SKGS i samtal med Camilla Brodin (KD): ”Vi måste ändra energimålet till fossilfritt”

Inför valet i september har SKGS intervjuat partiernas energipolitiska talespersoner. SKGS, som står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, är ett samarbete mellan branschorganisationerna i frågor som rör energiförsörjningen i Sverige.

I den här intervjun redogör Kristdemokraternas energipolitiska talesperson Camilla Brodin för partiets energipolitik och hur den påverkar svensk industri.

Camilla Brodin, kristdemokraternas energipolitiska talesperson.

Hur ser Kristdemokraterna på elbehovet i framtiden?

”När vi 2018 pekade på det stora elbehovet och menade att det kommer att vara uppemot 200 TWh i framtiden och att Sverige måste ha ett planeringsmål blev vi ifrågasatta av de andra partierna. Nu är nästan alla partier överens om att vi borde ha ett planeringsmål. Vi kommer att behöva revidera målet till uppemot 300 TWh. För att klimatomställningen ska kunna ske så kommer vi att behöva mer fossilfri el.

Alla scenarier pekar på någonstans mellan 280 TWh till 310 TWh, och det är i dagsläget en rimlig bedömning att ta sikte på. För att klara den ökningen behövs en ökad energieffektivisering, ökad nyproduktion av el och mer flexibla lösningar. Det sistnämnda får inte överskattas. Om man lägger ihop alla de färdplaner som finns för klimatomställningen ser vi ett ökat elbehov.

Vi måste också lägga tillräckligt med resurser på forskning och utveckling. De senaste åren har vi sett vad det har bidragit till. Vi måste vara öppna för utvecklingen och inte ha skygglappar för att det kan komma nya typer av tekniker. Därför är det viktigt att vi som lagstiftare inte skapar legala hinder för en teknikneutral utveckling.”

Hur vill Kristdemokraterna säkerställa en tillräcklig grad av planerbar elproduktion?

”Planerbarhet är en förutsättning för ett fungerande elsystem, framför allt för industrins skull. Vi behöver ett system som inte innebär ryckighet, att elen bara finns där ibland. Därför kan vi inte vara helt beroende av förnybar elproduktion, och då menar jag framför allt vind och sol. Vi blir väldigt sårbara utan den planerbara elproduktionen. Vi har vattenkraften med sin miljöförmåga och kärnkraften med sin systemstabilitet.

Alla delar kommer att behövas, och det är även viktigt att ta med vad som är kostnadseffektivt för Sverige AB. Det finns olika scenarier som visar att det inte är kostnadseffektivt med ett helt förnybart system. Det skulle bli långt mycket dyrare. Vi måste ställa krav på leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och att man kan lita på att elen finns när man behöver den. Den planerbara elproduktionen är helt avgörande.”

Hur vill Kristdemokraterna säkerställa att industrin har el till ett rimligt pris?

”Vi har under flera år varnat för hur elförsörjningen kan påverkas av det säkerhetspolitiska läget. Vi sitter alltmer ihop med den europeiska elmarknaden, vilket är en marknad som vi också behöver. Nu har det säkerhetspolitiska läget gjort att elförsörjningen – och även elpriset – har blivit en otroligt större fråga än vad vi någonsin kunnat förutspå.

Men om vi lämnar den frågan så har vi Kristdemokrater föreslagit att elmarknaden måste ses över. Vi vill även titta på skattefrågan. Elskatten behöver sänkas om vi ska vara ett konkurrenskraftigt land. Vi behöver ta tag i flaskhalsproblematiken mellan de olika elprisområdena. Staten måste använda de medel som fonderats för att bygga ut elnäten.”

Hur ser Kristdemokraterna på kärnkraftens framtid?

”Vi lämnade energiöverenskommelsen på grund av det politiska motståndet mot kärnkraften. Det är otroligt viktigt vilka signaler politiken ger till marknaden. I energiöverenskommelsen står att vi ska ha en helt förnybar energiproduktion till 2040, vilket innebär en stark signal till aktörer på kärnkraftsmarknaden att det inte kommer att finnas politiska förutsättningar för kärnkraften bortom 2040.

Signalvärdet är det som är mest problematiskt. Sverige måste ändra sitt energimål till fossilfritt för att aktörer ska överväga att göra investeringar i ny kärnkraft. Vi har haft kontakt med flera aktörer som säger att de ser behovet av kärnkraft i Europa för att göra sig oberoende av bland annat Ryssland. Kolet är inte rätt väg för Europa.

Sverige måste steppa upp när det gäller kärnkraften. Vi vill se över lagstiftningen och regelverket så att marknadsaktörerna upplever att det finns ett politiskt stöd, och att de känner trygghet i att de investeringar som görs håller över tid.

Vi måste komma överens om en sammanhållen plan för att genomföra elektrifieringsstrategin. Det får inte fattas väsentliga delar i elektrifieringsstrategin. Jag hoppas vi ska kunna diskutera mellan partierna, och inte bara mellan regeringen och industrin. Vi behöver fokusera på att få till stabila, långsiktiga villkor. Målbilden är att marknadens aktörer ska våga investera. Vi kan lära oss mer av andra länder. Kärnkraften måste klassas som hållbart av EU, så att kärnkraftsaktörerna ser att det finns ett brett stöd för kärnkraften i Europa.”

Hur vill Kristdemokraterna säkerställa en tillräcklig kapacitet i elnätet?

”Förutom förkortade tillståndstider och reformering av tillståndsprocesserna har flera aktörer sagt till mig att vi i Sverige inte har tillräckligt med kompetens för att klara av den stora utbyggnad som behövs. Regeringen måste också intressera sig för kompetensfrågan för att utbyggnaden överhuvudtaget ska vara möjlig.

När det gäller resursfrågan avsätter Svenska kraftnät nu väldigt mycket medel jämfört med tidigare. Det finns ett annat hinder som är viktigt att inte glömma bort, nämligen acceptans för att bygga nya kraftledningsgator. Kristdemokraterna vill se över ersättningsfrågorna.

Svenska kraftnät måste fungera bättre, de måste hitta ett annat sätt att arbeta, bli mer effektiva som affärsverk. Regeringen behöver ge tydligare uppdrag till Svenska kraftnät och visa att den styr, inte tvärtom.”

Hur vill Kristdemokraterna reformera tillståndsprocesserna?

”Det är en rad olika åtgärder som behöver göras när det gäller tillståndsprocesser. Till att börja med kan man ställa sig frågan varför det tar hälften så lång tid att bygga i Finland som det gör i Sverige när de miljömässiga kraven inte skiljer sig i någon jättestor grad. Däremot finns det stora skillnader lagstiftningsmässigt. Vi borde titta mer på hur Finland gör och bland annat ändra lagstiftningen. Det kan handla om att se över miljöbalken.

Vi måste få till tillståndsprocesser som innebär att vi når det vi vill, nämligen samhällsnytta. Lagstiftningen måste stödja det. Överklagandeprocesserna har blivit orimliga. Ersättningsfrågorna måste också diskuteras. Det finns ingen ”quick fix”, men det måste till reformer som förändrar tillståndsprocesserna till det bättre.

Förslaget om moderna tillståndsprocesser har kommit en bit på vägen, men jag hoppas att regeringen nu tittar på andra partiers förslag så att inte arbetet med att reformera tillståndsprocesserna stannar av.”

På vilket sätt är Kristdemokraternas energipolitik bäst för svensk industri?

”Svensk industri ska kunna lita på att elen finns där när den behövs och vara säker på leveranssäkerheten.

Vi vill arbeta för en stabil och leveranssäker elförsörjning i hela landet och samtidigt klara klimatutmaningen. Vi behöver ett elsystem som är så kostnadseffektivt som möjligt och vi behöver ett utvecklat planeringsmål. Vi måste ha en tydligare ansvarig för leveranssäkerheten och som faktiskt tar det ansvaret.

Vi måste ha ett nytt energimål om att vara 100 procent fossilfria framöver och vi ser ett elsystem där vi har minst en tredjedel kärnkraft, en tredjedel vattenkraft och övrigt förnybart. Alla tre delarna behövs.”

_______________________

Läs alla SKGS-intervjuer med riksdagspartiernas energitalespersoner här:

Om SKGS

SKGS står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet och är ett samarbete mellan branschorganisationerna Skogsindustrierna, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Svemin och Jernkontoret i frågor som rör energiförsörjningen i Sverige.
Läs mer på www.skgs.org