Yttrande över EU-kommissionens förslag till direktiv om övervakning av jordhälsa och resiliens

Remissvar till Klimat- och näringslivsdepartementet (KN2023/03652)
Jernkontorets diarienummer: 22/23

Yttrande över EU-kommissionens förslag till direktiv om övervakning av jordhälsa och resiliens

Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation och företräder stålindustrin i frågor som berör energi, miljö och hållbarhet, forskning och utbildning, handelspolitik, standardisering, samt skatter och avgifter. Vi tackar för möjligheten att ge synpunkter på förslaget.

Generella synpunkter

God markhälsa inom EU är helt nödvändigt för att trygga en långsiktig livsmedelsproduktion och för att öka förutsättningen för biologisk mångfald och klimatanpassning. Jernkontoret stödjer därför Kommissionens grundperspektiv i förslaget - att viktiga ekologiska kopplingar lyfts mellan exempelvis markhantering och klimatanpassning, mellan hållbar markhantering och biologisk mångfald och – att markfrågor både är lokalt betingade och har gränsöverskridande effekter.

Att skaffa bättre gemensam kunskap om markhälsa inom EU är ett av syftena med förslaget - data är centralt och kunskap om mark är en förutsättning för det, därför föreslås ett ramverk för markövervakning. Utifrån en svensk kontext behöver dock en noggrann gapanalys göras mellan nuvarande svenska ramverk (dataregister inklusive tids- och rumsindelning, övervakningssystem, ansvariga myndigheter, nuvarande krav från EU ex IED och nationella regelverk ex MIFO I och II, med flera) och det ramverk som föreslås. Resultaten av den jämförelsen bör ligga till grund för den svenska positionen. Sverige ska dra nytta av det omfattande arbete som ligger till grund för den svenska markmiljön inklusive rättslig ram (Miljöbalkens krav), annars riskerar kostnaderna för såväl stat som företag att skjuta i höjden på grund av högre administrativ börda (övervakning, rapportering), med efterföljande minimal miljönytta. Det kan också riskera Sveriges position som föregångsland vad gäller hållbar marhantering.

Jernkontoret anser att det föreslagna ramverket inte tar höjd för tillgängliga bedömningsmetoder för metaller och dess risk i jord, inklusive biotillgänglighetsbedömningar (Annex 1 om markhälsa). Även det riskbaserade tillvägagångssättet som används i Sverige för att hantera förorenade områden måste behållas, exempelvis ska potentiellt förorenade områden inte provtas systematiskt om de inte utgör betydande risker för människa och miljö. Jernkontoret anser således att det svenska systemet för markövervakning och hantering av förorenade eller potentiellt förorenade områden i största möjliga mån ska behållas, både rättsligt och tekniskt.

Sammanfattningsvis så bör regeringen vara aktiv i EU-processen från ett tidigt skede till att omfatta EU-kommissionens utvärdering efter sex år från ikraftträdandet av direktivet. Det är viktigt då utvärderingen med stor sannolikhet kan innebära att det efter sex år blir skarpare krav och nya åtgärder. Jernkontoret anser att regeringen behöver fokusera alldeles särskilt på:

• Att säkra den svenska anpassningen fullt ut.
• Att de krav och åtgärder som kommer av förslaget inte på något sätt försvårar eller bromsar in nuvarande arbete med att effektivisera tillståndsprocesserna.
• Att säkra en hållbar samhällsutveckling inklusive samhällsutbyggnad.

Synpunkter kring vetenskaplig grund

Hänsyn måste tas till naturligt höga bakgrundshalter (Artikel 12)
EU:s markområden varierar stort, både inom unionen och inom ett land´s gränser. Jernkontoret anser därför att referensvärden måste rymma den naturliga variation som finns inom EU:s marker; en hälsobedömning ska utgå från en helhetsbedömning från kompetent nationell myndighet. Stora delar av Sveriges berggrund påverkar markens innehåll och ger naturligt höga bakgrundshalter av exempelvis metaller utan att det nödvändigtvis innebär en bristande markhälsa. Jernkontoret anser att undantag bör kunna medges på medlemslandsnivå så att inte ett område med naturligt höga bakgrundshalter av naturligt förekommande ämnen blir klassade som förorenade.

Jernkontoret anser vidare att hänsyn bör tas till metallers biotillgänglighet i de riskbedömningsmetoder som används. Det kan inte nog upprepas att ett riskbaserat tillvägagångssätt är viktigt för att kunna peka ut riskområden och vidta åtgärder utifrån ett vetenskapligt underbyggt underlag.

Risk för en icke-försämrings-princip då endast ett ouppfyllt kriterium leder till att marken klassas som dålig
Jernkontoret är djupt oroade över föreslagen artikel 9.2, där det föreslås att marken har dålig markhälsa om minst ett av kriterierna i första stycket av artikeln inte är uppfyllt. Resonemanget leder direkt till den så kallade icke-försämrings-principen tillämpad på ett enda kriterium (att jämföra med kvalitetsfaktornivå i Vattendirektivet). Den här principen har redan tillämpats på liknande sätt för Vattendirektivet, och innebär i dagsläget allvarliga konsekvenser då verksamheter riskerar att inte få tillstånd för utbyggnad för till exempel miljöförbättrande åtgärder, det har alltså stor negativ påverkan på svensk tillståndsprövning. Jernkontoret avstyrker helt och hållet detta tillvägagångssätt och hänvisar till hur Vattendirektivets tillämpning försvårat den hållbara samhällsutveckling som Sverige behöver.

Synpunkter kring regelverk

Stålproducerande verksamheter omfattas av EU:s utsläppsdirektiv (IED) och efterföljande statusrapportering, vilket innebär omfattande krav på hantering av förorenade områden och riskbedömning av industriområden. Det kommer även här behövas en noggrann analys av hur dessa redan existerande regelverk uppfyller kraven på identifiering, beskrivning, mätning, av förorenade områden i detta förslag (artikel 12, 13, 14, 15, 16 bland annat). Kommissionen öppnar upp för möjligheten (Artikel 14.2.) att medlemsstater använder statusrapporterna som markundersökningar när så är "lämpligt", omfattningen behöver dock noggrant analyseras av regeringen.

Jernkontoret vill gärna föra dialog med regeringen om hur stålföretagen arbetar i nuläget och utifrån vilka krav, och i vilken utsträckning dessa krav eller delar av krav täcker förslagets krav, se "hur direktivets olika delar är kopplade till motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande" (sid 16 i förslaget). Det kan handla om, till exempel, MIFO fas 1, MIFO fas 2, statusrapportering, framtagande av masshanteringsstrategier, och att företagen löpande granskar och har kontroll på eventuella föroreningar som uppkommer vid grävningsarbeten inom verksamhetsområdet.

Synpunkter kring förvaltning

Användning av markdistrikt (Artikel 4 och 5)
Jernkontoret ställer sig frågande till nödvändigheten och den praktiska möjligheten av att utforma markdistrikt samt till att eventuellt utforma det på liknande sätt som Sveriges vattenförvaltning.  Artikel 4 nämner att medlemsländerna ska "sträva efter homogeneitet inom varje markdistrikt" på basis av fyra olika parametrar. Det kommer aldrig bli tillräckligt för att nå homogeneitet anser Jernkontoret.  Det har inte fungerat med Vattendirektivets implementering i Sverige och bådar därför inget gott för att använda samma modell för markfrågor. Ett medlemsland ska själva kunna styra över tidigare satta indelningar i kommuner och regioner. Jernkontoret avstyrker därför indelning av Komissionens bestämda markdistrikt. Jernkontoret noterar även att det är otydligt vad syftet med inrättande av markdistrikt är (Artikel 4).

Enhetlig ram för markövervakning och register
Även enhetlig ram som innebär rapportering från medlemsstater till Kommission vart femte år får inte innebära nya och överlappande rapporteringskrav – Jernkontoret undrar till exempel hur dessa krav skulle innebära en dubblering av krav som idag sätts utifrån EU:s förordning om industri-utsläpps-register (E-PRTR / IEP) eller gentemot de databaser som EEA ansvarar för.

Övriga synpunkter

Begränsa användningen av delegerade akter (Artikel 20)
Jernkontoret anser att man inte bör tillåta delegerade akter avseende betydande förändringar, som exempelvis principerna för hållbar markanvändning utgör. Jernkontoret anser att förändringar måste göras enligt den ordinarie lagstiftningsprocessen i EU. 

Större fokus bör finnas på att öka medvetenheten och kunskapen om mark hos befolkningen
Jernkontoret anser att förslaget inte har tillräcklig fokus på hur medvetenheten och kunskapen ska höjas inom unionens befolkning kring markhälsa och kring markens förmåga att leverera nödvändiga ekosystemtjänster.

Jernkontoret

Annika Roos, verkställande direktör

Sophie Carler, handläggare