Jernkontorets gemensamma forskning firar 100 år

Ett starkt forskningsnätverk

Svensk stålindustri är världsledande inom ett antal specialiserade nischer. En viktig förklaring är de långsiktiga satsningarna på produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll.

I Sverige satsas varje år mer än en miljard kronor på stålforskning. Den största delen av denna forskning utförs inom de olika stålföretagen. Den gemensamma forskningen inom Jernkontorets teknikområden står för cirka 10–15 procent av den totala forskningsverksamheten.

Den gemensamma forskningen är ett omfattande nätverk där nästan alla stålverk i Sverige, Finland och Norge deltar. Även viktiga leverantörer och kunder medverkar. Nätverket består av omkring 600 aktiva personer och bidrar till att forskningsresultat snabbt kan omsättas i praktisk användning.

Jernkontorets teknikområden

Forskningsarbetet bedrivs inom 15 teknikområden och omfattar både material- och processteknik – från råvara till stål- och restprodukter. Projekten utgår främst från industrins behov och syftar till att resultaten ska kunna användas i företagen. Parallellt pågår även grundforskning. Forskningen utförs vid de deltagande företagen, vid forskningsinstitut och vid universitet eller tekniska högskolor.
Läs mer om Jernkontorets teknikområden

100 år av gemensam forskning

Jernkontoret har bedrivit teknisk forskning under en mycket lång tid och ett tekniskt samarbete inom järn- och stålindustrin initierades redan 1751. Det var dock först under 1920-talet som dagens gemensamma forskning tog form.

1925 besökte Alf Grabe, redaktör för Jernkontorets Annaler, Jernkontorets tyska motsvarighet Verein Deutscher Eisenhütteleute i Tyskland. Efter besöket föreslog han i ett brev till Jernkontorets fullmäktige att Jernkontoret skulle bygga upp en liknande forskningsorganisation i Sverige.

Grabe föreslog att den tekniska forskningen skulle vara uppdelad på fyra utskott:

• Gruvbrytning och anrikning
• Tackjärnstillverkning inklusive sintring och brikettering
• Ståltillverkning
• Valsning, smidning och värmebehandling

Jernkontorets fullmäktige beslutade i maj 1926 att den gemensamma forskningen skulle organiseras enligt Alf Grabes förslag. Syftet var att skapa ett starkare samarbete där både brukens ägare och personal bättre kunde engageras i den gemensamma forskningen.

Ett samarbete som ger resultat

Sedan 1969 omfattar den gemensamma forskningen hela Norden. Ett framgångsrikt exempel från det nordiska samarbetet är handboken Korrosionstabeller för rostfria stål, som publicerades på svenska, engelska och finska 1977.

Under de 100 år som forskningssamarbetet har funnits har stålproduktionen i Sverige blivit mer effektiv och kvaliteten förbättrats. Energianvändningen har minskat, samtidigt som elektrostål och rostfritt stål fått sitt genombrott.

Ett annat exempel är utvecklingen av standardskalor för jämförande provning. Redan 1935 publicerades Jernkontorsskalan för mikroslagger, som senare blev både svensk standard och ISO-standard.

Finansiering av den gemensamma forskningen

De företag som deltar i forskningen bidrar ekonomiskt med både kontanter och naturainsatser, i form av egna industriförsök och nedlagd arbetstid. Industriförsöken utgör en mycket viktig del i forskningssamarbetet mellan företag, forskningsinstitut, högskola och universitet eftersom de erbjuder möjligheter att göra försök i storskalig drift och få med verklighetens randvillkor i analyserna.

Statlig finansiering sker genom långsiktiga programavtal främst svenska statliga finansiärer.

Forsknings- och innovationsprogram

På uppdrag av statliga finansiärer samordnar Jernkontoret även omfattande forsknings- och innovationsprogram.

Swedish Metals & Minerals

I dag pågår innovationsprogrammet Swedish Metals & Minerals, som är en del av Impact Innovation – Sveriges strategiska innovationssatsning för 2030-talet. Läs mer om Swedish Metals & Minerals (jernkontoret.se) 

Tidigare forskningsprogram

Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material löpte mellan 2013–2025. De strategiska innovationsprogram är en satsning som drivs av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Satsningen ska öka innovationsförmågan inom näringsgrenar som är viktiga för Sverige och har potential att bli ännu viktigare, genom att stimulera samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi. Under 2026 publicerades Metalliska materials tolvårsrapport: Tolv år med Metalliska material. Ett strategiskt innovationsprogram (jernkontoret.se).

Forskningsprogrammet JoSEn, Järn- och stålindustrins energianvändning – forskning och utveckling, var ett samverkansprogram mellan Jernkontoret och Energimyndigheten som löpte under åren 2013–2018. Under 2019 publicerades en sammanfattning av resultaten: Järn- och stålindustrins energianvändning – forskning och utveckling. Slutrapport D 880. (jernkontoret.se)

Stålkretsloppet är ett miljöforskningsprogram som pågick i två etapper under åren 2004–2012. Forskningsresultaten visar att stål har en viktig del i en hållbar samhällsutveckling. De sammanställda resultaten från Stålkretsloppet finns att ladda hem eller beställa som tryckta exemplar: www.jernkontoret.se/stalkretsloppet