Industriutsläppsdirektivet riskerar slå mot den gröna omställningen
Industriutsläppsdirektivets (IED) överbyråkratisering kan riskera att försvåra för den avancerade stålproduktionen i Sverige. Det kan i sin tur göra att den gröna omställningen tappar fart. Det skriver Pia Pehrson och Björn Eriksson på Foyen Advokatfirma i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet och förespråkar att svenska politiker arbetar skyndsamt för att påverka industriutsläppsdirektivets uppdatering, för att motverka hinder för innovation och risk för ökad byråkratisering.
I en debattartikel i Aktuell hållbarhet uppmanar Pia Pehrson och Björn Eriksson, Foyen Advokatbyrå, svenska politiker att arbeta för att påverka uppdateringen av EU:s industriutsläppsdirektiv och motverka hinder för innovation och risk för ökad byråkratisering. Porträttfoto: Malte Danielsson / Foyen. Bakgrundsfoto: Pia Nordlander.
Den gröna omställningen med fokus på förnybar energi och digitalisering, är avgörande för att nå de klimatmål som satts upp inom Sverige och EU. Omställningen leder dock till en ökad efterfrågan på olika mineral, såsom litium, kobolt, koppar, nickel, aluminium och fosfor. Mot bakgrund av detta publicerade EU-kommissionen, den 16 mars, ett förslag till förordning för att säkerställa EU:s tillgång till så kallade kritiska råmaterial (Critical Raw Material Act, CRMA). Risken är dock att det nya industriutsläppsdirektivet (IED) lägger krokben inte bara för råmaterialframställningen utan även för Sveriges avancerade stålproduktion och i förlängningen, omställningen till ett hållbart samhälle. Det skriver Pia Pehrson och Björn Eriksson vid Foyen Advokatfirma, i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet.
Enligt den nya utformningen av IED kommer nya branscher, inklusive gruvbranschen, batteriverksamhet och vätgas, att inkluderas. Direktivet föreslår betydligt mer detaljerad styrning av resursanvändning och minimerade utsläpp. Dessutom kommer det att införas tvingande regler för innovation. Dessa krav kan leda till överdriven byråkratisering som sammantaget riskerar försvåra den avancerade stålproduktionen som äger rum i Sverige.
– Syftet bakom den nya EU-lagstiftningen är gott, där målet är att minska utsläppen och effektivisera tillståndsprocesserna. Men en överblick av de sammanlagda konsekvenserna av all ny lagstiftning från EU saknas. Likaså saknas en anpassning till de nordiska förhållandena. Nu måste våra svenska politiker arbeta för att påverka uppdatering och motverka hinder för innovation och risk för ökad byråkratisering. Vi kan inte vänta tills direktiven är klubbade och därefter göra egna tolkningar utifrån nationell lagstiftning, skriver debattörerna i artikeln.
Läs hela debattartikeln på Aktuell Hållbarhet (aktuellhallbarhet.se).
Detta är Industriutsläppsdirektivet, IED:
IED ska reglera industrins utsläpp men föreslås nu vidgas till att även inkludera resursanvändning, cirkulär ekonomi och innovationer. Målet är att minska industrins påverkan på miljön och människors hälsa. Detta ska bland annat ske genom en integrerad tillståndsprövning, där utgångspunkten är att bästa tillgängliga teknik ska tillämpas.
IED är ett så kallat minimidirektiv. Det innebär att medlemsländerna har rätt att behålla eller införa strängare, men inte mildare, krav än de som följer av direktivet. I Europa kommer närmare 50 000 anläggningar beröras av den nya lagen, i Sverige cirka 1 200 anläggningar.
