SKGS i samtal med energiministern: ”Ny elproduktion måste komma på plats snabbt”

Inför valet i september har SKGS intervjuat partiernas energipolitiska talespersoner. SKGS, som står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, och är ett samarbete mellan branschorganisationerna i frågor som rör energiförsörjningen i Sverige.

I den här intervjun redogör energiminister Khashayar Farmanbar (S) för partiets energipolitik och hur den påverkar svensk industri.

Energiminister Khashayar Farmanbar (S). Foto: Magnus Liljegren/Regeringen.

Hur bedömer Socialdemokraterna nivån på elbehovet i framtiden?

”Vi kommer att behöva väldigt mycket mer el i framtiden. Olika prognoser visar olika stor ökning. Vissa säger ända upp till en fördubbling eller till och med mer än det. Den exakta nivån är svårt att uttala sig om.

Vi går från den förvaltande roll som vi har haft i 30 år med ungefär samma elförbrukning till en extremt expansiv fas. Jag skulle vilja säga att det är den mest expansiva fasen i Sveriges historia när det kommer till el.

Två tredjedelar av Sveriges växthusgasutsläpp kommer från transporter och industri.

Elektrifieringen av fordonsflottan går i snabbare takt än vad man hade kunnat vänta sig. Industrin ställer om i rasande takt. Elproduktionen måste komma på plats snabbt och vi måste ha konkurrenskraftiga elpriser även i framtiden.”

Hur vill Socialdemokraterna tillgodose elbehovet?

”För en tid sedan fattade vi beslut om en elektrifieringsstrategi, ett samlat helhetsgrepp med 67 konkreta åtgärder som ska genomföras de tre kommande åren inom energisektorn för att skapa förutsättningar för att klara av elektrifieringen.

Vi vill värna den produktionen vi har idag, som vattenkraften som är ryggraden i vår energiproduktion och den befintliga kärnkraften som idag är kostnadseffektiv och levererar tillräckligt med el.

Vi ska se till att få ny och kostnadseffektiv produktion på plats så fort som möjligt.

Redan idag har vi börjat göra det genom att möjliggöra ökad produktion, särskilt i södra Sverige med exempelvis havsbaserad vindkraft. Idag finns det ansökningar för att bygga havsbaserad vindkraft bara i södra Sverige som motsvarar 350 terawattimmar. Det är två och en halv gånger mer än vad vi förbrukar idag. Vindkraftsbolagen står i kö för att få investera och bygga i havsbaserad vindkraft i södra Sverige. Det stora intresset för havsbaserad vindkraft från en rad företag visar att kritikerna har fel. Det finns en mycket stor investeringsvilja från marknadens aktörer.

Det är en pusselbit, men det här är en omfattande utmaning som kräver mer än bara ökad elproduktion. Vi måste också bygga ut elnätskapaciteten. Det handlar om att kunna korta tillståndstiderna, att skapa acceptans för både nyproduktion och nya ledningar, vi behöver lösa kompetensförsörjningen. Vi vill också förtydliga och förbättra det kommunala vetot mot vindkraft. De handlar om att skapa förutsägbarhet, så att alla parter ska veta när en kommun kan komma in med sitt veto, samt på vilka grunder de åberopar det kommunala vetot. Vi vill ta fram en modell för incitament till kommunerna, så att de också får en uppsida av att säga ja till exempelvis vindkraft.”

Hur vill Socialdemokraterna säkerställa en tillräcklig grad av planerbar elproduktion?

”Det är viktigt att vi värnar en planerbarhet i systemet. Det innebär att energiproduktionen ska fungera oavsett väderslag. Vattenkraften är planerbar och den ska vi värna. Den kärnkraft som vi har idag är planerbar och den ska vi värna.

Vi ska också se till att bygga in planerbarhet i vårt energisystem, eftersom det är en funktion och inte ett enskilt energislag. Genom att kombinera vind med exempelvis produktion av bränslen så som vätgas kan man se till att varje vindkraftpark har en garanterad baskraft som den alltid levererar. Därmed får man en planerbarhet i systemet.”

Hur ser Socialdemokraterna på kärnkraftens framtid?

”Den befintliga kärnkraften som vi har är kostnadseffektiv, och den är viktig. Jag är oerhört mån om att vi inte gör som i Tyskland och lägger ner den i förtid. Vi ska ha den kvar så länge den behövs och så länge den är lönsam.

Att bygga nya traditionella reaktorer av de typer som vi har tar väldigt lång tid. I Finland tog det 16 år, i Frankrike är det redan nio år försenat. Och de blir väldigt dyra. Sett till livscykelanalys är den finska reaktorn tre till fyra gånger dyrare jämfört med svensk vindkraft. Den franska kommer att vara upp till sex till sju gånger dyrare när den väl blir färdig jämfört med svensk vindkraft.

De traditionella reaktorerna kommer inte att vara rätt väg, men vi har också sagt att om det finns aktörer som vill investera i ny kärnkraft så finns det sajter som är redo att göra ansökningar på. Men trots att det har varit möjligt och trots att det inte har funnits någon särskild skatt på kärnkraften sedan 2018 så är det ingen som har lämnat in en ansökan. Förklaringen är att den är väldigt dyr.

När det gäller påståendet om de politiska förutsättningarna för ny kärnkraft så tycker jag att kärnkraftsdebatten nästan blir infantil. Det verkar handla om att ha så mycket offerkofta på kärnkraften som möjligt. 2016 beslutade Stefan Löfvéns regering att börja ta bort punktskatten på kärnkraft, och sedan 2018 är det ingen skillnad skattemässigt på vindkraft och kärnkraft. Till skillnad från vindkraften så har vi tre platser som inte omfattas av något kommunalt veto. Där kan intresserade aktörer ansöka om att få bygga. Trots det är det ingen som ansöker.”

Hur vill Socialdemokraterna lösa problemet med kapaciteten i elnätet?

”Vi är mitt uppe i en historisk utbyggnad av nätkapaciteten. Svenska kraftnät tredubblar investeringarna i stamnätet de kommande tre åren. De kommande tio åren har Svenska kraftnät 100 miljarder kronor till sitt förfogande för att bygga ut. Det finns en utmaning som är stor och det är tillståndsprocesserna. I dag tar det alldeles för lång tid att få nya ledningar på plats. Vår målsättning är att vi ska kunna halvera tillståndstiderna till 2025 genom moderna tillståndsprocesser och den lagstiftning som riksdagen antog i höstas. Det innebär att ha fler handläggare, kunna jobba parallellt och ha nya arbetsmetoder, men också att jobba digitalt och använda de nya möjligheterna. Vi socialdemokrater är beredda att göra mer om så krävs.

Kompetensförsörjningen är en del som vi verkligen måste göra något åt, och här vill jag verkligen slå ett slag för en framtidsbransch. Det finns ingen bättre tid i historien att vara aktiv inom elektrifiering och energisektorn. Det kommer att finnas väldigt många arbetstillfällen och resurser.”

Hur vill Socialdemokraterna säkerställa el till rimligt pris till industrin?

”Vi behöver öka produktionen, och vi ska slå vakt om vår befintliga produktion från vattenkraften, kärnkraften och den befintliga vindkraften men också se till att öka produktionen. Det som är lönsammast att satsa på är vindkraften tillsammans med vätgas. Det är också upp till olika aktörer på marknaden att investera i sina ”favoritenergiförslag” som de finner lönsamhet i. Vi måste också bygga ut överföringskapaciteten snabbare.”

På vilket sätt är Socialdemokraterna energipolitik bäst för svensk industri?

”De stora industriinvesteringar som vi ser redan idag talar sitt tydliga språk. Sverige har ett oerhört attraktivt läge, konkurrenskraftiga priser, en stor och stabil och i princip helt fossilfri elproduktion. Vår politik med den elektrifieringsstrategi som jag har presenterat med 67 konkreta punkter kommer fortsätta på det spåret. Det innebär att vi även i fortsättningen kommer att ha mycket el när den kommer på plats, och vi kommer att fortsätta leverera billig el.

Det är vägen för att industrin ska kunna ställa om från fossila bränslen till el. Socialdemokraterna är övertygade om att det sättet att arbeta för att klara klimatutmaningen också är det bästa sättet att skapa fortsatt konkurrenskraft för vår industri. Genom ökad elektrifiering och en grön omställning.

Till SKGS och deras medlemmar skulle jag vilja säga följande: När vi debatterar behovet av en ökad elproduktionen finns ett stort behov av att enas om att vi kommer att behöva både vindkraft och kärnkraft, men också biodrivmedel, biogas och kraftvärme. Vi kommer att behöva en lång rad olika energislag i framtiden, och jag tror att SKGS och dess medlemmar har en viktig roll att spela för att driva på den utvecklingen.”

_______________________

Läs alla SKGS-intervjuer med riksdagspartiernas energitalespersoner här:

Om SKGS

SKGS står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet och är ett samarbete mellan branschorganisationerna Skogsindustrierna, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Svemin och Jernkontoret i frågor som rör energiförsörjningen i Sverige.
Läs mer på www.skgs.org