Yttrande över Förslag till vägledning om onormala driftsförhållande

Remissvar till Naturvårdsverket, NV-08471-23

Jernkontorets diarienummer: 34/23

Yttrande över Förslag till vägledning om onormala driftsförhållande NV-08471-23

Sammanfattning

Jernkontoret anser att det inte behövs en allmän vägledning om OTNOC. Främsta skälet är att vi delar Naturvårdsverkets bedömning att man alltid måste se till det enskilda fallet. Det blir därför svårt att sätta kriterier i en allmän vägledning eftersom det alltid beror på. Kapitel 4.3. om OTNOC-plan måste justeras och visa vad en plan generellt bör innehålla och inkludera fler exempel än BAT-slutsatserna för textil. Dessa krav gäller specifikt för denna sektor och gäller inte för alla. Datum för publicering av en eventuell vägledningen bör läggas efter de officiella texterna från det reviderade Industriutsläppsdirektivet finns tillgängliga eftersom det finns flera viktiga förtydligande hur man ska se på oväntade händelser (t.ex. krig och epidemier) som kan ge onormal drift eller ingen drift alls.

Bakgrund

Enligt Naturvårdsverkets inledning "riktar sig vägledningen i första hand till tillsynsmyndigheter i deras tillämpning av bestämmelserna om onormala driftförhållanden i IED. Vägledningsdokumentet är ett levande dokument som Naturvårdsverket tagit fram och uppdaterar när behov identifieras och praxis utvecklas. Vägledningen är ett komplement till Naturvårdsverkets vägledning om industriutsläppsbestämmelser och innehåller flera hänvisningar till denna. De båda vägledningarna behöver därför i flera fall läsas parallellt. Vägledningen är en fördjupning av begreppet OTNOC, vad det innebär och hur det bör tillämpas".

Vägledningen bygger på i gjorda intervjuer med tillsynsmyndigheter och erfarenheter från framtagande av olika BREF och BAT-slutsatser. Remissen verkar främst skickats till tillsynsmyndigheter och har inte skickats till Jernkontoret eller industrin. Vi tror det är viktigt att också verksamhetsutövare tillfrågas om dessa förhållande. Det borde vara industrin själv som har faktiskt kunskap om när något fungerar som det ska och eller om det inte gör det. Skälet till denna skrivning, normala driftsförhållande, är ju framför allt hur IED-tillstånd och tillsyn fungerar i resten av Europa. Man har ingen egenkontrollförordning utan tillsyn av efterlevnad av villkoren görs genom extern kontroll och tillrest kontrollant. Den dagen man ska mäta är det viktigt att man mäter under normala driftsförhållande. Man kommer inte ut till verksamheten om det är underhåll, start eller stopp eller andra onormala driftsförhållande. Den svenska miljöbalken gäller ju å andra sidan i alla lägen och förhållande.

Det är samtidigt viktigt att den svenska implementeringen ligger så nära direktivet som möjligt för att vi ska ha samma spelregler i Europa. En mer strikt tolkning av OTNOC än vad som skrivs i direktivet innebär en överimplementering av direktivet.

Behovet av en vägledning för onormala driftsförhållande?

Jernkontoret anser att det inte finns några verkliga behov av en allmän vägledning om OTNOC. Skälet till detta är främst att vi delar Naturvårdsverket gjorda bedömning, som återkommer flera gånger i vägledningen, att man alltid ska se till det enskilda fallet. Det blir därför svårt att sätta kriterier i en allmän vägledning, eftersom detta alltid beror på.

Vi har inom järn- och stålindustrin många olika anläggningar där det förekommer driftstörningar ibland vilket vi idag hanterar mot myndigheterna i enlighet med kraven i egenkontrollförordningen. Vi tycker att den hanteringen kan gälla även fortsättningsvis där även att utreda om detta är OTNOC eller inte i det specifika fallet ingår. Kopplat till ovan nämns heller inte något i förslaget kring OTNOC vid olika typer kontrollmätning; kontinuerlig mätning/periodisk mätning. Man utför inte periodisk mätning vid OTNOC och vid kontinuerlig mätning kan man ju se om dygnsmedelvärdet stickar iväg och kan utreda detta kopplat mot driften i respektive anläggning

Att ta fram och göra planer för ”allt” verkar vara återkommande i allt fler BREF/BATC men det är inte bara i IED utan också i flera andra EU-lagstiftningar. Det verkar finnas en övertro på att planer ska lösa allt. Jernkontoret menar att vi i Sverige redan har dessa krav införda, men inte som krav på en plan utan med de krav som finns i egenkontrollförordningen 5,6 §§. I denna förordning finns tillräckliga krav på att vi ska ha ordning på våra installationer vilket även omfattar att hålla ordning på OTNOC. Kravet på en OTNOC plan bör därför noga undersökas hur det smidigast kan lösas att få in EU-kraven i den svenska lagstiftningen.

I kapitel 4.3 OTNOC-plan finns kraven inlagda som gäller för textil-BATC (TXT). Men det finns ju en rad andra exempel i olika BATC under åren, t.ex. avfallsförbränning (WI) och ytbehandling (STS) och i vår egen BREF, bearbetning av järn och stål (FMP).

WI BREF 12/2019:

STS 12/2020:

Det som gäller i en BATC för en sektor/industri ska inte vara bindande för alla andra sektorer. Hela idén med arbetet i Sevilla per BREF/sektor/aktivitet är ju att hitta det som är specifikt. Det finns dock en rad allmängiltiga principer och krav som samtliga har. I vägledningen, om den kvarstår, bör de gemensamma krav (generella) som man kan läsa ut finnas med och betona att varje BAT-slutsats har specifika krav, och detta bör exemplifieras med fler exempel än bara TXT.

Flera klargörande kommer att behövs i relation till i IED 2.0

Eftersom det ännu inte finns någon slutjusterad text om IED 2.0 utan bara den text som miljöutskottet röstade på i januari 2024, är det inte helt säkert hur i ordvalen i alla artiklar kommer se ut. Men trots det är huvuddragen i direktivet väldig tydliga. Det kommer att sättas bindande resursanvändningskrav (i normal drift) i tillstånden och man kommer ha undantagsmöjligheter från villkorskrav om det är oväntade händelser som påverka normaldriften (t.ex. krig eller pandemier). Naturvårdsverket skriver i sin vägledning att normaldrift bara gäller utsläpp och inte resursanvändning. Det är inte korrekt. Hittills har dessa värden bara varit indikativa men nu kommer det för vissa processteg och resurser vara bindande.

Detta gör att denna vägledning inte kommer vara uppdaterad till det som snart ska implementeras i Sverige. Om denna vägledning ska göras bör den vänta in IED 2.0 och sen publiceras. I de senare BAT-slutsatserna ser man också en tydlig trend mot korttidsvärden och få årsmedelvärden. Denna trend kommer nog hålla i sig eftersom det är det vanliga sättet i Europa att sätta utsläppskrav.

Jernkontoret

Annika Roos, verkställande direktör                                                     

Eva Blixt, handläggare