Med de avancerade filter och tekniker som numera finns i rökgasreningsanläggningarna är stoftinsamlingen mycket effektiv. Ökad produktion och effektivare filter gör att mängden uppsamlat stoft ökar, vilket ur miljösynpunkt är välkommet. 

Ståltillverkning innebär, liksom all annan mänsklig verksamhet, att miljön påverkas, men stål har också många miljöfördelar.

Energin har alltid varit och kommer alltid att förbli en av de viktigaste produktionsfaktorerna inom järn- och stålindustrin.

Vid tillverkning av stål krävs järnråvara i form av malm eller skrot samt legeringsämnen för att materialet ska få de önskade egenskaperna. Vid tillverkning av malmbaserat stål behövs även kol som reduktionsmedel och kalk som slaggbildare.

Ståltillverkning medför en del utsläpp till luft. Stålindustrin arbetar ständigt med att på olika sätt minimera miljöpåverkan. Inom flera viktiga områden har utsläppen minskat betydligt.

Energi är en av de viktigaste råvarorna för järn- och stålindustrin, som räknas till energiintensiv industri. Energianvändning, inklusive processkol, är cirka 20 TWh per år. Det motsvarar cirka 14 procent av energianvändning för svensk industri.

Det finns många olika anledningar till investeringar inom järn- och stålverken. Investeringarna är kostsamma och investeringscyklerna långa. Sedan år 2000 har industrin investerat mer än 68 miljarder kronor i sina produktionsanläggningar. 

För stålindustrin är buller en viktig miljöfråga som prioriteras högt av företagen. Många anläggningar ligger i nära anslutning till omgivande bebyggelse eftersom de i många fall funnits länge på platsen och varit ursprunget till det omgivande samhället.

Stålindustrin hanterar en stort antal olika metaller. Miljöfrågor som berör metaller är till stor del kopplade till vatten-, produkt-, och kemikalielagstiftningar. 

För att producera stål behövs råvaror i form av järnmalm, skrot, kol, kalk (slaggbildare), legeringsmetaller samt bränslen. Andra kemiska produkter som används är gaser, oljor och syror (vid betning av stålytor).