Föreliggande rapport över Åtvids bergslag är den 22:a publicerade i en serie av 23 planerade rapporter från projektet Atlas över Sveriges bergslag. Projektets syfte är att i text- och kartform publicera det industriarkeologiska kulturarvet kring de bergshistoriska lämningarna i respektive bergslag.

Från senare delen av 1800-talet och fram till nuvarande tid har det skett en storartad teknisk utveckling och detta gäller inte minst inom järn- och stålindustrin. Under loppet av 1900-talet har verksamheten vid järnverkens laboratorier förändrats. I seklets början bestod uppgiften av att prova kemi

I västnordiska källskrifter från medeltiden omtalas ett Järnbäraland under sveakungen. Området förefaller ha varit beläget i de avlägsna gränstrakterna mellan Sverige och Norge. Lokaliseringen är ett specialproblem, som behandlas i slutet av denna uppsats. Skrifterna illustrerar dock ett grundfaktum

Genom Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering, rapporter från allmänheten samt en specialinventering utförd av Mac och Elisabeth Key har man under 1970- och 80-talen på­träffat ca 140 järnframställningsplatser i Skaraborgs län. Man har i princip kunnat urskilja tre regioner där dessa lokaler fö

Denna bok även finns i engelsk översättning: Swedish Mining and Metalworking – Past and Present Det svenska bergsbrukets historia sträcker sig 4500 år bakåt i tiden. Spåren finner vi i ortnamn, övergivna gruvhål, bebyggelse och hela samhällen grundade kring gruvor och metallhantering. Denna del av S

I hammarlag och hushåll undersöks förhållandet mellan ett järnbruks tillverkning och smedernas hushåll. Boken har sin utgångspunkt i Tore Petrés bruk i Gästrikland, bl.a. Hofors och Uhrfors. Författaren beskriver i detalj hur arbetet gick till i en tysksmedja under 1800-talets första hälft. Han visa

Hellefors bruk var fram till slutet av 1950-talet ett "traditionellt" bruk med egna skogar, krafttillgångar, lantbruk, cellulosaindustrier och sågverk. Järnverket satsade på martin- och elektrostål av relativt enkla specialstålskvaliteter. Denna bok försöker utreda vad detta hade för betydelse med a

Förlorat järn handlar om hur mycket järn som faktiskt behövdes för den expansion inom jordbruket som skedde under medeltiden. I denna avhandlling beskrivs och analyseras de jordbruksredskap som då användes. För att kunna besvara den övergripande frågan behöver man veta vilka järnredskap som användes

Syftet med denna rapport är att dokumentera de föredrag och diskussioner som hölls under den konferens med rubriken ”Stålindustri och tung utrustning – vad kan vi bevara?” som ägde rum den 27–28 maj 2002 i Karmansbo bruk och i Avestas gamla järnverk. Konferensen arrangerades på initiativ av Jernkont

Den här berättelsen handlar om stora spekulativa industriprojekt under en ovanligt händelserik tidsperiod i vår historia. Första världskriget finns med i bakgrunden av historien som en dov ton i en orkester. På grund av kriget råder akut varubrist och stor efterfrågan på strategiska produkter som jä