Stålindustrin efterlyser en nationell vattenstrategi som påskyndar omställningen
”Påskynda omställningen” är årets tema för Världsvattendagen, som infaller i dag den 22 mars, och något som Jernkontoret gärna uppmärksammar. Järn- och stålföretagen arbetar, med stöd av Jernkontoret, intensivt med vattenfrågor och för ökad resurseffektivitet. Detta arbete bidrar till att påskynda omställningen, men det skulle underlättas av en nationell vattenstrategi.
Sophie Carler, experthandläggare på Jernkontoret i vattenfrågor, efterlyser en nationell vattenstrategi. Foto: Pia Nordlander.
Vatten är en basal förutsättning för liv på jorden och en mänsklig rättighet. Just nu råder dock på många håll i världen akut vatten- och sanitetskris och miljarder människor har inte tillgång till rent vatten. Bland FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling för 2030 finns mål 6 om rent vatten och sanitet för alla och mål 14 om att bevara och använda världens hav och marina resurser på ett hållbart sätt. I dagsläget är det tyvärr väldigt långt kvar för att uppnå dessa mål även om det finns vissa ljusglimtar.
FN:s globala havskonvention, som är ett avtal till skydd för livet i världshavet, har efter femton års arbete nyligen blivit verklighet. Avtalet kommer att säkra skydd och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (på engelska: Biodiversity Beyond National Jurisdiction) och inkluderar alla havens organismer som tidigare inte haft någon reglering. Avtalet skapar globala regler för att begränsa miljöpåverkan och marina skyddsområden i det fria havet, som utgör 95 procent av världshavets volym.
Läs mer: Protecting the ocean, time for action (europa.eu)
FN belyser och driver på vattenfrågorna
Varje år den 22 mars infaller Världsvattendagen. Den initierades 1992 på initiativ av FN och har sedan dess varje år belyst olika vattenrelaterade teman. I år är temat för Världsvattendagen ”accelerate transition” – det vill säga ”påskynda omställningen”.22–24 mars 2023 arrangeras UN 2023 Water Conference i New York. Ett av målen med konferensen är att komma fram till en global handlingsplan för världsvattenfrågorna.Världsvattendagens budskap 2023. |
Jernkontoret efterlyser en nationell vattenstrategi
Järn- och stålindustrin använder stora mängder vatten för att producera stål och kan därför göra skillnad när det handlar om hållbar vattenresurshantering. Företagen arbetar med att inte konsumera mer vatten än nödvändigt, att använda sig av naturbaserade lösningar, och i slutänden minimera miljöpåverkan.
Som branschorganisation stödjer Jernkontoret sina delägare och intressentföretag, dels i det lokala vattenarbetet på vattendistriktsnivå, dels avseende nationella och regionala vattenfrågor som en nödvändig del i vattenarbetet. Jernkontorets expert på vattenfrågor heter Sophie Carler.
– Ser vi till vattenfrågan i Sverige så har vi haft en förhållandevis gynnsam situation med tusentals sjöar och ytvattenreservoarer i relativt god vattenstatus, men detta är inte längre en korrekt nutidsbild. Sedan flera år tillbaka råder vattenbrist i stora delar av landet. Därför undrar vi inom järn- och stålindustrin varför Sverige ännu inte 2023 har någon nationell vattenstrategi, säger Sophie Carler.
Järn- och stålföretagen förbereder sig för bland annat klimatförändringar vad gäller vattenkvantiteter och vattenflöden genom att analysera vattenrisker, bedöma konsekvenserna av exempelvis förhöjda temperaturer på det vatten som tas in för kylning, och genom att ha beredskap för olika scenarier.
Den förra regeringen tillsatte en samordnare för näringslivets vattenhushållning, i syfte att främja ett ansvarsfullt nyttjande av landets vattenresurser. Samordnaren fick mandat för ett brett angreppssätt och levererade en strategi som sedan 2021 ligger oanvänd.
– Vi anser att arbetet med strategin omgående bör återupptas av den nuvarande regeringen, för att på ett samlat sätt, i samråd med alla samhällsaktörer, ta fram en konkret vattenplan som pekar ut de viktigaste prioriteringarna inom området vatten under denna mandatperiod. Idag har ingen instans i Sverige det övergripande ansvaret för vattenfrågor, vattenfrågor är utspridda på flera departement och myndigheter och ingen tar ett helhetsgrepp, säger Sophie Carler.
Det finns också en oro för att de många policyförslag som just nu ligger på regeringens bord, av vilka många har sitt ursprung i EU:s gröna giv, inte leder Sverige mot en klok vattenpolitik.
– Det är idag svårt att förstå, utifrån det material, underlag och rapporter som finns, hur Sveriges vatten mår, både kvalitets- och kvantitetsmässigt, säger Sophie Carler.
Vattenförvaltningen i Sverige är fördelad på fem olika vattendistrikt med fem olika samrådsmaterial, vilket i flera år har ifrågasatts av olika samhällsaktörer.
– I dagsläget har vattenförvaltningen ännu inte genomgått de förändringar som det tog flera år att utreda och som förespråkades i förra regeringens vattenförvaltningsutredning. Nu krävs att regeringen tar tag i det här för att nå en mera effektiv vattenförvaltning, avslutar Sophie Carler.