En stark forskningsproposition för både omställning och konkurrenskraft

I propositionen som lades fram under torsdagen presenterar regeringen sin forskningspolitik för åren 2021–2024. Den omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning. Politiken utgår från målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings-och innovationsländer och en framstående kunskapsnation.

Propositionen har fått namnet Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige. Redan i budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen höjningar av anslagen för forskning och utveckling med 3,5 miljarder kronor som sedan sakta väntas stiga till 3,75 miljarder 2024. Det motsvarar en höjning på cirka tio procent och är en satsning som näringslivet välkomnar.

– Inom näringslivet har vi en ambitionsnivå att Sveriges satsningar på FoU ska öka med en procent av BNP, det vill säga 50 miljarder, till 2030 och vi har åtagit oss att själva stå för tre fjärdedelar av detta. Regeringens satsning i den här propositionen är ett viktigt första steg för att uppnå en hög ambition, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.

– Generellt är propositionen en tydlig satsning på forskning, omställning och konkurrenskraft. Näringsministerns inledning och närvaro när den lades fram är en signal om vikten av samverkan mellan politik, näringsliv och forskning. Vi ser att politiken har lyssnat på oss, fortsätter Bo-Erik Pers.

Propositionen innehåller en rad välkomna reformer, bland annat ökar lärosätenas basanslag för forskning från 12 000 kr per student och år till 17 500 kr.

– Våra lärosäten har de senaste åren fått allt större utbildningsuppdrag utan att resurserna har hängt med. Denna reform är därför mycket välkommen, vi hoppas och tror att den ska leda till ökad kvalitet, färre avhopp och därmed stärkt kompetensförsörjning, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

Ett annat välkommet inslag är att regeringen väljer att ändra i högskolelagen för att tydliggöra lärosätenas ansvar för samverkan, internationalisering och livslångt lärande samt för att stärka den akademiska friheten.

På regeringens presskonferens betonade näringsminister Ibrahim Baylan att samverkan krävs vid omställning för att det ska gå snabbt. Han pekade då bland annat ut de strategiska innovationsprogrammen (SIP) som ett välfungerande och värdefullt instrument för samverkan. Nästa generation, SIP 2.0, kommer regeringen därför att ge ökade resurser och ett breddat uppdrag, där samhällsrelevans och hållbarhet, som den uttrycks i Agenda 2030, blir viktiga inslag vid sidan av konkurrenskraft.

– För oss är det en självklarhet, samhällsrelevans och hållbarhet är oskiljaktiga delar i konkurrenskraft och vi integrerar dem redan i SIP Metalliska material 1.0, säger Gert Nilson.

- Redan efter sommaren 2021 planerar vi att lansera vår Agenda 2030-kompass, den visar vilken sammanlagd effekt på hållbarhet en viss strategi har. Kompassen är ett viktigt verktyg för framtiden och vi har tagit fram den i SIP Metalliska material med hjälp av globalt ledande hållbarhetsforskare, avslutar Gert Nilson.

Ta del av mer material om forskning och utbildning

• Gemensam forskning på Jernkontoret