Remissvar angående förslag till genomförande av slutsatser om bästa tillgängliga teknik för behandling av järnbaserade metaller (FMP)

Remissvar till Klimat- och näringslivsdepartementet, KN203/00178
Jernkontorets diarienummer: 20/23

Yttrande över remiss av pm med förslag till genomförande av slutsatser om bästa tillgängliga teknik för behandling av järnbaserade metaller (FMP) KN203/00178

Sammanfattning

Jernkontoret uppskattar Miljödepartementets inledande generella texter om IED och att olika BAT-slutsatser (BATC) har olika ikraftträdande beroende på om det är huvudsaklig verksamhet eller sidoverksamhet. Dessvärre blir det senare lite oklart med ikraftträdande för FMP-BATC och för ikraftträdandet av FMP i IED-förordningen. Det är ju olika datum och det blir mindre tydlig vad som faktiskt gäller. Naturvårdsverkets konsekvensbeskrivning av betydelsen av FMP på svenska stålföretag är rejält underskattad och branschen har inte tillfrågats. Man menar att stålföretag inte berörs nu utan först när järn- och stål BREF (IS) har reviderats. Det stämmer inte eftersom det finns fler anläggningar som har FMP som huvud-BREF än som sido-BREF. För dessa företag förstår vi inte heller hur Naturvårdsverket redan nu kan veta att konsekvenserna är försumbara, eftersom detta ska redovisas första gången i Miljörapporten i mars 2024. Konsekvensanalysen behöver uppdateras och baseras på fakta. Naturvårdsverket bör också få i uppdrag att utveckla Svenska Miljörapporterings-portalen (SMP) så EU:s Annex 1 koder kan användas för att rapportera alla BREFar som anläggningen omfattas av för att underlätta kommande konsekvensanalyser.

Olika ikraftträdandedatum förvirrar och bör tydliggöras

Det framgår att förordning träder i kraft den 15 december 2023. Det har uppstått funderingar om vad ikraftträdandet betyder för verksamhetsutövarna? Innebär detta i krafttagande i förordningen något ytterligare? Slutsatserna offentliggjordes den 4 nov 2022 och man ska klara kraven inom 4 år, dvs. den 4 nov 2026. Det blir förvirrande även om det i själva löptexten (se kursivt nedan) är tydlig i vad som gäller. Detta bör också framgå i slutet av förordningstexten.

BAT-slutsatserna för industri för behandling av järnbaserade metaller (BAT-FMP) offentliggjordes den 4 november 2022 och ska därmed följas senast den 4 november 2026 för dessa verksamheter. Om slutsatserna utgör sidoslutsatser för en verksamhet ska verksamheten följa dem fyra år efter det att nya slutsatser för verksamhetens huvudsakliga verksamhet har publicerats i EUT. Förordningsändringen bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket departementet bedöms vara den 15 december 2023, mer än ett år efter beslutet i EU.

Vilka verksamheter berör denna BAT-slutsats?

Jernkontoret uppskattar Miljödepartementets inledande generella texter om IED och att olika BREF har olika ikraftträdande om det är för huvudsaklig verksamhet eller sidoverksamhet. BAT-slutsatserna ska klaras inom fyra år av de företag som har bearbetning som huvudsaklig verksamhet. Av de 13 anläggningar som var referensanläggningar i datainsamlingen för FMP i Sevillaprocessen har hälften FMP som huvud-BREF. Det finns också ett par anläggningar som inte deltog i datainsamlingen samt ett par tillkommande anläggningar då ytbehandling som är stålrelaterad i 2.6 (STM BREF) nu ingår i FMP scopet, se Exempel 1). Sammantaget är det således 16-17 [Ännu inte helt klarlagt om verksamhet har FMP relaterat under kommande år.] anläggningar som berörs av dessa BATC nu (10) eller senare (6-7).

Naturvårdsverkets konsekvensbeskrivning (se kursiverad text nedan) av betydelsen av FMP på svenska stålföretag är rejält underskattad. Man skriver att stålföretag inte berörs nu utan först när IS har reviderats. Det är sant om man har IS som huvudsaklig verksamhet, men det finns fler anläggningar som har FMP som huvud-BREF än som har det som sido-BREF.

Naturvårdsverket uppskattar, utifrån de uppgifter om verksamhetskoder som framgår av Svenska Miljörapporterings-portalen (SMP), att ca 40 anläggningar kan komma att omfattas av de aktuella slutsatserna. Av dessa verksamhetsutövare är ungefär hälften galvaniserare som berörs av huvudslutsatser och hälften stålföretag som berörs av sidoslutsatser. Flertalet av de verksamheter som omfattas av BAT-slutsatser för järn- och ståltillverkning (BAT-IS) har redan liknande krav och omfattas först när BAT-IS revideras, då den vanligen är huvudslutsats. Påverkan för dessa verksamheter kommer bli liten under 2020-talet.

Naturvårdsverket bedömer att ett mindre antal verksamheter kommer att behöva vidta ytterligare åtgärder, så som ytterligare rening, justering i befintlig reningsutrustning eller processinterna åtgärder, för att klara BAT-slutsatserna med utsläppsvärden. Åtgärder kommer troligen främst att behövas hos vissa galvaniserare som har BAT-FMP som huvudslutsats. Stålföretag kommer inte att omfattas av dessa krav förrän BAT-IS reviderats. De åtgärder som kommer att krävas, främst för att uppfylla utsläppskraven avseende NO_x för stålföretag, sammanfaller även med åtgärder som vidtas i samband med byte till fossilfria bränslen och normal reinvestering i ugnar. Naturvårdsverket bedömer därför att konsekvenserna av BAT-FMP är små för stålföretag.

Naturvårdsverket bedömning grundar sig på bristande underlag och vissa tveksamma antaganden.

• NV kan inte vara säkra på att IS BREF inte är reviderad och börja gälla under 2020-talet. Om IS är den första BREF i raden av nya revideringar som startar 2024 kan detta bli implementerat innan 20-talet är över.
• Bedömningen att inga stålföretag "drabbas" baseras på bristande information i SMP när det gäller vilka Annex 1-koder som anläggningarna berörs av.
• För de anläggningar som har FMP som huvudsaklig verksamhet kan Naturvårdsverket inte redan nu kan veta vad konsekvenserna blir för dessa enskilda anläggningar och att de är försumbara. Några anläggningar var inte ens med som referensanläggning och första redovisningen av hur man uppfyller BAT-slutsatsernas krav, både för BAT med värden (i IED-förordningen) och BAT utan värden, ska göras först i Miljörapporten 2024. Analysen av kraven har säkert påbörjats på respektive anläggning men inget är officiellt förrän i miljörapporten 2024.

Utifrån underlaget går inte att bedöma om uppfyllandet innebär att åtgärderna sammanfaller med normala reinvesteringar i ugnar och byte till fossilfria bränslen. Konsekvensanalysen måste därför justeras så det blir tydligare och rimmar med verkligheten. Ett samarbete med berörda branscher skulle uppskattas och vi tror det skulle underlätta analyserna.

Dessutom, för att underlätta framtida konsekvensanalyser, bör Naturvårdsverket få ett uppdrag att utveckla Svenska Miljörapporterings-portalen (SMP) för att (också eller bara) använda EU:s Annex 1 koder och att samtliga huvud- och alla sidoBREF som anläggning tror sig omfattas av kan ingå. Jernkontoret har genom åren många gånger påtalat behovet av att i portalen kunna ange samtliga BREF man omfattas av och vilken man ser som sin huvud- BREF. Det bästa vore om IED anläggningar just kan använda IED koder från Annex 1 och inte svenska koder. Om anläggningens uppfattning om vilken BREF som är huvud-BREF inte delas av tillsynsmyndigheten kan ju ett föreläggande göras och därefter justeras. Det samma gäller sido-BREF. Eftersom scopet i varje revidering diskuteras och bestäms i den tekniska arbetsgruppen ändras ju också detta genom åren (se Exempel 1).

Nedan ges en illustration över alla de BREF som stålindustrin samlat kan träffas av. Alla har inte allt på varje företag men ger en översikt om varför Naturvårdsverket behöver utveckla sitt register. När det gäller BREF för kemikalietillverkning är det lätt att tänka att det endast är kemiindustrin som berörs men så är det inte. Stålindustrin tillverkar kemikalier också, till exempel svavelsyra som biprodukt från koksverket och vätgas, som båda ingår i LVIC.

Bild 1. Stålrelaterade BREF och kopplingar

Stålindustrin har i sin helhet många BREF att bevaka och på europeisk nivå arbetar vi för att få in så mycket stålrelaterat till våra huvud-BREFar, IS och FMP. Det är bra att den reviderade FMP-BREF i sin omfattning inkluderar stålrelaterat ytbehandling (från 2.6 STM).

Exempel 1. Omfattningen av en BREF och koppling till andra BREF kan ändras

Eftersom stålrelaterad ytbehandling inom ramen för aktivitet 2.6 ingår i denna BREF, ska de inte senare omfattas av STM BREF, vilket är viktigt för Naturvårdsverket bevaka framgent. Det är också viktigt att lagstiftaren minns det när STM klar och ska implementeras i Sverige.

Felskrivning i införandet?

I § 74 beskrivs ytbehandling och det är väl en felskrivning. Paragrafen handlar om emissioner till vatten och luft från olika processer inom de typer av verksamheter som anges i 73§. Ytbehandling är väl från den senaste BATC som implementerats, STM. Det bör således korrigeras.

74 §
För ytbehandling med organiska lösningsmedel anger de slutsatser som avses i 73 § utsläppsvärden i fråga om
1. kanaliserade stoftutsläpp till luft (tabell 1.7) och kanaliserade svaveldioxidutsläpp till luft (tabell 1.8) från uppvärmning av insatsmaterialet vid varmvalsning, kallvalsning och tråd-dragning,

Ovidkommande krav på svavelmätning – bör justeras i SE implementering?

Vi finner det inte vare sig miljömässigt motiverat eller ekonomiskt försvarbart att kräva mätningar på SO₂ när man använder gasol vid uppvärmning av insatsmaterial. Det finns inget svavel i gasol vilket kan konstateras vid bränsleanalys. Endast el och naturgas är undantaget från SO₂ och det bör förtydligas i den svenska implementeringen. (BAT 21). Vi förstår det kan vara svårt att lösa men ville ändå peka på det orimliga i just detta krav, och om det går att förtydliga i förordningen vore det bra.

Jernkontoret

Annika Roos, verkställande direktör

Eva Blixt, handläggare