Jernkontoret.
För mer information eller för att bidra med ytterligare synpunkter, vänligen kontakta Cecilia Mattsson eller Helena Malmqvist på Jernkontoret.