Yttrande över betänkandet "Energiskatt på el"

Jernkontorets diarienr: 25/15
Stockholm 12 januari 2016
fi.registrator@regeringskansliet.se

Dnr Fi2015/04727/S2

 

Sammanfattning

Jernkontoret anser att:

• dagens modell för energiskatt på el ska behållas så långt det är möjligt
• skattenivån för industriell verksamhet ska vara tydligt uttalad i lagtexten
• det inte ska finnas någon begränsning för vem som får bli frivilligt skattskyldig
• det ska inte finnas något tröskelvärde för återbetalning av elskatt, hela beloppet ska återbetalas.
• vi stödjer förslaget om att ta bort den så kallade Norrlandsskatten.

 

Generella kommentarer till utredningen

Jernkontoret anser att det är en väl genomförd utredning och att rapporten innehåller en omfattande och informationsrik genomgång av olika alternativ för elskattesystemet men också beskrivningar av de olika sektorerna och konkurrenskraftsperspektivet.

Vi anser att utredningens bedömning avseende basindustrins konkurrenskraft är bra. Vi vill dock påpeka att företagens verklighet på en global marknad är mer komplicerad än vad som berörs i utredningen. Även om svenska företag i stor utsträckning är specialiserade på högkvalitativa produkter så är man ändå utsatt för hård priskonkurrens. Produktion lokaliserad i Sverige konkurrerar ständigt också med andra länder om investeringsmedel. För stålindustrin är energikostnaderna en dominerande kostnad och många länder väljer att inte bara ge skatteundantag för sin stålindustri utan att även aktivt subventionera genom att erbjuda priser under produktionskostnad för att attrahera investeringar. Det är också viktigt att beakta behovet av investeringar i befintliga anläggningar. Kontinuerliga reinvesteringar för att upprätthålla anläggningarnas kapacitet är minst lika viktiga som ev. nyinvesteringar i andra länder och då spelar den långsiktiga kostnadsnivån en stor roll.

Utredningen utgår ifrån att förändringar i skatteintäkter ska hanteras inom utgiftsområdet. Den stora kostnaden i förslaget är minskade skatteintäkter från datorhallar vilket är ett uttalat önskemål i utredningens uppdrag. Detta motiveras av att kunna öka etableringen av denna verksamhet i Sverige. Eftersom det i förlängningen kommer att innebära ytterligare skatteintäkter inom andra områden och andra positiva samhällseffekter så borde det vara rimligt att utredningen också kan beakta dessa dynamiska effekter i den samhällsekonomiska kalkylen. Det finns därför inget skäl till att en sådan här förändring nödvändigtvis måste resultera i ökade elskatteintäkter.

Synpunkter på utredningens förslag

Jernkontoret håller med om utredningens bedömning att det är lämpligt att så långt som möjligt bibehålla dagens modell för energiskatt på el vilket innebär fortsatt inslag av statsstöd. De andra utredda modellerna innebär alla försämringar för basindustrins företag antingen avseende kostnadsnivå eller större osäkerhet när det gäller skattenivå.

Begreppet otillåten stödmottagare införs i LSE

Jernkontoret bedömer att den föreslagna definitionen av otillåten stödmottagare är rimlig.

Energiskatt på el ska tas ut med en skattesats oavsett användning

I nuvarande utformning av lagen är det tydligt uttryckt att tillverkningsindustrin har en skatt i nivå med EU:s minimiskattesats. Med utredningens förslag (11 kap 3§) försämras transparensen i skattesystemet och man tappar den tydliga signalen att konkurrensutsatt industri ska ha en skattenivå som främjar långsiktig konkurrenskraft.

Jernkontoret föreslår att nuvarande utformning av 11 kap 3§.1, vad gäller el som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, kvarstår.

Stöd i form av nedsatt energiskatt utgår endast genom avdrag för eller återbetalning av skatt

Jernkontoret har förståelse för att EU-rättens krav på direktkontakt mellan Skatteverket och stödmottagare innebär att systemet måste förändras. Det är dock viktigt att detta inte innebär onödig administration och ökade kostnader för företagen av administrativa skäl.

I nuläget är vissa av stålindustrins företag registrerade som skattskyldiga medan andra inte är det. En viktig aspekt på skattehanteringen för stålindustrins företag är också att de företag som har metallurgiska processer också har el som därmed är undantagen skatt. Hanteringen av den noll-skattade elen ska enligt utredningen fortsatt hanteras på samma sätt som idag.

För företag som inte själva är registrerade som skattskyldiga innebär förslaget att avdraget för den nollskattade elen fortsatt görs av leverantören medan företaget själv får ansöka om återbetalning för den 0,5 öres-beskattade elen. Detta gör systemet mer svårbegripligt och administrativt krångligt.

Frivillig skattskyldighet

Med tanke på ovanstående ser vi inget skäl att begränsa möjligheterna för företagen att registrera sig som frivilligt skattskyldiga för att kunna hantera samtliga avdrag själva. Eftersom det hittills har varit möjligt att registrera sig som frivilligt skattskyldig så ser vi inget behov av den nya paragrafen 11 kap 6§. Om paragrafen ska införas bör skrivningen "mycket stor omfattning" avseende elanvändningen tas bort eller ändras. Vi anser att utredningens bedömning av en gräns på 20 GWh är för hög och onödig. Företagens egna bedömningar av i vilka fall det är ekonomiskt och administrativt lämpligt att själva vara registrerade som skattskyldiga torde vara en tillräcklig begränsning för att inte Skatteverket ska drabbas av orimligt många ansökningar.

Återbetalning

Jernkontoret accepterar att skattenedsättningen för 0,5-öresnivån kan hanteras via ett återbetalningsförfarande. Vi anser dock att det inte ska finnas något tröskelvärde för återbetalningen i den mening att återbetalning enbart avser belopp som överstiger tröskelvärdet. För de som får återbetalning så ska det ges på hela beloppet. Vi bedömer att risken för att detta skapar incitament till onödigt ökad elförbrukning är minimal eftersom ökad elförbrukning självklart innebär ökad kostnad. Man kan möjligtvis tänka sig en miniminivå för hur små belopp Skatteverket ska betala ut men inte ett generellt avdrag för alla som söker återbetalning. En sådan miniminivå på 500 kronor finns t.ex. för återbetalningen till jordbruksverksamheter enligt 11 kap 12 §. Ett tröskelvärde för återbetalningen på 12 000 kronor påverkar inte den administrativa bördan för Skatteverket utan är enbart ett ytterligare, dolt, skatteuttag. Utredningen motiverar tröskelvärdet med att för företag som använder mindre mängd el är elen en mindre del av kostnaderna. Det finns inte självklart ett sådant samband. För ett mindre företag kan fortfarande elkostnaderna vara väsentliga i relation till de totala kostnaderna. I utredningens bedömningar av ökade administrativa kostnader (tabell 19.3) visas också att den största posten hamnar på företagen.

Kvartalsvis återbetalning

Jernkontoret är positiva till möjligheten att ansöka om kvartalsvis återbetalning för att minska påverkan på företagens likviditet. Vi anser att en eventuell gräns för möjlighet att ansöka bör vara så låg som möjligt.

EU-rättens transparenskrav hanteras via beskattningsdatabasen

Jernkontoret har inget att erinra mot förslaget.

Skattenedsättningen i vissa kommuner i norra Sverige slopas

Jernkontoret har inget emot att vissa kommuner i norra Sverige har lägre skatt. Principiellt är det dock viktigt att företag inom samma sektorer behandlas lika inom landet. Utredningen konstaterar att kraven i EU-rätten skulle innebära en orimlig administration för att kunna behålla Norrlandsskatten. I jämförelse med den befarade ökade administration som återbetalningen av industriskatten skulle innebära för Skattemyndigheten så skulle motsvarande hantering av Norrlandsskatten vara mycket mer komplicerad. Kostnaden för en sådan hantering ska inte finansieras av t.ex. industrin. Vi stödjer därför förslaget om att ta bort den så kallade Norrlandsskatten.

Behov av översyn av begreppet industriell verksamhet

Utredningen föreslår att begreppet industriell verksamhet och tillverkningsprocess ska utredas ytterligare. Tillämpad forskning och utveckling nämns som ett problemområde. För processindustrin utförs ofta försök inom tillämpad forskning och utveckling i produktionsanläggningar och vi anser att denna verksamhet självklart ska omfattas av begreppet tillverkningsprocess.

 

JERNKONTORET

Bo-Erik Pers, Verkställande direktör

Helén Axelsson, Energi- och miljödirektör
Telefon 08-679 17 39, e-post: helen.axelsson@jernkontoret.se