Yttande över förslag till mål för trygg energiförsörjning, KN2026/01473
Jernkontoret har besvarat regeringens remiss avseende ett förslag till mål för trygg energiförsörjning. Frågan om trygg energiförsörjning diskuteras i många sammanhang i samband med det arbete som pågår i syfte att stärka den svenska beredskapen och motståndskraften.
Foto: Pia Nordlander
Remissvar till Klimat- och näringslivsdepartementet
Jernkontorets diarienummer: 37/26
Yttrande över förslag till mål för trygg energiförsörjning, KN2026/01473
Det har snart gått fem (5) år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina, vilket med all tydlighet har markerat hur viktig energiförsörjningen är i händelse av svårare påfrestningar, men också hur sårbart Sverige är även i relation till händelser i andra delar av världen. Pågående konflikter på andra håll, inte minst i Mellanöstern, har inget annat än förstärkt den insikten.
Att formulera ett nationellt mål kan därför vara positivt som en samlande utgångspunkt som både myndigheter och andra kan referera till i det arbetet, varför vi ställer oss positiva till detta initiativ. Det ställer samtidigt krav på tydligheten.
Ansvarsfördelningen
Det föreslagna målet är formulerat på ett mycket övergripande sätt som å ena sidan är lätt att hålla med om, men som å andra sidan också är så pass allmänt hållet att det ställer många frågor om hur målet ska uppnås och utifrån vilka parametrar det ska utvärderas. Promemorian saknar ett resonemang om var ansvaret för faktiska åtgärder ligger, samt hur principerna för kostnadsfördelningen för åtgärder ska se ut. Referenser till pågående arbete för detta saknas.
Ansvaret för genomförande av åtgärder, samt kostnadsfördelningen för dessa måste tydliggöras. Innan det är möjligt krävs också ett utpekande av prioriteringar och en behovsanalys som tydligt identifierar var åtgärder krävs för att rikta medel rätt och därmed bygga ett kostnadseffektivt system. Här måste även beräkningen av de nyttor som nämns i texten ske på ett öppet och metodiskt sätt för att kunna ställas mot just kostnaderna.
I sammanhanget måste näringslivets och industrins förutsättningar till fullo tas med i konsekvensanalyser, och konkurrenskraften väga tungt i fråga om kostnadsfördelning. Att begära att enskilda aktörer ska bära hela eller delar av kostnader för sådant som är av brett samhälleligt intresse är inte rimligt.
Jernkontoret
Annika Roos, verkställande direktör
Pär Hermerén, handläggare
