En förutsättning för att nå framgång i Agenda 2030-arbetet är att metoder och verktyg utvecklas för att förstå hur de enskilda globala målen hänger ihop och påverkar varandra (positivt och negativt). Detta avgör vilken insats som kan ge mest samhällsnytta, dvs är mest hållbar. Jernkontorets och Stoc

Jernkontorets remissvar på EU:s långsiktiga vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi.

I sitt remissyttrande till Naturvårdsverket över Luftvårdsprogrammet – Förslag till strategi för renare luft i Sverige, framhåller Jernkontoret bland annat att åtgärdsförslag för minskade utsläpp av kväveoxider (NOx) från industrin bör utredas vidare. Jernkontoret avstyrker NOx-skatt för utsläpp av

Remissvar om revidering av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVFMS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Jernkontoret tillstyrker Naturvårdsverkets förslag till ny förordning och betonar vikten av att prioritera åtgärder som exempelvis är verkningsfulla och kostnadseffektiva samt som kan ge synergieffekter.

Den viktigaste frågan för Jernkontoret är definitionen av biprodukter som föreslås få en ny lydelse. Vi välkomnar en EU-anpassning av texterna även om det är tio år efter att direktivet antogs

Jernkontoret är kritiskt till remitterat lagförslag som riskerar att skapa stora osäkerheter för stålföretagen och hindra samhällsutvecklingen i Sverige.

Jernkontoret anser att Naturvårdsverket i sitt förslag beaktat de i Rådets direktiv angivna undantag och utsläppsnivåer för järn- och stålindustrin. Jernkontoret bifaller dessa delar av förslaget och lämnar övriga delar av remissen utan erinran.

Jernkontoret anser att utredningen är väl genomförd och ger en god grund för utveckling och styrning mot cirkulär ekonomi i Sverige. Utredningen innehåller till exempel intressanta beskrivningar och förslag kring hur nyttjandegraden och livslängden av konsumentprodukter kan förlängas. 

Jernkontoret anser att det globala perspektivet måste vara en utgångspunkt för svensk klimatpolitik.