Kartläggning av fysiska materialflöden av massor inom ramen för regeringsuppdrag Masshantering

Jernkontoret ser mycket positivt på regeringsuppdraget om hantering av massor. Det är dock viktigt att tydliggöra vad som ska ingå och hur kopplingarna till allt annat pågående arbete för dessa frågor ska hanteras. Det finns en stor risk för ineffektivitet och dubbelreglering och Jernkontoret uppmanar Naturvårdsverket bl.a. att avsluta arbetet med revidering av Handbok 2010:1 och fokusera på detta nya uppdrag istället.

Remissvar till Naturvårdsverket
Jernkontorets diarienr: 16/21

Yttrande över Kartläggning av fysiska materialflöden av massor inom ramen för regeringsuppdrag Masshantering

Jernkontoret anser det är bra att Naturvårdsverket fått detta regeringsuppdrag och att nya tag tas i en mycket viktig fråga, särskilt i relation till cirkulär ekonomi och giftfritt. Från mötet den 7 maj framgick att fokus är på schaktmassor från bygg- och anläggningsverksamheter men inte bygg- och rivningsavfall eller restprodukter från industri och förbränning. Det är viktigt att tidigt definiera vad som kommer att ingå och inte, men oavsett om våra verksamheter ingår eller inte är arbetet av principiellt viktig karaktär. På mötet lyftes dessa pågående arbeten:

Promemoria Ordning och redan på avfallet
Förbättrat MKB-direktiv
Regeringsuppdrag Avfall som resurs – förstudie
Regeringsuppdrag Främja mer effektiv och enhetlig tillsyn enligt miljöbalken
Översyn av handbok 2010:1
Uppdatering av vägledning om EBH
Nordiska ministerrådets projekt om masshantering i Norden

Flera av dessa berör Jernkontorets företag på olika sätt. Framförallt vill vi kommentera revideringen av handbok 2010:1. Revideringsarbetet har pågått sedan ganska många år och är uppdelat i fyra olika delar. Den senaste remissen om Del 2 av 4 har dessutom blivit uppdelad i två delar. Den ena av dessa delar har getts namnet Tolkning av centrala begrepp vid hantering av massor Naturvårdsverkets vägledning om masshantering och återvinning av avfall för anläggningsändamål. Dessa parallella arbeten är förvirrande lika och ska inte beslutas om var för sig eftersom de hänger ihop, i alla fall för verksamhetsutövaren. Det är nödvändigt att veta helheten för att göra vettiga konsekvensanalyser. Detta är inte heller ett effektivt arbetssätt för att ta fram användbara och nyttiga regelverk. Risken är att resultatet blir så splittrat och snårigt att verksamhetsutövare kommer att tvingas in i ett ineffektivt regelverk (lindrigt) eller få det svårt att efterleva regelverket (illa). Dessutom, vad blir samhällsnyttan i det hela och bidrar det till en ökad återvinning och användning av sekundära material?

I Jernkontorets remissvar på Ordning och reda på avfallet välkomnade vi att Miljödepartementet lyssnat på kritiken som framförts på Naturvårdsverkets föreslag till allmänna reglerna för u-verksamheter. Enligt EU får det inte finnas någon oreglerad avfallsverksamhet och dessa u-verksamheterna föreslås istället att bli anmälnings- eller tillståndspliktiga. Det leder till behovet av Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall för anläggningsändamål minskar eftersom begreppen mindre ringa risk och fri användning av avfall, inte längre behövs. Jernkontoret föreslår att handboken skrotas, det pågående revideringsarbetet i fyra delar avslutas och att Naturvårdsverket koncentrerar sitt arbete i detta regeringsuppdrag om hantering av schaktmassor¹. Användbara delar inom revideringen av handboken kan lyftas över i detta uppdrag, men parallella processer av dylika slag måste undvikas.

[1] https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Uppdrag-att-utreda-hantering-av-schaktmassor/

Jernkontoret välkomnade förslaget i Ordning och reda på avfallet som gör att den svenska avfallslagstiftningen mer korrekt implementerar EU:s ramdirektivet för avfall och nu undantar icke-förorenad jord. Det innebär en regelförenkling, men också att vi får mer lika lagstiftning som EU. Miljödepartementet föreslår ett undantag från tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen för åtgärder som vidtas med icke-förorenad jord/naturligt förekommande material som schaktas ur i samband med en byggverksamhet där det är säkerställt att materialet kommer att användas i sitt naturliga tillstånd för anläggningsändamål i anslutning till den plats där schaktningen utfördes. Jernkontoret bifaller detta förslag fullt ut och detta är viktigt att ha med sig i det fortsatta arbetet. Detta berör delvis de frågor som finns om jungfruliga massor, se Bilaga 1. Jernkontoret skulle här vilja trycka på kommande ordval. I andra sammanhang pratar man om primära och sekundära råvaror. Vi tycker att det vore lämpligt att detta språkbruk används också detta uppdrag. Primära råvaror är ju "nygjorda" och sekundära redan i flödet och dessa dimensioner bör komma med i det fortsatta arbetet. För att få till en ökad användning av sekundära material behövs en rad åtgärder. Ett är att släppa kopplingen till den legala definitionen, att ett material ska kunna användas oavsett legal klassning om det uppfyller standarder och relevant lagstiftning om det bidrar till en ökad samhällsnytta.

Jernkontoret har utsett två företagsrepresentanter till referensgruppen som deltog i mötet 7 maj 2021. Naturvårdsverket bad om skriftliga svar i efterhand på några frågor (Bilaga 1). Jernkontoret samlar inte in denna typ av statistik och vi har inte tillgång till dessa uppgifter om mängd, innehåll och egenskaper (kemiska och tekniska) av massor i olika flöden för de olika verksområdena. Det skulle kräva en särskild statistikinsamlingsinsats för att få fram och ta mer tid än den som gavs nu. Olika företag hanterar dessa massor på olika sätt, en del hanterar själva och andra på entreprenad. De volymer företagen hanterar inom sitt verksområde är så mycket mindre än de tusentals ton som uppstår när Förbifart Stockholm eller motsvarande byggs. Så även om volymerna är relativt små deltar vi i detta arbete för det är principiellt viktigt. Det vore olyckligt om vi får en lagstiftning som inte är anpassad till olika flöden som uppstår på olika ställen. Samtidigt får inte svårigheten att få fram exakta siffror förhindra arbetet eftersom man redan vet (utan exakt statistik) att volymerna är gigantiska och att det finns förbättringspotential. Under mötet uttryckte flera att det fortsatt var oklart fokus och syfte samt hur kopplingarna till andra pågående projekt ska hanteras. Jernkontoret delar den uppfattningen.

Jernkontoret

Bo-Erik Pers, verkställande direktör

Eva Blixt, handläggare