Jernkontoret släpper EU-manifest
I ett nytt EU-manifest lyfter Jernkontoret viktiga industrifrågor för den kommande mandatperioden inom EU. Manifestet, som består av sex delar, lyfter frågor som rör klimat, miljö, energi, handel, forskning och Sveriges genomslagskraft i EU. När villkoren för industrin till stor del sätts inom EU behöver industrifrågorna ta plats i vårens svenska EU-valrörelse.
Jernkontoret har tagit fram ett EU-manifest för mandatperioden 2024-2029.
Idag släpper Jernkontoret sitt EU-manifest för mandatperioden 2024-2029. I manifestet beskrivs vad som behöver ske på EU-nivå under kommande mandatperiod för att skapa förutsättningar för den svenska järn- och stålindustrin att fortsätta bidra till jobb, omställning och konkurrenskraft. Manifestet, som består av sex delar, lyfter frågor som rör klimat, miljö, energi, handel och forskning. Det finns också ett avsnitt som särskilt trycker på behovet av ett större svenskt inflytande i EU, bland annat att regeringen bör driva att nästa svenska EU-kommissionär ska få en industrinära portfölj.
– Både vi inom järn- och stålindustrin och svenska politiker som verkar inom EU behöver bli bättre på att arbeta proaktivt för att svenska förutsättningar ska få större genomslag i arbetet med EU:s lagstiftning. I den svenska EU-valrörelsen borde industrifrågorna ha en självklar plats. Det är i industrin som jobben, konkurrenskraften och den gröna omställningen skapas, och därför är det särskilt viktigt att vi inom industrin tidigt berättar om våra prioriteringar, säger Kristian Ljungblad, public affairs-direktör på Jernkontoret.
Bland de saker som listas i manifestet finns att se över gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, CBAM, så att industriföretag inte missgynnas när de exporterar utanför EU. En fri handel är också centralt. Detta både genom en fungerande inre marknad i EU där statliga stöd begränsas och handelspolitiska skyddsinstrument för stålprodukter som importeras till EU från länder där stålindustrin subventioneras med statliga medel. Viktigt är även att minska den totala regelbördan som läggs på företag och undvika dubbelreglering, alltså att samma saker regleras på flera ställen i lagstiftningen.
– EU sätter ramverket för hur omställningen ska ske. Men det är innovativa och konkurrenskraftiga företag som genomför omställningen, samtidigt som de skapar arbetstillfällen och bidrar till samhälle och ekonomi. EU har en otroligt viktig roll under kommande mandatperiod att skapa förutsättningarna som krävs för att nå de uppsatta klimatmålen, säger Annika Roos, vd på Jernkontoret.
