Industriutsläppsdirektivet går in i nästa fas
I somras röstade Europaparlamentet om det reviderade industriutsläppsdirektivet (IED). Nu är Europaparlamentet är redo att gå in i trialogen som hålls mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. Arbetet leds av rapportören Radan Kanev och hans kansli, med löpande avstämningar med miljöutskottet (ENVI). Eva Blixt, Jernkontorets rådgivare i miljöfrågor, ger en kort redogörelse av nuläget och vägen framåt.
Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor på Jernkontoret. Foto: Pia Nordlander.
I juli röstade Europaparlamentet om förslaget till reviderat utsläppsdirektiv (IED). Jernkontoret, tillsammans med Svenskt Näringsliv, Skogsindustrierna, Svemin och IKEM, välkomnade att omröstningen i Europaparlamentet landade i ett balanserat förslag.
Nu tar nästa steg vid, när trialogen mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd (rådet) och Europeiska kommissionen inleds. Arbetet med trialogen leds av rapportören Radan Kanev och hans kansli, som löpande stämmer av med Europaparlamentets miljökommitté ENVI, inför de tekniska och politiska mötena som är del av trialogen. Fortsatt arbete väntar sedan när regelverket ska komma att implementeras i Sverige och bli en del av svensk lag.
– Resultatet i miljöutskottet ENVI:s rapport är balanserat och tar hänsyn till fortsatt lika konkurrensvillkor, mindre administrativa bördor, men framför allt underlättar det för produkt- och processutveckling och den kommande omställning och transformation många sektorer behöver genomgå, säger Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor på Jernkontoret och expert på IED.
Läs mer om IED och Jernkontorets ändringsförslag av direktivet.
Vad händer nu?
– Eftersom Europaparlamentet redan känner till vad medlemsstaterna beslutade i mars 2023 har nu Rådets miljöarbetsgrupp inlett arbetet med att analysera de cirka 250 förslagen från Europaparlamentet och vad man tycker om dem, dels i relation till ursprungsförslaget från Kommissionen, dels i relation till det man beslutade i den allmänna inriktningen i mars. Ett första möte i denna grupp hölls fredagen den 1 september, och med det rivstartar ordförandelandet Spanien arbetet i gruppen, meddelar Eva Blixt.
Arbetet pågår samtidigt i Europaparlamentet för att förbereda trialogerna och ett fullmatat schema för hösten har presenterats med många tekniska möten redan i september. Det första politiska mötet i trialogen äger rum i oktober.
– Man kommer beta av område för område, artikel för artikel för att i slutändan, antagligen innan årsskiftet, komma fram till en överenskommelse mellan Europaparlamentets tre institutioner – Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen. För varje ändring som är gjord i relation till Kommissionens förslag måste man komma överens. Ibland varken Europaparlamentet eller ministerrådet föreslagit någon ändring alls och då måste detta så klart diskuteras inom respektive organisation vad man ska tycka, säger Eva Blixt.
Eva Blixt kommer fortsatt att arbeta aktivt med att analysera de tre institutionernas förslag samt plocka ut de viktigaste ändringarna och fortsätta föra fram hur ändringar och förslag påverkar järn- och stålindustrin och den pågående omställningen mot nära noll koldioxidutsläpp.
– Resorna kommer fortsatt gå till Bryssel under hösten. Även om trialogerna är mycket mer slutna processer är det viktigt att bidra så att lagstiftarna baserar sina beslut på goda grunder och innan dess får ta del av de eventuella konsekvenser som uppstår av det ena eller andra förslaget och på så sätt kan ändra sin position, avslutar Eva Blixt.
Mer om förslagen:
- En rad förslag från bl.a. industriutskottets (ITRE:s) rapport, där den svenska europaparlamentarikern Tomas Tobé (M) är huvudrapportör, röstades in i Radan Kanevs rapport. Detta medför att rapporten från miljöutskottet ENVI inte är konsekvent för några av de viktiga huvudartiklarna och definitionerna och behöver rättas till.
- För stålindustrin är de allra viktigaste artiklarna att överväga för Rådet 153a – hur användning av resurser ska regleras och 27 - om framväxande tekniker och transformationsplaner. Därutöver artikel 213a - en ny paragraf om att balansera kraven i tillståndet om företaget har omfattande omställningsplaner, samt vilka sektorer som ska ingå eller inte i Annex 1 där enskilda tråddragare, kallvalsning samt smidespressar, liksom det om vätgasproduktion med elektrolysörer stryks.
- För frågan om straff och kompensation är Rådets förslag att föredra.
Läs mer:
