Atlas över Sveriges bergslag – ett trettioårigt projekt som gått i mål
Forskningsprojektet ”Atlas över Sveriges bergslag” pågick under åren 1993–2024 och drevs av en forskningskommitté inom Jernkontorets bergshistoriska utskott. Det övergripande syftet med projektet har varit att i text och med kartor samla och presentera källmaterialet kring bergshistoriska lämningar med medeltida ursprung.
Resultaten från det trettioåriga forskningsprojektet ”Atlas över Sveriges bergslag” utgör viktigt underlag till fortsatt fördjupad forskning och kulturvård.
Jernkontorets forskningsprojekt Atlas över Sveriges bergslag initierades redan 1993. När projektet avslutades 2024 konstaterades att det dittills största genomförda projektet inom industri- och bergshistoria i Sverige hade gått i mål. I samarbete med Riksantikvarieämbetet har Jernkontoret under projektets gång engagerat tio län och länsstyrelser samt den regionala kulturmiljövården i länen med aktörer från museer, kommuner, hembygdsföreningar med flera.
23 rapporter om bergslagsområden, en registerrapport och två böcker
Det övergripande syftet med projektet har varit att i text och med kartor samla och presentera källmaterialet kring bergshistoriska lämningar med medeltida ursprung. Genom att koppla fysiska lämningar till äldre kartor, historiska uppgifter och kvarstående bebyggelse i miljöerna, har avsikten varit att skapa ett grundmaterial inför fördjupad forskning och ett underlag för arbetet inom kulturmiljövården.
Inom ramen för projektet har drygt 10 000 lokaler redovisats – varav det finns bekräftade lämningar efter närmare 1 100 hyttområden, cirka 400 hammarområden, nära 4 500 gruvområden och stenbrott med cirka 13 000 gruvhål samt över 2 000 andra lokaler med övriga lämningskategorier med koppling till bergsbruket.
Projektets resultat har under åren presenterats i sammanlagt 23 rapporter, en för varje bergslagsområde. Totalt omfattar de 23 atlasrapporterna 6 439 sidor. Rapporterna har publicerats i Jernkontorets historiska rapportserie (serie H), nummer 101–123.
Resultaten från de 23 rapporterna sammanfattas i boken Atlas över Sveriges bergslag - den centrala utmarken. Boken utkom 2024 och innehåller 474 rikt illustrerade sidor. Det har även givits ut en engelsk upplaga, Medieval mining districts in Sweden – The essential Outlands.
2024 publicerades också en registerrapport (H 124), med ett register över alla orter, gruvor, hyttor, gårdar, torp etc. som finns upptagna i de 23 atlasrapporterna.
De 23 atlasrapporterna, de två böckerna och registerrapporten finns att beställa på Jernkontorets webbplats, se länkar nedan.
I filmen nedan berättar Catarina Karlsson om den projektsammanfattande boken som lanserades på Jernkontoret i november 2024. Catarina är forskningschef för Jernkontorets bergshioriska verksamhet och har varit redaktör för boken.
Följande områden har kartlagts och publiceras inom Atlas över Sveriges bergslag:
- Norbergs bergslag (1994), H 101 (Karbennings, Norbergs, Västerfärnebo och Västervåla socknar samt Fagersta stad)
- Tuna bergslag (1995), H 102 (Bergshammars, Tuna och Tunabergs socknar samt Nyköpings stad)
- Tabergs bergslag (1996), H 103 (Barnarps, Byarums, Ljungarums, Månarps och Sandseryds socknar)
- Utö bergslagsområde (1996), H 104 (Dalarö, Djurö, Muskö, Nämndö, Ornö, Tyresö, Utö, Västerhaninge och Österhaninge socknar)
- Skinnskattebergs bergslag (1997), H 105 (Gunnilbo, Heds och Skinnskattebergs socknar)
- Lerbäcks bergslag (1998), H 106 (Hammars och Lerbäcks socknar samt en översikt över Askersunds, Bo, Hallsberg, Ramundeboda, Svennevads, Snavlunda och Viby socknar)
- Lekebergslagen (1999), H 107 (Hidinge, Kil, Knista, Kvistbro, Tysslinge och Vintrosa socknar)
- Nedre Bergslagen i Dalarna (1999), H 108 (By, Folkärna, Garpenbergs och Grytnäs socknar)
- Östra Silvberget (1999), H 109 (Gustafs och Silvbergs socknar)
- Bispbergs bergslag (2000), H 110 (Hedemora, Husby, Stora Skedvi och Säters socknar)
- Västerbergslagen (2000), H 111 (Grangärde, Ludvika, Malingsbo, Norrbärke och Söderbärke socknar)
- Noraskogs bergslag (2001), H 112 (Grythyttans, Hjulsjö, Järnboås, Nora och Vikers socknar samt en översiktlig redovisning av Hällefors socken)
- Gästrikeberg (2001), H 113 (Torsåkers, Ovansjö, Hofors, Järbo, Hedesunda och Årsunda socknar samt Sandvikens stad. Bilaga förteckning över lämningar i Hamrånge, Hille, Ockelbo, Valbo och Österfärnebo socknar samt Gävle stad)
- Bergsbruket i Gryts, Gåsinge-Dillnäs och Åkers socknar (2002), H 114
- Dannemora bergsbruksområde (2002), H 115 (Alunda, Björklinge, Dannemora, Ekeby, Films, Forsmarks, Hökhuvuds, Lena, Morkarla, Rasbokils, Skuttunge, Skäfthammars, Tensta, Valö, Vendels, Viksta och Österlövsta socknar)
- Linde bergslag (2003), H 116 (Linde och Ramsbergs socknar)
- Värmlandsberg (2003), H 117 (Brattfors, Färnebo, Gåsborns, Kroppa och Nordmarks socknar samt en översiktlig redovisning av Rämmens socken)
- Salberget (2003), H 118 (Fläcklebo, Kila, Kumla, Möklinta, Norrby, Sala, Tortuna och Tärna socknar samt Sala stad)
- Hällestads bergslag (2005), H 119 (Hällestads och Stjärnorps socknar samt östra delen av Tjällmo socken, med en översiktlig redovisning av Ljungs och Regna socknar)
- Godegårds bergslag (2010), H 120 (Godegårds socken och västra delen av Tjällmo socken, samt en översiktlig redovisning av Kristbergs socken)
- Vånga och Risinge bergslag (2011), H 121 (Kimstads, Kullerstads, Risinge och Vånga socknar)
- Kopparbergslagen (2022), H 122 En sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Aspeboda, Stora Kopparbergs, Stora Tuna, Sundborns, Torsångs och Vika socknar samt Falu stad, med en översiktlig redovisning av Borlänge stad.
- Åtvids bergslag (2017), H 123
