SKGS i samtal med Birger Lahti (V): ”Elexporten ökar industrins sårbarhet”

Inför valet i september har SKGS intervjuat partiernas energipolitiska talespersoner. SKGS, som står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, är ett samarbete mellan branschorganisationerna i frågor som rör energiförsörjningen i Sverige.

I den här intervjun redogör Vänsterpartiets energipolitiske talesperson Birger Lahti för partiets energipolitik och hur den påverkar svensk industri.

Vänsterpartiets energipolitiske talesperson Birger Lahti. Foto: Agnes Stuber/Vänsterpartiet.

Vad gör Vänsterpartiet för bedömning av elbehovet i framtiden?

”Jag skulle nog säga att vi kan förvänta oss en fördubbling, även om det alltid finns en osäkerhet med prognoser. Det kan bli en fördubbling om vi riktar in oss på 2040–2045.”

Vilka delar i er energipolitik är av störst intresse för industrin?

”Det viktigaste är att elen inte blir för dyr, att den är tillförlitlig och att det finns tillräckligt med el. De signalerna får vi från industrin. Sen kommer det att finnas volatilitet.”

Hur anser Vänsterpartiet att el till ett rimligt pris ska säkerställas?

”Vi har varit kritiska till marginalprissättningen som den ser ut idag. Det är problematiskt att vi bygger ut mycket vindkraft och att utländska investerare i vindkraft sedan intecknar produktionen under en lång tid. Vårt system blir sårbart om vi producerar el i norra Sverige med nära anslutning till en industrietablering, och systemet innebär att Sverige exporterar el till exempelvis kunder i Tyskland. Vi blir sårbara med exporten av el. Då får vi en obalans i produktion och efterfrågan. Systemet är orimligt och ökar sårbarheten för vår industri om vi inte gör något åt det.”

Vilka energipolitiska reformer anser Vänsterpartiet behövs utifrån den problematik som du lyfter?

”Först och främst måste staten ta ett större ansvar för att man bygger ut. Vattenfall är ett statligt bolag och man måste diskutera om avkastningskravet är rimligt på dem eftersom det kan hämma deras investeringar. Vi måste se till att använda vårt eget bolag så att vi får tillförlitlighet och att investeringarna gynnar vår industri. Idag är det problematiskt med utländska investerare eftersom de intecknar mycket stor del av produktionen till kunder utomlands. Något måste ske.

Det andra är marginalprissättningen, och det är inte självklart att vi ska vara anslutna till en europeisk elmarknad där vi påverkas av förändringar i omvärlden som vi inte kan göra något åt. Vi behöver en annan prismekanism. Det kan vara en nordisk marginalprissättning. Vi ska givetvis exportera om vi har överskott. Vi behöver titta på problemet närmare även om vi inte just nu har en färdig lösning.”

Hur ser Vänsterpartiet på utmaningen med de stora investeringsbehoven i näten och hur det kan påverka elpriset?

”Det är klart att notan måste betalas. Det får inte bli så att en samhällsviktig funktion som nät inte finns på plats. Vi har ju haft samma problem med flaskhalsar mellan prisområde 2 och 3 i 15 års tid. Svenska kraftnät har varit lika goda kålsupare som de regionala nätägarna. De har vetat om problemet men hellre tagit hem vinster än att investera i god tid. Och tillståndsprocesserna för nät innebär att det går alldeles för långsamt.”

Hur vill Vänsterpartiet säkerställa tillräckligt med planerbar elproduktion?

”De kvarvarande kärnkraftsreaktorerna i Sverige kommer att fungera fram till 2040–2045, och det är rimligt. Att stänga dem tidigare framstår som omöjligt. Men på lite längre sikt är jag övertygad om att vi får till en utbyggd havsbaserad vindkraft, framför allt i södra Sverige, och får till vätgasproduktion kommer det att fungera. Vätgaslagring blir ett batteri. Jag är inte orolig för att vi inte har de viktiga pusselbitarna på plats 2040–2045, men jag håller med om att vi inte har en lagringskapacitet som ger tillförlitlighet i systemet, och då blir det svårt. Vi har idag vattenkraften som räcker en bit. Om vi ska fördubbla elanvändningen och inte har tillräckligt med planerbart måste vi ha en lagringskapacitet. Jag litar mycket på tekniken och vätgaslagring.”

Hur ser Vänsterpartiet på kärnkraftens framtid?

”Det är ingen hemlighet att vi har kongressbeslut att fasa ut så fort som möjligt. Det går inte att med politiska medel driva att det ska ske så snart som möjligt. Det skapar andra utmaningar.

Kärnkraften har inte en jätteljus framtid framför sig. Vi ser från Finland och Storbritannien hur dyrt det blir att bygga nya anläggningar, det lockar inte investerare precis. Det finns inga investerare som köar för ny kärnkraft i Sverige.

När det gäller frågan om små modulära reaktorer så betvivlar jag att särskilt många kommuner skulle gå med på att placera dem i sin kommun.”

Hur radikala vill Vänsterpartiet vara när det gäller förändringar av tillståndsprocessen?

”Vi måste ha tillförlitliga processer som gör att människor känner att det fungerar, att man ska kunna överklaga. Men det är inte rimligt att det kan ta 10–12 år för att få tillstånd för exempelvis en elledning som är en samhällsviktig funktion. Det måste finnas en rimlig avvägning av det intresset gentemot andra intressen. När vi till exempel pratar elledningar som verkligen har stor betydelse måste det finnas rim och reson i processen. Sverige ska givetvis ha hårda miljökrav samt möjlighet att reagera och påverka men det blir inte bättre av att harva med en fråga i ett decennium. Det borde gå att halvera det? som nu föreslagits.

Att myndigheterna överklagar varandras beslut och inte ser till helheten är inte hållbart. Det behövs någon som har en samordnande funktion. Det blir fel när myndigheterna inte pratar med varandra. Avvägningarna fungerar inte. Det är inte ett optimalt fungerande arbete på myndighetssidan.”

Vilka delar i Vänsterpartiets energipolitik är bra för svensk industri och stärker dess konkurrenskraft?

”Vi vill ha ett energisystem som stärker vår industri istället för att de drabbas av vad som sker energipolitiskt i andra länder. Det är inte hållbart. Vi behöver få till ett system där vi bygger ut det förnybara och förhindrar att man kan sälja produktionen utomlands när vi behöver den själv. Då krävs att staten träder fram för att ta hand om en samhällsviktig funktion som elförsörjningen. Idag är elförsörjningen ytterligare ett marknadsexperiment som en följd av en gemensam europeisk elmarknad.”

_______________________

Läs alla SKGS-intervjuer med riksdagspartiernas energitalespersoner här:

Om SKGS

SKGS står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet och är ett samarbete mellan branschorganisationerna Skogsindustrierna, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Svemin och Jernkontoret i frågor som rör energiförsörjningen i Sverige.
Läs mer på www.skgs.org