SKGS i samtal med Carl-Oskar Bohlin (M): ”Vi behöver en energipolitik befriad från floskler”

Inför valet i september har SKGS intervjuat partiernas energipolitiska talespersoner. Sist ut i serien är Moderaternas energipolitiske talesperson Carl-Oskar Bohlin som redogör för partiets energipolitik och hur den påverkar svensk industri. SKGS, som står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, är ett samarbete mellan branschorganisationerna i frågor som rör energiförsörjningen i Sverige.

Moderaternas energipolitiske talesperson Carl-Oskar Bohlin. Foto: Axel Adolfsson.

Hur ser Moderaterna på det framtida elbehovet?

”Vårt elbehov kommer minst att fördubblas.”

Vad vill ni göra för att tillgodose elbehovet?

”Det finns många bekymmer med nuvarande energipolitik. Ett av dem är att man helt saknar ett systemperspektiv. Man bygger inte de kraftslag som är bäst för systemet och systemets användare. Syftet verkar inte i första hand vara att bygga ett billigt, robust och miljövänligt system.

En gång i tiden byggde vi kraftverken där det var bäst för systemet. Kärnkraftverken placerades där de placerades av en anledning. Vi har lagt ner flera av dem i södra Sverige. Nu bygger vi kraftverk där det är bäst för kraftverket, det vill säga där det blåser bäst, och det har skapat en obalans i hela systemet. Vi har mindre förmåga att överföra effekt i stamnätet på grund av nedläggning av planerbar elproduktion och därmed har vi fått ett bortfall av viktiga systemtjänster. Det har lett till att vi låser in mycket av den elproduktion som finns i Norrland, och att den har svårt att ta sig ner till södra Sverige, som idag har en väldigt prekär situation. Vi vill se till att Sverige bygger mer planerbar elproduktion. Det är bara så vi långsiktigt kan möta klimatutmaningarna och kravet på ett elsystem som levererar konkurrenskraftiga förutsättningar.

Percy Barneviks sa en gång ’vi hade en gång stabil, pålitlig, billig el och vårt största problem har varit hur vi ska ta oss ur den situationen’. Tyvärr så har nuvarande regering ”tagit oss ur den situationen” genom att lägga ner fullt fungerande kärnkraft utan att ersätta den med någonting eller med kraftproduktion med helt andra systemegenskaper och som inte är planerbar. Det är ett grundläggande problem med den energipolitik som har bedrivits.”

Hur ser ni på kärnkraftens framtid?

”Vi vill att det ska byggas mer och ny kärnkraft i Sverige. Vi har idag en lagstiftning som bara tillåter att man bygger kärnkraft på platser där det tidigare har stått kärnkraftverk. I realiteten innebär det att det bara finns två eller tre aktörer som kan bygga ny kärnkraft eftersom de är hänvisade till de här platserna. Det är omöjligt att bygga små modulära reaktorer eftersom vi också har en antalsbegränsning. Med dessa legala hinder är det svårt att få fram ett intresse för ny kärnkraft.

Vi har även ett destruktivt energipolitiskt mål som säger att vi ska ha 100 procent förnybart elsystem år 2040. Investeringshorisonten på kärnkraftverk är 60 till 80 år. Om det råder osäkerhet kring kärnkraftens förekomst om 25 år så skapar det osäkerhet kring att investera i kärnkraft. Diskussionen om lönsamhet utifrån marknadsförutsättningar är snedvriden.

Marknaden är politiskt utformad. En riksdagsmajoritet har gett förutsättningarna för marknaden. Det är bestämt att vi bara betalar för kilowattimme, alla kilowattimmar är lika mycket värda enligt marknadsmodellen. De är olika prissatta beroende på hur tillgången ser ut.”

Hur vill ni säkerställa en tillräcklig grad av planerbar elproduktion?

”Aktörerna på elmarknaden får inte betalt för att kunna upprätthålla spänningen genom att hantera reaktiv effekt, en extremt viktig stödtjänst. De får inte betalt för att exempelvis kunna lova ’den 25 januari kl. 08.00 kommer vi kunna leverera 1000 MW’.

Vi har en marknadskonstruktion som behöver ses över när det gäller vilka incitament som behövs. Vår elmarknad är skapad för stora och dyra men avskrivna enheter. Det har i princip inte tillkommit någon ny planerbar elproduktion – förutom något kraftvärmeverk – sedan vi avreglerade elmarknaden. Det enda som har tillkommit är den elproduktion vi har subventionerat med 50 miljarder kronor, d.v.s. vindkraften genom elcertifikaten.

Vi behöver stärka incitamenten för att skapa förutsättningar för ny kärnkraft. Den genererar lägre systemkostnader för användarna. Det är det perspektivet som har saknats i svensk energipolitik. Att kraftverket är lönsamt för ägarna är en fråga, men den stora frågan är vad systemkostnaden blir för användarna.

Den oplanerade elproduktionen innebär ofta enormt höga nätinvesteringar som belastar elkonsumenterna, både inom industrin och i hushållen. De merkostnaderna belastar inte ägarna.

Merkostnaden för att den oplanerade elproduktionen ibland inte levererar när vi behöver den som mest får systemanvändarna också bära. Moderaterna har ett systemperspektiv till användarnas fördel. Vår energipolitik syftar till att bygga ett system som blir billigare och bättre för dess användare.”

Hur vill ni lösa bristerna i nätkapaciteten?

”Vi behöver renovera och modernisera vårt stamnät som i flera delar är gammalt. Vi menar dock att behovet av nätinvesteringar blir lägre om vi bygger planerbar elproduktion på rätt ställe.

Det man nu försöker göra är att dra fler kablar från Norrland för att lösa problemet med bortfall i den planerbara elproduktionen i södra Sverige. Problemet kan istället lösas genom att man bygger ny planerbar elproduktion på rätt platser.”

Hur vill ni göra tillståndsprocesserna effektivare och mer förutsägbara?

”Det är ett problem att det inte har öppnats en enda ny gruva i Sverige sedan miljöbalkens tillkomst. Ansökningarna dras i långbänk. Det är också ett problem när man när man närmar sig slutet på tillståndsprocessen då blir talan avvisad för att den inte är komplett. Vi har en dysfunktionell tillståndsprocess i det här landet som inte tjänar landets intressen särskilt väl.

Staten ska ’tala med en tunga’ och inte med flera olika beroende på vilken myndighet som är inblandad. Ibland är flera myndigheter inblandade i samma process och har olika uppfattningar. Vi vill att länsstyrelserna faller in i ledet och bidrar till att skapa förutsättningar för goda investeringar. Vi har sett exempel på hur länsstyrelserna – när de fått reda på att det finns intresse för en gruva eller någon typ av brytningsverksamhet – är snabba på att utlysa exempelvis Natura 2000-områden. Det är inte acceptabelt att staten lägger ut krokben i dessa processer. Sverige har en enorm potential när det gäller metaller och mineraler som behövs i klimatomställningen. Det förutsätter att vi har tillståndsprocesser som inte tar 10–15 år och som är helt oförutsägbara.

Hela viktningen mellan klimatnytta och miljönytta behöver göras bättre. Vi har hälften av de metaller och mineraler som finns på EU:s lista som kritiska metaller för klimatomställningen. Det måste vi förvalta på ett bra sätt, både för Sverige och klimatet.”

Hur vill ni säkerställa el till ett rimligt pris till industrin?

”Det tar lång tid att bygga upp ett bra elsystem och det går fort att förstöra ett bra elsystem. S, C, V och MP har tagit elsystemet i fel riktning, och det har accelererat de senaste åtta åren. Vi moderater har vid varje givet tillfälle försökt stoppa den utvecklingen. Vår ambition är få på plats ny planerbar elproduktion så snabbt det går. Men i närtid finns det några saker som kan göras. Kapacitetsutnyttjandet i kraftvärmen under vintern 2021 var skrämmande lågt, vilket till stor del beror på skadliga skatter och avgifter som regeringen har infört. Det har gjort kraftvärme mindre lönsamt, och därför kör man bara fjärrvärme istället och producerar inte el. Det finns ytterligare effekt att få från kraftvärmen och den måste vi skapa förutsättningar för. En annan åtgärd i närtid är att stoppa omprövningen av tillstånden för vattenkraften. Vi har inte råd att förlora en enda kilowattimme till just nu.”

Hur vill ni stärka industrins konkurrenskraft?

”Genom att skapa tillgång till konkurrenskraftiga elpriser. Utan det blir industrins verksamhet extremt svår att bedriva i konkurrens med omvärlden. Vi vill också ha snabba och förutsägbara tillståndsprocesser så att industriföretag kan expandera sin verksamhet eller påbörja ny verksamhet.”

På vilket sätt är er energipolitik bäst för industrin?

”Vi har en energipolitik som är befriad från floskler och som kommer att leverera pålitlig och stabil elförsörjning dygnet runt, året runt och på ett sätt som skapar mindre prisvolatilitet, lägre systemkostnad och därmed bättre förutsättningar för industriföretagen.”

_______________________

Läs alla SKGS-intervjuer med riksdagspartiernas energitalespersoner här:

Om SKGS

SKGS står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet och är ett samarbete mellan branschorganisationerna Skogsindustrierna, IKEM, Svemin och Jernkontoret i frågor som rör energiförsörjningen i Sverige. Läs mer på www.skgs.org