Yttrande över En ny beredskapssektor – för ökad försörjningsberedskap

Jernkontoret tillstyrker i sitt remissvar utredningens förslag att bilda en ny beredskapssektor där industrin ingår, samt att utse Tillväxtverket till beredskapsmyndighet för industrin samt sektorsmyndighet. För det fortsatta arbetet är en nära dialog mellan berörda myndigheter och industrin en nödvändighet för att tydliggöra förutsättningar och beroendeförhållanden som påverkar organiseringen av en utvecklad försörjningsberedskap.

Slipad stång, från Ovako Sweden AB i Hällefors. Foto: Pia & Hans Nordlander (BildN), Jernkontorets bildbank

Yttrande över En ny beredskapssektor – för ökad försörjningsberedskap (SOU 2024:19), KN2024/00705

Sammanfattning

Jernkontoret har som remissinstans inbjudits att svara på rubricerat delbetänkande, och lämnar här synpunkter på en del av utredningens förslag, samt inför det arbete som vidtar. Utöver nedanstående synpunkter stödjer Jernkontoret även remissvaret från Teknikföretagen.

Jernkontoret välkomnar utredningens förslag att skapa en ny beredskapssektor.
Jernkontoret ser i likhet med utredningen ett behov av att ge industrin en organisatorisk hemvist i den offentliga förvaltningen genom en utsedd beredskapsmyndighet.
Det vore positivt om beredskapsmyndigheten för industrisektorn även har en roll avseende industrins intressen i normalläget, varför Jernkontoret tillstyrker förslaget att utse Tillväxtverket. Det finns ett stort behov av att tillföra myndigheten ny kompetens och utökade resurser.
Den stora bredden av frågor som vävs samman rörande industrins beredskap förutsätter en god samverkan mellan fler beredskapsmyndigheter vilket måste förtydligas och utvecklas i det fortsatta arbetet.
En utökad och kvalitativ dialog och samverkan mellan det offentliga och det privata avseende riskbedömningar och scenarier för kriser som ska kunna hanteras måste komma på plats för att en ordentlig konsekvensanalys ska kunna genomföras och ansvarsfördelningen för den samlade beredskapen hanteras.
Ett kommande arbete med försörjningsanalyser och särskilda verktyg eller metoder för att utveckla försörjningsberedskapen måste ske i nära dialog mellan det offentliga och det privata. Utvecklingen av en beredskapssektor där industrin inkluderas blir därmed av största vikt.
Sekretess rörande uppgiftslämnande från företag till myndigheter måste formaliseras och säkerställas.

Bakgrund

Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap (N2022:08) har lämnat sitt andra delbetänkande (SOU 2024:19) till regeringen. Anledningen till detta delbetänkande är enligt utredningen att vissa frågor inte kan vänta till slutredovisningen, utan att just behovet av att skapa en ny beredskapssektor för några av de sektorer som idag saknar organisatorisk hemvist i sammanhanget är så pass trängande att arbetet med detta bör kunna sätta i gång snarast möjligt.

Jernkontorets synpunkter

Jernkontoret tillstyrker förslaget att bilda en ny beredskapssektor där industrin ingår, samt att utse en sektorsmyndighet med ansvar för industri, bygg och handel. Att dessutom lämna detta förslag redan nu är positivt eftersom det kan påskynda det arbete som kommer att behöva ta vid efter att utredningen lämnat sin slutrapport under nästa år.

Jernkontoret tillstyrker förslaget att Tillväxtverket ska vara beredskapsmyndighet för industrin samt sektorsmyndighet, men det förutsätter att rätt resurser och kompetenser tillförs myndigheten eftersom det inte finns i tillräcklig omfattning idag. Det finns en stark poäng i att en framtida beredskapsmyndighet för industrin även i normalläget har ansvar för frågor om industrins förutsättningar, och förmågan att axla detta samlade ansvar måste ligga till grund för myndighetens framtida uppdrag och utveckling.

Att den myndighet som utses som beredskapsansvarig för industrin har en tät dialog med flera industrisektorer blir avgörande, och också mycket resurskrävande eftersom olika grenar inom industrin har olika förutsättningar. Det finns också många beroendeförhållanden mellan olika industrigrenar vilka måste tas hänsyn till och till fullo ingå i framtida analyser, liksom de internationella kopplingar som föreligger inom industrin.

Det behöver också tydliggöras hur frågor som går på tvärs genom de olika sektorsmyndigheternas ansvar tas omhand på ett effektivt sätt, exempelvis handelsfrågorna. Jernkontoret ser detta behov inte minst gällande energiberedskap och handeln med energivaror. Detta är ett exempel på sektorsgemensamma frågor som kommer att ställa krav på en hög grad av samverkan och koordinering mellan ett flertal myndigheter och beredskapssektorer. Att få den strukturen på plats, med tydlighet gällande ansvar för delar och helhet är av yttersta vikt.

Utredningen skriver om industri, bygg- och anläggning samt handel i konsekvensbeskrivningen (s.114) att verksamhetens kontinuitet och planering för risker som kan drabba verksamheten i kris ligger i ägarnas intressen i och med deras krav på att verksamheten ska kunna fortgå under alla förhållanden. Det må vara sant, men kan inte ställas i motsats till, eller minska, statens ansvar för samhällets samlade förmågor och beredskap. Det kan mycket väl finnas skillnader i olika aktörers riskbedömningar samt vilka förhållanden det är försvarbart (ekonomiskt eller ur andra aspekter) att anpassa sig till eller förbereda sig inför. En dialog mellan statlig förvaltning och privat näringsliv måste utvecklas för att identifiera dessa skillnader och finna svar på hur ansvaret för beredskapen kan fördelas och ske på ett effektivt sätt.

I kommande kartläggningar eller behov av uppgifter från företag till myndigheter kommer frågan om sekretess att vara viktig. För att företagen ska kunna lämna ifrån sig data och information måste syftet med insamling vara helt tydlig, och hanteringen av den garanteras för att inte falla i händer som kan nyttja informationen i andra syften. Det måste också finnas ett tydligt syfte med den datainsamling som företagen förväntas kunna bidra med.