Återvinning av järn och stål
Stål har den utmärkta egenskapen att det kan återvinnas ett oändligt antal gånger utan att man behöver göra avkall på kvaliteten. Järnatomerna är eviga och genom att smälta om skrot kan man enkelt få dem att inordna sig i en ny ordning för att bilda nya stål med nya egenskaper.
Återvinning är ingen nyhet för stålindustrin. Sedan 1800-talet har det funnits processer för att smälta om skrot och tillverka nya stålprodukter. Idag är skrot en mycket viktig och eftertraktad råvara för stålindustrin.
Med skrotet följer naturligtvis inte bara järnatomer utan alla andra atomslag, legeringsämnen, som utgör ett stål. Oftast kan man anpassa skrotmixen för att kunna utnyttja de befintliga legeringsämnena till sina nya produkter.
Även stål som är ytbehandlat går att återvinna. Som ett exempel kan nämnas förzinkad plåt från t.ex. bilar. När den förzinkade stålprodukten återvinns och stålet smälts om hamnar zinkbeläggningen i rökgasstoftet och tas där i sin tur om hand för återvinning.
Stålverken använder dels internskrot, vilket härstammar från den egna tillverkningen. Det kan t.ex. vara stålrester från skänkar och ugnar eller bortklippta bitar från stränggjutning och valsning. Dels används köpskrot, vilket är insamlade uttjänta stålprodukter (insamlingsskrot) och skrot från verkstäders tillverkning av stålprodukter (verkstadsskrot).
För köpskrotet finns en väl inarbetad marknad, där skrot säljs och köps enligt överenskomna kvalitetsregler.
Skrotet indelas i olika klasser
Stålskrot kommer från flera olika källor och varierar kraftigt både vad gäller fysiska och kemiska egenskaper. Skrot kan vara en dag eller över 100 år gammalt. Egenskaperna beror på varifrån skrotet kommer och när det tillverkades. Tusentals olika sorters stål till hundratusentals olika typer av applikationer innebär att den ena skrotbiten sällan är den andra lik. Därför är det viktigt att skrotet sorteras i olika grupper, skrotklasser, för att återvinningen ska bli så effektiv som möjligt.
Stålskrot indelas av kvalitetsskäl i ett stort antal klasser beroende på ursprung, dimension och analys. Skrotklasserna, tillsammans med regler för leverans, redovisas i en skrotbok för olegerat skrot och en för rostfritt skrot. Dessa är resultat av frivilliga överenskommelser mellan skrothandeln och stålverken. Liknande skrotklasser finns också i andra länder. Skrotklasserna fungerar alltså som underlag och regelverk för handeln med skrot, men också som plattform för den gemensamma kvalitetsutvecklingen mellan skrotbranschen och stålindustrin.
Olegerat och låglegerat skrot, några exempel:
Skrotklass och benämning
- 11 Prima styckeskrot
- 117 Fragmenterat skrot
- 12 Sekunda styckeskrot
- 142 Prima järnvägsskrot
- 31 Prima löst tunnplåtsskrot
- 32 Prima pressat tunnplåtsskrot
- 622 Kopparlegerat styckeskrot
Rostfritt skrot:
- Rostfritt krom-skrot (2 kvalitetsklasser)
- Rostfritt krom-nickel-skrot (9 kvalitetsklasser)
- Rostfritt krom-nickel-molybden-skrot (9 kvalitetsklasser)
Film från Team Stainless om återvinning av rostfritt stål:
Forskning och utveckling
För att sortering, kvalitetsbestämning och inte minst användning av skrot ska bli ännu mer effektiv pågår ständigt forskning om skrot och skrothantering. Forskning sker både inom Jernkontorets gemensamma nordiska forskning och hos skrotföretagen.
Flera projekt inom miljöforskningsprogrammet Stålkretsloppet (2014-2012) handlade om skrot och stålåtervinning. Stålkretsloppet har bl.a. givit nya kunskaper om hur vi kan öka utbytet av järn och legeringsämnen och hur vi kan hålla kvar metallerna i stålets kretslopp.
Läs mer: Forskningsprogrammet Stålkretsloppet, sammanfattning och slutrapporter.
