Boverkets rapport 2019:16 Inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem

Remissvar till Infrastrukturdepartemente
Jernkontorets diarienr: 26/19

Sammanfattning

Jernkontoret anser att rapporten inte tar hänsyn till de förhållanden som gäller processindustrin. Att inkludera fastigheter där sådan industriell verksamhet utövas innebär kostnader och konsekvenser som inte är tillräckligt utredda. Den typen av anläggningar är ofta helt specialiserade och konstruerade utifrån en mängd olika aspekter och krav, vilka leder till system och processer som ofta är unika för varje företag och för hur processen ser ut samt hur lösningen i byggnaderna ser ut. Därav är det näst intill omöjligt att hitta en standardlösning för hur man ska genomföra en energieffektivisering eller för den delen utvärdera systemets funktion.

Rapporten saknar helt underlag eller diskussion som på något sätt visar att man har satt sig in i processindustrins förutsättningar eller vilka effekter som de föreslagna lagkraven skulle få, vare sig gällande kostnader eller reell energieffektivisering. Det saknas också en analys av vilka effekter de föreslagna kraven förväntas få vid sidan av de krav som redan åligger företagen, främst genom lagen om energikartläggning av stora företag. Detsamma gäller möjligheterna till fortsatta undantag för de företag som idag inte omfattas av krav på energideklaration av byggnader.

Jernkontoret föreslår ett generellt undantag för processanläggningar, samt att de fastighetsägare som idag inte omfattas av krav på att utföra energideklarationer även fortsättningsvis bör kunna omfattas av undantagsreglerna i artiklarna 14.3 samt 15.3 i det omarbetade direktivet.

Krav på inspektioner av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem

Det borde ha utretts och utvärderats om informations- och rådgivningsalternativet enligt art. 14.3 och 15.3 fortsatt skulle kunna gälla. Det riskerar att bli onödigt kostnadsdrivande med generella inspektionskrav i fastigheter med mycket specifik industriell verksamhet.

I rapporten framgår att intervjuade personer från fastighetsbranschen har påtalat möjligheten till samordning med lagen om energikartläggning i stora företag (EKL). Det verkar vara rimligt att de fastigheter som omfattas av EKL redan i tillräcklig omfattning ser över sin energianvändning och vilka åtgärder som är aktuella att vidta. Ett resonemang kring dessa idéer saknas tyvärr i övriga delar av rapporten, och framstår därmed inte som utredda. Det förefaller inte vara rimligt eller motiverat att tillämpa dubbel tillsyn med både obligatorisk inspektion och obligatorisk energikartläggning.

Förutsättningarna för att inkludera byggnader som är avsedda för processindustriell verksamhet har inte utretts i tillräcklig omfattning och berörs inte alls i konsekvens-beskrivningen. Det är Jernkontorets åsikt att det inte är lämpligt att inkludera denna typ av byggnader i de krav som rapporten föreslår, samt att ett sådant krav inte skulle ge någon relevant nytta.

I industribyggnader inom tung processindustri är systemen komplicerade eftersom de har många beroenden att ta hänsyn till. Hygieniska gränsvärden, krav på energieffektivitet och processtekniska behov som ofta är unika för varje företag och ofta för enskilda processer gör att varje lösning blir mycket specialiserad. Det gör det näst intill omöjligt att hitta en standardlösning för hur man ska genomföra en energieffektivisering och för hur lösningen i byggnaderna ska se ut. En generell regel om inspektion av vissa stödsystem skulle få en mycket marginell nytta.

Ett exempel är anläggningar för ytbehandlingar, s.k. betbad. Vissa betbad ligger öppet i byggnaden och kräver en viss typ av ventilation, medan i andra byggnader är liknande processer inneslutna med lock och då kan en helt annan lösning användas. Ett annat exempel utgörs av ventilation av ugnshallar inom stålindustrin. Det primära behovet är att ventilera ut överskottsvärme från processerna som kan ha väldigt olika driftsbetingelser. Det innebär att lösningarna snarast utgör processventilation även om det utgör en del av byggnadens ventilation och värmesystem.

Det saknas dessutom certifierade experter i Sverige med kompetens att besiktiga eller bedöma den här typen av system inom processindustrin eftersom deras normala verksam-heter är lokaler av helt annat slag. Expertisen finns i första hand i företagen själva, och kommer verksamheten till nytta genom kontinuerlig kostnads- och effektiviseringsjakt samt i samband med arbetet som utförs under lagen om energikartläggning i stora företag.

Krav på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning för lokalbyggnader

Det föreligger stora oklarheter kring vad kraven på fastighetsautomation och fastighetsstyrning skulle innebära. Det framgår inte vilken funktionalitet som ska säkerställas i sådana system som minimikrav, vilket gör det omöjligt att avgöra vilka fastigheter som behöver utveckla eller komplettera sina befintliga system. Eftersom byggnader med automations- och styrningssystem föreslås undantas inspektionskraven vore ett klargörande av detta önskvärt, inte minst med tanke på den korta tiden för implementering av kraven.

Att definiera generella krav på ”fastighetsautomation” i en processindustri är nära nog omöjligt eftersom förutsättningarna är unikt kopplade till processerna. Att utsträcka ett redan otydligt förslag till byggnader inom processindustrin är därmed olämpligt. Återigen saknar rapporten analyser avseende konsekvenser och tillämplighet inom processindustrin.

Förslag

• Jernkontoret föreslår att de fastighetsägare som idag inte omfattas av krav på att utföra energideklaration i stället bör omfattas av informations- och rådgivningsinsatser enligt möjligheterna till undantag i artiklarna 14.3 och 15.3. Ett undantag bör också kunna gälla de företag som lyder under lagen om energikartläggning i stora företag för att undvika onödig kostnadsdrivande administration.
• Jernkontoret föreslår ett generellt undantag från de krav som föreslås för byggnader med processindustriell verksamhet. Att inkludera sådana fastigheter vars förhållanden är så pass unika och anpassade efter de regler och förhållanden som styr processernas utformning förefaller ligga utanför direktivets ursprungliga tanke, och har inte heller i någon uppenbar omfattning analyserats i förarbetet för rapporten.

Jernkontoret

Bo-Erik Pers, verkställande direktör

Pär Hermerén, handläggare