Nedan finner du diverse källor och urkunder inom den svenska bergshanteringens historia.

Här presenteras pågående projekt inom den bergshistoriska forskningen. Listan är sorterad efter projektens startår med det senast startade överst.

Masugnstekniken började användas i Sverige redan på 1100-talet. I början på 1980-talet utgrävdes en välbevarad ruin efter en masugn i Norbergs kommun kallad Lapphyttan, som övergivits på 1300-talet. Undersökningarna visade också att äldre ugnar hade legat på samma plats redan i slutet av 1100-talet.

Jernkontoret ger ut en metod- och inspirationsbok för dokumentation av modern processindustri.I det svenska landskapet kan man ibland finna mycket gamla industrianläggningar. Inom bergshanteringen finns det fortfarande kvar byggnader och installationer ända från 1700-talet. Men ju närmare vår tid vi

Jernkontorets bergshistoriska forskning omfattar både arkeologisk och historisk dokumentation och forskning. Den omfattar även kultur- och industriminnen som har med metallframställning att göra.

Jernkontoret tillvaratar järn- och stålindustrins intressen inom ett antal områden som är särskilt viktiga för branschens konkurrenskraft.  

Detta är berättelsen om en institution med 275 år i den svenska järn- och stålindustrins tjänst.

Bergwerkslexicon är ett mycket omfattande uppslagsverk på över 2200 sidor. Det utkom 1789 och skrevs av bergsvetenskapsmannen Sven Rinman (1720–1792) som ofta har kallats "den svenska bergshanteringens fader".

Jernkontorets bibliotek har blivit en central punkt för litteratur inom så kallad bergs- och brukshistoria. Alla aspekter på detta ämnesområde täcks in, dvs. allt ifrån ekonomisk och social historia till teknikhistoria.I biblioteket finns också omfattande bildsamlingar med cirka 6000 bilder av svens

Stipendierna, som administreras av Jernkontoret, delas ut till personer som bedriver bergshistorisk forskning.