Järnet och Sveriges medeltida modernisering

Red.: Bengt Berglund

I denna bok presenteras sensationella resultat som bland annat visar att det äldsta bergsbrukets framväxt började under sent 900-tal och att tekniken att använda masugn med säkerhet växte fram redan på 1100-talet i Sverige, förmodligen ännu tidigare.

Så sent som på 1970-talet antog man fortfarande, med stöd av skriftligt källmaterial, att masugnen kom till Sverige från Tyskland på 1300-talet. Men genom nya naturvetenskapliga metoder i form av bland annat vegetations- och pollenanalyser, kan vi nu visa att det i själva verket med största sannolikhet var en svensk innovation.

Utgångspunkten för projektet bakom boken var från början att studera järnhanteringen i relation till riksbildningen och medeltidens stora samhällsomvandlingar. 

En bit in i projektet vidgades begreppet riksbildning till modernisering. Där tecknas bakgrunden till hur Sverige under medeltiden kom att utvecklas till ett av Europas främsta länder inom järnhanteringens område. Där ser vi även att järnet kom att spela en betydande roll i den dåvarande samhällsomvandlingen.

Kraftigast var dessa tendenser till modernisering i form av en ökad grad av rationell administration, kommersialisering och urbanisering från mitten av 1200-talet i området runt Mälaren. Det är inte för inte som Stockholm ligger där det ligger och det var under den här perioden som mönstret för den svenska järnhanteringen grundlades.

Forskningen visar också att Sverige redan under vikingatiden producerade mer järn än vad landet behövde, vilket tyder på att vi redan då exporterade järn till Europa. Med masugnens införande på 1100-talet påbörjades tillverkning av osmundar, som blev ett eftertraktat högkvalitativt ämnesjärn ute i Europa och kunde till exempel användes för att producera vapen.

Och precis som dagens företag i Sverige nischar sig, gjorde vi det redan då. Vår inhemska marknad var i regel för liten för att kunna utnyttja storskalig teknik men möjliggjordes genom export.

Boken tar även upp sociala, kulturella och institutionella förhållanden, där vi kan se att utvecklingen inom bergshanteringen ofta drevs fram av mer eller mindre fria bönder, vars intressen ofta kom att hamna i motsättning till andra mer privilegierade samhällsgrupper som sökte reglera rätten till olika naturtillgångar. Författarna i boken representerar de främsta forskarna i landet inom området.

Innehåll:

B. Berglund: Det svenska bergsbrukets framväxt

T. Lindkvist: En medeltida modernisering

B. Franzén: Svensk bergshantering under institutionella hinder 1220-1360

B. Berglund: Marknad och ämnesjärn

A. Wallander: Osmundar i svenskt arkeologiskt material

P. Crew: Osmund from the perspective of the English sources

C. Karlsson: Ökad konsumtion av järn - en förutsättning för modernisering. Exemplet järnkonsumtion i medeltida åkerbruk.

H. Andersson, G. Hansen & S. Jeffery: Järn och städer. Tankar kring det arkeologiska materialet i Bergen och Gamla Lödöse

L. Bentell: Vad slaggvarpen berättar - om tillverkning av koppar och järn innan och under medeltiden i Europa

U. Segerström et al.: Medeltida metallhantering i Möre och Garpenberg

G. Magnusson: Järn i smålandet Möre. Kring teknik och bebyggelse i en medeltida skogsbygd

l.-M. Pettersson Jensen: Bergslagen modernt i alla tider - Gamla Norbergs bergslag och utvecklingen på Vikaberg och Garpenberg från förhistorisk tid till medeltid

B. Berglund: Slutsatser