2018 års viktigaste stålhändelser
Ståltullar, nytt forskningsinstitut och storsatsningar för klimatet – 2018 har varit ett minst sagt händelserikt år för svensk stålindustri. Här sammanfattar vi, utan inbördes ordning, de sju viktigaste händelserna, och toppar med några bubblare.
1. USA inför tullar på stål och aluminium
Den svenska stålindustrin exporterar stål för cirka 4 miljarder kronor till USA per år. Den 1 mars meddelade USA:s president Donald Trump att USA planerar att införa importtullar på stål med 25 %. Till en början undantogs sedan bland annat EU-länderna från tullarna. Den 31 maj strandade emellertid förhandlingarna mellan EU och USA om huruvida EU skulle få ett permanent undantag eller inte från ståltullarna och därmed gäller ståltullarna för alla EU-länder sen den 1 juni 2018.
– Det här är ett steg i fel riktning. Vi behöver mer frihandel, inte mindre, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
2. Stålindustrin slutför sin klimatfärdplan och överlämnar den till regeringen
Den 25 april överlämnade stålindustrin, tillsammans med åtta andra branscher, sin klimatfärdplan för fossilfri och konkurrenskraftig industri 2045 till näringsminister Mikael Damberg och klimatminister Isabella Lövin.
– Jag är stolt över stålindustrins stora ambitioner att jobba mot fossilfrihet, både i vår bransch och genom att erbjuda sina kunder produkter som minskar koldioxidutsläppen globalt, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
Jernkontoret har tillsammans med stålföretagen och Fossilfritt Sverige arbetat fram klimatfärdplanen under ett års tid.
3. Stål- och gruvindustrin lanserar tolv politiska reformförslag
I maj presenterade gruv- och stålindustrins bransch- och arbetsgivarorganisationer tolv reformförslag för en växande gruv- och stålindustri i Sverige. Syftet är att öka kunskapen om gruv- och stålindustrins utmaningar och möjligheter bland politiker, tjänstemän och alla andra som intresserar sig, och verkar, för att stärka Sverige som industrination. Bland de tolv reformförslagen återfinns:
- Skapa en bred politisk enighet om Industriklivet
- Säkerställ effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser
- Gör väg för 74 tons lastbilar och skrota idén om vägslitageskatt
- Bygg vidare på energiöverenskommelsen
- Klä inte fiskala skatter i grön kostym
4. Forskningsinstitutet Swerim bildas
Den 1 oktober startades det nya metallforskningsinstitutet Swerim AB. Syftet är att svensk gruv- och metallindustri även framöver ska ligga i framkant med materialutveckling, nya produkter och hållbar produktion.
Bildandet har skett genom en delning av det tidigare forskningsinstitutet Swerea som ägdes av näringslivet och staten tillsammans. Det som tidigare hette Swerea MEFOS och delar av Swerea KIMAB kommer att uppgå i det nya institutet, SWERIM AB. Resterande delar av Swereas verksamhet uppgår i och med delningen i RISE.
– Det här ”egna” institutet ger oss möjligheter att skapa ännu större industrinytta i tät samverkan med de svenska gruv- och stålföretagen, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret och ordförande för Stiftelsen Svensk Järn- och Metallforskning.
5. SSAB, LKAB och Vattenfall tar första spadtaget mot fossilfri stålproduktion
Den 20 juni togs det första spadtaget till den världsunika pilotanläggningen för HYBRIT − SSAB, LKAB och Vattenfalls initiativ för fossilfritt stål. Både statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin var på plats.
− Det här är ett historiskt ögonblick. Det är början på en revolutionerande omställning som kan leda till kraftigt minskade koldioxidutsläpp från stålindustrin, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
6. Höganäs AB storsatsar på teknik som drastiskt kan minska koldioxidutsläppen
I juni invigdes världens första anläggning för förnyelsebar energigas och grönt koks till järn- och stålindustrin. Tillsammans satsar Höganäs AB och Cortus Energy AB på teknik som kan revolutionera industrin och drastiskt minska koldioxidutsläppen.
– Det här är en del i arbetet mot branschens vision. I stålindustrins klimatfärdplan pekas biobränsle ut som en viktig pusselbit för att nå en fossilfri produktion till 2045, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.
7. Stärkt hopp för 74 tons lastbilar
Stålindustrin exporterar cirka 90 procent av sin produktion till mer 140 länder. Det ställer stora krav på effektiva och konkurrenskraftiga transporter. I februari fattade regeringen ett beslut som öppnar för Trafikverket att peka ut på vilka vägar 74-tonsekipage blir tillåtna och i juli 2018 öppnade 12 procent av det statliga vägnätet för den nya bärighetsklassen BK4 och därmed för lastbilar på upp till 74 ton.
– Detta är en bra början men Trafikverket behöver påskynda arbetet med att tillåta 74 tons lastbilar på en större del av vägnätet för att de verkligen ska kunna bidra till att effektivisera stålindustrins transporter och få ned utsläppen, säger Jenni Ranhagen, rådgivare i transportfrågor på Jernkontoret.
Bubblare
1. Stålindustrin i täten för cirkulär ekonomi
Under hösten lanserade Jernkontoret och stålindustrin handboken Stålindustrin gör mer än stål, med syfte att tydliggöra den potential som finns i järn- och stålindustrins restprodukter, deras unika egenskaper och användningsområden.
– Det var en viktig dag för stålindustrin som lanserade vår nya handbok för restprodukter. Med det arbetet samt stålkretsloppet är stålindustrin nu med på kartan när vi pratar cirkulär ekonomi, säger Eva Blixt, forskningschef på Jernkontoret.
2. Stålindustrin och Stockholm Environment Institute lanserar en Agenda 2030-kompass
Jernkontoret och stålindustrin har genom ett långsiktigt samarbete med Stockholm Environment Institute (SEI) tagit fram en prototyp, en samhällsnyttakompass, som kvantifierar samhällsnytta genom globala målen.
Kompassen kan användas för avancerad omvärldsspaning och som stöd för bedömningar av olika alternativ för produkter, applikationer och processer skulle kunna bidra till samhällsnytta och därmed skapa nya affärer. Agenda 2030-kompassen utgår från FN:s globala mål och de korskopplingar (positiva och negativa) som finns som grund för att kvantifiera och jämföra hur olika alternativ bidrar till samhällsnytta. Kompassen har utarbetats som en prototyp för stålindustrin, men metodiken är generell och kan användas av alla samhällsaktörer.
3. Stålindustrin driver vattenfrågorna vidare i Bryssel
Under hösten placerade stålindustrin för första gången en egen vattenexpert i Bryssel. Anledningen är att Kommissionen ska se över vattendirektivet och föreslå nödvändiga förändringar senast 2019. Jernkontorets vattenexpert Sophie Carler har varit stationerad på Svenskt Näringslivs kontor för att, i samarbete med många andra aktörer, arbeta för en verklig revidering av vattendirektivet som leder till en modern vattenförvaltning av Europas vatten.
– Det är viktigt att Jernkontoret och stålindustrin satsar på vattenfrågorna. Vattendirektivet är 20 år gammalt, vi behöver modernisera vattenlagstiftningen så att den också tar hänsyn till klimatförändringar och ekosystemens naturliga förändringar. Idag mäts vattenkvalitén mot ett statiskt mått som motsvarar ett av människan helt opåverkat tillstånd, och det är helt orimligt, säger Sophie Carler.
4. Vissa framgångar gällande klassning av koboltmetall
Kobolt förekommer i stål, både i rostfritt och i kolstål. Antingen har kobolt tillsatts som en värdefull legeringsmetall för att uppnå specifika egenskaper av stålet eller så finns det oavsiktligt med som en metall som följer med järnråvaran eller tillsammans med nickel i rostfritt stål. Klassningen av kobolt påverkar därför stora delar av stålindustrin och det är därför mycket viktigt att de klassningar som görs inom EU använder så bra vetenskapliga metoder som möjligt.
Jernkontoret har tillsammans med svenska stålföretag och europeiska branschorganisationer arbetat för en rimlig klassificering enligt EU:s klassificeringsregler av koboltmetall avseende metallens farliga egenskaper för människa och miljö. Jernkontoret har haft flera givande möten med Kemikalieinspektionen och seriösa samtal har förts om metodfrågor, toxicitet och humandata. EU-kommissionen har nu beslutat att tillsätta en expertgrupp för att utreda huruvida den metodguide som används vid klassning av ämnen är användbar på ett rättvisande sätt för oorganiska ämnen som koboltmetall. När utredningen är slutförd kommer EU-kommissionen ta ställning till om den strängare klassning som föreslagits för koboltmetall ska införas eller inte.
