Viktig plan för en cirkulär ekonomi – men kvotplikt på stål måste avvärjas

Världen och Sverige ska gå från en linjär till en mer cirkulär ekonomi. Det är viktigt att värdet på produkter, material och resurser bibehålls så länge som möjligt.

Stål är världens mest cirkulära material och det återvinns mer stål i världen varje år än alla andra material tillsammans. Produkter av järn och stål kan återvinnas, smältas om och bli till nytt stål väldigt många gånger utan att kvaliteten går förlorad (återvinningsbarhet). Det nya stålet ges olika egenskaper beroende på vilka legeringsämnen som tillförs och vilken bearbetning som görs. Den höga återvinningsbarheten hos stål har gjort skrot till stålindustrins viktigaste råvara efter järnmalm.

Handlingsplan för cirkulär ekonomi

Vid en presskonferens den 22 januari presenterade miljö- och klimatminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan regeringens första handlingsplan för cirkulär ekonomi med drygt 100 åtgärder. Näringslivet har under lång tid beskrivit vilka förslag som krävs och flera förslag har också landat i handlingsplanen.

– Nu ska vi naturligtvis granska handlingsplanen i detalj och återkoppla till regeringen. Det är särskilt viktigt att berörda sektorer får delta i det kommande arbetet. Men spontant hör vi att flera viktiga förslag finns med. Stål är ett av de utpekade materialflöden som är särskilt viktiga för den cirkulära ekonomin, och vi hoppas att förslagen, även när vi läser dem i detalj, stärker stålets roll i den cirkulära ekonomin, säger Karin Östman, rådgivare i miljöfrågor på Jernkontoret.

Naturvårdsverket bör inte föreslå kvotplikt för stål

Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå vilka produkter som bör ha krav på kvotplikt för mängd återvunnet material i den nyproducerad produkten. Skulle myndigheten föreslå kvotplikt för stål riskerar det att försämra förutsättningarna för en redan välfungerande skrotmarknad för järn och stål.

– Stål är inte lämpligt för kvotpliktsförslaget, även om säkert andra material kan ha nytta av detta. Ett absolut krav på mängd återvunnet material i stålprodukter i syfte att öka efterfrågan på återvunnet material kommer inte bidra till en mer cirkulär ekonomi eftersom det sedan länge finns fungerande skrotmarknader, säger Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor samt forskningschef på Jernkontoret.

– Förslagen om till exempel krav på återvinningsbarhet, krav på bättre produktdesign, återanvändning och separering av material gynnar stålet i större utsträckning än kvotplikt, i en cirkulär ekonomi, fortsätter Eva Blixt.

Regeringen nämner också att den vill minska mängden utvinning av primära råvaror, men också här måste Jernkontoret avvakta och läsa mer om vilka råvaror regeringen avser.

– För järn- och stål, där efterfrågan på material är större än tillgången till skrot idag och många år framåt räcker inte skrotet till, trots den redan höga andelen återvinning. Den primära produktionen måste ställa om för att minska koldioxidutsläppen men den måste fortsätta eftersom stål är ett av de viktigaste materialen i samhällets transformation mot fossilfrihet, säger Eva Blixt.

– Jag utgår från att regeringen inte vill lägga hinder i vägen för utvecklingen av projekt som HYBRIT, som kommer producera stål utan kol, i en produktion som är baserad på primära råvaror. Sverige är också en av EU:s största råvaruproducenter och detta bör ju givetvis få fortsätta, inte bara för järnmalm utan också för andra metaller och skogsråvara, fortsätter Eva Blixt.

Återvinningsbarheten viktig för järn- och stålindustrin

Svenskt järn- och stålindustri välkomnar flera förslag, framförallt för förbättrad produktdesign, som förenklar återanvändning, demontering och återvinning av olika delar samt förslag om återvinningsbarhet. Det är dock viktigt att det inte blir nationella särregleringar utan görs på EU-nivå.

– Återbruk, förlängd livslängd av produkter och återvinning av material behöver generellt öka i samhället. Skrot samlas in, sorteras i olika kvaliteter och säljs på en fungerande marknad. Världens efterfrågan på stål är i dag större än tillgången på skrotråvara. Det beror bland annat på att många stålprodukter har lång livslängd samtidigt som efterfrågan växer när fler länder i världen bygger hållbara samhällen, säger Karin Östman.

Dessutom välkomnar järn- och stålindustrin de förslag som ska bidra till att höja statusen för de restprodukter som produceras parallellt med andra material.

– Redan idag används 80 procent av restprodukterna från järn- och stålindustrins processer. Att höja statusen för restprodukter och se det som en resurs är jätteviktigt för den cirkulära ekonomin. Alla material ska ha samma förutsättning oavsett ursprung om det går att visa att materialet bidrar till ökad samhällsnytta, avslutar Eva Blixt.

Jernkontoret avser återkomma med ytterligare kommentarer på regeringens handlingsplan för cirkulär ekonomi.

Jernkontoret har tillsammans med 13 andra industriorganisationer presenterat Industrins reformagenda, med tolv reformområden för att få fart på tillväxten. Att röja hindren för den cirkulära ekonomin är ett av dessa områden.

Se även:

• Inspel från ett av världens mest cirkulära material