Promemorian Höjd skattenivå för sådan förbrukning av elektrisk kraft som omfattas av minimiskattenivån i energiskattedirektivet

Jernkontoret anser i motsats till promemorian "Höjd skattenivå för sådan förbrukning av elektrisk kraft som omfattas av minimiskattenivån i energiskattedirektivet" att elskatten ska lämnas oförändrad. Jernkontoret anser även att det är direktivets krav, samt hänsynen till industrins konkurrenskraft, som ska vara styrande för elskatten.  

Remissvar till finansdepartementet
Jernkontorets diarienr: 42/20

Yttrande över promemorian Höjd skattenivå för sådan förbrukning av elektrisk kraft som omfattas av minimiskattenivån i energiskattedirektivet, Fi2020/02949/S2


Sammanfattning

Jernkontoret anser i motsats till promemorian att elskatten ska lämnas oförändrad, och att en eventuell uppräkning görs den 1 januari 2021 endast i det fall det krävs av direktivet utifrån växelkursen den första arbetsdagen i oktober i år (2020). Jernkontoret anser också att det är direktivets krav, samt hänsynen till industrins konkurrenskraft, som ska vara styrande för elskatten. Det är olämpligt att för justeringar av denna fiskala skatt använda argument om ökade incitament för energieffektivisering.


Bakgrund

I promemorian föreslås att skattenivån för sådan förbrukning av elektrisk kraft som omfattas av EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning, och som i dag beskattas med 0,5 öre per kilowattimme, höjs till 0,6 öre per kilowattimme.

Som huvudsakligt skäl för höjningen anges att garantera förenlighet med energiskattedirektivets minimiskattenivå för yrkesmässig användning om 0,5 euro per megawattimme. Enligt promemorian behöver den svenska minimiskattenivån höjas då den med anledning av kronförsvagningen på den internationella valutamarknaden understiger energiskattedirektivets minimiskattenivå.

För de medlemsstater som inte har antagit euron ska växelkursen för euron fastställas efter kursen som gäller den första arbetsdagen i oktober och som offentliggörs i EU:s officiella tidning. Den 1 oktober 2019 uppgick eurons officiella växelkurs till 10,8043 kronor. Energiskattedirektivets minimiskattenivå för 2020 avseende yrkesmässig användning motsvarar därmed drygt 0,54 öre per kilowattimme.

Medlemsstaterna får bibehålla de skattenivåer som gäller vid tiden för den årliga justeringen, om den omräknade skattenivån i euro skulle innebära en skattehöjning uttryckt i nationell valuta med mindre än 5 procent eller 5 euro, beroende på vilket som är lägst.

I promemorian bedöms den föreslagna höjningen kunna bidra med en viss styrande effekt gentemot målsättningarna för effektivare energianvändning, utan att ha mer än marginella konsekvenser för näringslivets internationella konkurrenskraft. Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 40 miljoner kronor per år. Huvuddelen av intäktsökningen härrör från el som förbrukas i industrins tillverkningsprocess.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.


Jernkontorets synpunkter

Det är angeläget att den svenska energiskattenivån är förenlig med energiskattedirektivets bestämmelser. Det behöver dock framhållas att under våren har den svenska kronan stärkts och i dag ligger valutakursen under vad som krävs för att uppfylla miniminivån i EU:s energiskattedirektiv. Givet att den svenska kronan kan bedömas fortsatt stärkas gentemot euron under resten av året skulle en höjning inte vara nödvändig. Det finns ingen anledning att basera en höjning av energiskatten den 1 januari 2021 på en historisk växelkurs, utan bör Sverige följa direktivet och se till växelkursen den första arbetsdagen i oktober året innan (2020).

Det behöver också påpekas att förslaget innebär en stor relativ höjning med 20 procent jämfört med dagens energiskattenivå. Det behöver också iakttas stor försiktighet med skattehöjningar för näringslivet under den pågående Corona-pandemin då vi nu gått in i en lågkonjunktur och behovet tvärtom är att stödja en återhämtning av ekonomin.

Vi ser med oro på att det i promemorian anges fler skäl för att höja energiskatten på el för tillverkningsindustri, datorhallar mm. som att öka styreffekten för en effektivare energianvändning. Enligt de bedömningar och beräkningar som gjorts för att uppfylla det årliga energisparbetinget enligt EU:s energieffektiviseringsdirektiv kommer Sverige klara energisparbetinget utan ytterligare energiskattehöjningar. Det saknas därmed behov av ytterligare energiskattehöjningar för att uppfylla åtagandena enligt energieffektiviseringsdirektivet. Vi vill också framhålla att energiskatten på el primärt är fiskal, vilket bland annat konstaterats i SOU 2015:87 Energiskatt på el – En översyn av det nuvarande systemet.

En höjning av energiskatten i enlighet med promemorians förslag, utan att detta krävs av direktivet, skulle slå mot svensk konkurrenskraft, minska möjligheterna för elektrifiering, samt sända felaktiga signaler om vilken riktning svensk politik vill se att industrin tar den närmaste framtiden. Det skulle sammantaget inte öka attraktiviteten för industriinvesteringar i Sverige.


Hänvisning till andra remissinstanser

Jernkontoret hänvisar även till, och stödjer, de svar som lämnats av Svenskt Näringsliv, Energiföretagen och SKGS.

 

Jernkontoret

Bo-Erik Pers, verkställande direktör

Pär Hermerén, handläggare