Vid tillverkning av stål krävs järnråvara i form av malm eller skrot samt legeringsämnen för att materialet ska få de önskade egenskaperna. Vid tillverkning av malmbaserat stål behövs även kol som reduktionsmedel och kalk som slaggbildare.

Energi är en av de viktigaste råvarorna för järn- och stålindustrin, som räknas till energiintensiv industri. Energianvändning, inklusive processkol, är cirka 20 TWh per år. Det motsvarar cirka 14 procent av energianvändning för svensk industri.

Fakta om den svenska järn- och stålindustrin.

Klimatfrågan är ett globalt problem som kräver globala lösningar. I jämförelse med många andra länder är svensk stålproduktion koldioxideffektiv. Ansträngningar för att minska koldioxidutsläpp genererade av stålproduktion måste därför ske i internationell samverkan och på ett sätt som inte snedvride

För järn- och stålindustrin är energi en av de viktigaste råvarorna. Eftersom många processer sker vid mycket höga temperaturer, är högvärdiga energibärare nödvändiga. Stålindustrin kräver långsiktig energipolitik som ger en stabil eltillförsel till konkurrenskraftiga priser.

Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål. Näringslivet anser att det är befogat med miljömål som säkerställer att miljöarbetet går i avsedd riktning, men även utan miljömål skulle företagens miljöarbete fortgå.

Forskningen inom 15 teknikområden omfattar hela tillverkningskedjan. Forskningen är främst inriktad på att snabbt få ut resultaten till praktisk användning.

Stål ingår sedan länge i ett effektivt kretslopp. På de här sidorna kan du läsa mer om alla delar i stålets kretslopp från råvaror till återanvänt skrot. 

Jernkontoret samlar in och sammanställer en mängd uppgifter om de svenska järn- och stålverken. Här kan du hitta statistik över produktion, leveranser och energianvändning, med mera. 

Stålindustrin vill bli en ännu starkare aktör i omvandlingen till det hållbara samhället och ta ett större ansvar för människa och miljö.