Pågående projekt

Östersjön som järnmarknad – Osmundskeppet, ett handelsskepp från 1500-talet (90065/20)

I forskningskommittén Östersjön som järnmarknad – Osmundskeppet, ett handelsskepp från 1500-talet samarbetar Jernkontorets bergshistoriska utskott, Statens Maritima och Transporthistoriska Museer (SMTM), Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet i syfte att undersöka järn, handel och sjöfart i flera perspektiv. Forskningen utgår från Osmundskeppet, ett unikt vrakfynd i Stockholms skärgård, daterat till 1500-talet och med stora mängder järn i lasten.

Ordförande: Catarina Karlsson

Läs mer om forskningskommittén:
Östersjön som järnmarknad – Osmundskeppet

Nya arkivkommittén (90064/20)

Inom Jernkontorets bergshistoriska utskott arbetar en arkivgrupp, Nya arkivkommittén, för att sätta fokus på stålindustrins arkiv, bidra till att de bevaras för framtiden och verka för att de används såväl för forskning som för andra ändamål. Syftet med arbetet är också att skapa ett nätverk för arkivansvariga och arkivintresserade personer inom branschen. Nya arkivkommittén arrangerar även seminarier och andra aktiviteter.

Ordförande: Anders Nordebring

Läs mer kommitténs aktiviteter och arrangemang:
Nya arkivkommittén

Hållbarhet och miljöpåverkan i ett historiskt perspektiv – metallframställning, bergsbruk och stålindustri (90063/20)

Denna kommitté har bildats inom ramen för förstudien "Hållbarhet och miljöpåverkan i ett historiskt perspektiv". Där ingår medlemmar från Jernkontoret, Luleå tekniska universitetet, Karlstads universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Statens historiska museer.

Under de senaste åren har en stor del av Jernkontorets arbete handlat om miljöpåverkan. I ett historiskt perspektiv har hållbarhet och samhällsnytta också varit mycket viktiga, men har diskuterats med andra begrepp än idag och implementerats med andra metoder. Kommittén arbetar med att undersöka hur framtida forskningsprojekt skulle kunna formuleras kring frågorna om hur hållbarhet och miljöpåverkan hanterats historiskt inom det bergshistoriska ämnesområdet. Avsikten är kunskapsuppbyggnad inom olika vetenskaper så som arkeologi, historia, teknikhistoria, ekologi, vegetationshistoria, metallurgi med flera. Det finns idag ny teknik, nya metoder och möjligheter till tvärvetenskaplig samverkan.

Se även: 11-12 november 2021 höll kommittén en inledande workshop på Jernkontoret.

Ordförande: Dag Avango, Luleå tekniska universitet 

Omstrukturering av svensk stålindustri under 2000-talet (90062/19)

Den svenska stålkrisen på 1970-talet – dess orsaker, förlopp och resultat – har granskats väl av forskningen. Men svensk stålindustri har därefter liksom tidigare arbetat i en hård internationell konkurrens och den är fortsatt utsatt för ett kontinuerligt omvandlingstryck. Varje dag sker anpassningar och förbättringar efter signaler från marknaden. Denna djupgående och viktiga transformationsprocess som skett under de senaste decennierna har hittills inte blivit föremål för någon sammanfattande studie.

Syftet med denna forskningskommitté är att dokumentera och analysera den fortsatta strukturomvandlingen av svensk stålindustri under de senaste 25 åren. De samhälleliga och sociala konsekvenserna av denna omstrukturering är omfattande. Ägaransvaret har i många fall ändrats från att vara lokalt inriktat, med ett stort ansvar för orten, dess framtid och innevånare, till ett mer företagsekonomiskt ansvar gentemot ägare, ofta utländska, med höga krav på kapitalavkastning.

En del av det planerade projektet kommer att utnyttja en databas som bygger på registerdata sammanställda av SCB för att beskriva och analysera hur branschens anställda har utvecklats i termer av kvalifikations- och utbildningsnivå m.m. Förutom studier av årsredovisningar, statistik m.m. avser projektgruppen att söka engagera befattningshavare inom respektive företag i projektet.

Ordförande: Clas Ericson

Pulvermetallurgins utveckling i Sverige – en historisk tillbakablick (90061/18)

Jernkontorets bergshistoriska utskott har under mycket lång tid önskat att det ska ske en dokumentation av pulvermetallurgins utveckling i Sverige. Under 2018 startade Olle Grinder projektet. Syftet är att dokumentera en viktig del av svensk stålindustri.

Den planerade slutprodukten inom projektet är en tryckt publikation på engelska med ett omfång på cirka 300-400 sidor. Boken ska ge en klar beskrivning av pulvermetallurgins utveckling i Sverige från de tidigaste försöken till dagens högteknologiska industri. Presentationen ska omfatta såväl den industriella verksamheten, som FoU vid forskningsinstitut, universitet och högskolor samt Jernkontorets bidrag till utvecklingen genom dess Teknikområde 80.

Målet är att boken ska distribueras (säljas) av Jernkontoret samt att den ska utgöra ett värdefullt informationsmaterial i Sverige och internationellt för svenska pulvermetallurgiska företag och andra intressenter. Inom projektet arbetar cirka 20 personer med att dokumentera pulvermetallurgin. Jernkontorets Styrgrupp för dokumentation av den tekniska utvecklingen inom branschen till dags dato fungerar som referensgrupp.

Ordförande: Jan Tengzelius

Dokumentation av kallvalsning (90058/16)

Bearbetning och komplettering av tidigare insamlad dokumentation om kallvalsning med sikte på publicering av en H-rapport pågår.

Ordförande: Bengt Orrling

Att utge Reinhold Rücker Angerstein reseberättelser 1749–1755 i tryck (90056/15)

Reinhold Rücker Angerstein (1718–1760) var kanslist i bergskollegium och gjorde vidsträckta resor i Europa för bergsvetenskapliga studier, utsänd av Bergskollegium och Jernkontoret. Resor var ett viktigt sätt att få ny kunskap och ny information av betydelse för bergsbruk och järnhantering.

Reinhold Angerstein var i 1700-talets anda intresserad av allt som kunde förbättra Sveriges näringar och export, inte bara järnhanteringen utan även jordbruk och sjöfart. I sina rikt illustrerade reseberättelser beskriver han dessutom sin dagliga tillvaro med teaterbesök, personliga möten och sevärdheter, vilket gör dem värdefulla även ur en kulturhistorisk synvinkel.

År 2018 var det 300 år sedan Reinhold Angerstein föddes. På grund av detta planeras utgivning av ett urval av hans dagboksanteckningar och tekniska rapporter, insatta i sitt historiska sammanhang, frihetstiden och 1700-talets europeiska handel.

Ordförande:  Yngve Axelsson, Jernkontoret

Svenskt järn och trettioåriga kriget (90057/15)

Temat för det treåriga projektet är järnindustrin och det trettioåriga kriget. Regionala studier av hyttplatser i Södermanland relateras till tidsperiodens järnproduktion och krigsindustri. De välbevarade hyttplatserna Öllösa bruk som lades ned 1649, och Grishyttan har valts ut för fältarbete.

Som jämförelse tjänar brukens utveckling i Uppland och Finland. Hur trettioåriga krigets effekter internationellt på handel och järnproduktion påverkade den svenska järnhanteringen i Södermanland vägs in. Projektet har en internationell referensgrupp som studerar trettioåriga krigets effekter på senare historiska perioder.

Ordförande: Georg Haggrén

Järnet och riksbildningen 1150–1350 (90053/07)

Den 18 februari 2015 lanserades publikation nr 48 i Jernkontorets bergshistoriska skriftserie: Järnet och Sveriges medeltida modernisering. Boken utgör slutrapport för etapp två i det tvärvetenskapliga projektet. Bland författarna finns historiker, ekonom-historiker, teknikhistoriker, vegetationshistoriker och arkeologer. Projektledare har varit Bengt Berglund, professor i teknik- och vetenskapshistoria vid Chalmers tekniska högskola. En referensgrupp har varit knuten till projektet.

Forskningsprojektets slutsats är att det svenska bergsbrukets växte fram redan under sent 900-tal. Att masugnen är en svensk innovation och med säkerhet finns belagd från 1100-talet, styrks bland annat av vegetations- och pollenanalyser.

Moderniseringsbegreppet och samhällsförändringarna i relation till järnet och bergsbruket belyses i rapporten. Analyser baserade på en ny slaggdatabas över olika blästbruksplatser visar i vilka regioner ett överskott av järn producerades.

Järnkonsumtionen i det medeltida åkerbruket har undersökts, liksom förekomsten av järn i två städer, Lödöse i Sverige och Bergen i Norge.

Osmundjärnet behandlas ur svenskt och internationellt perspektiv. I avsnitten om processmetallurgi, resurser och social organisation ligger fokus på områdena Möre i Kalmar län och Norberg i Bergslagen.

Resultaten från den första etappen av projektet publicerades i slutet av 2010 i Sancte Örjens Gilles publikation Med Hammare och Fackla XLI, 2010. Etapp ett startade 2007 och etapp två 2011.

Utgrävningarna av Hyttehamn låg till grund för projektets tillkomst 2005. Resultaten redovisas i rapporten H 79 Hyttehamnsprojektet 2005-2008. Undersökningar av Hyttehamn med omnejd under åren 2005–2008. Arkeologiska undersökningar, inventering, analyser och historiska källor, RAÄ 176 i Undenäs socken, Karlsborgs kommun, Västergötland.

Projektet har huvudsakligen finansierats genom externa fondmedel från Vitterhetsakademien, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Torsten Söderbergs Stiftelse, Sancte Örjens Gille, Minpro-stiftelsen samt Allan Wetterholms Stiftelse och Prytziska fonden nr 1.

Relaterade publikationer: Catarina Karlssons avhandling vid SLU Förlorat järn – det medeltida jordbrukets behov och förbrukning av järn och stål, nr 49 i Jernkontorets bergshistoriska skriftserie. En H-rapport om Osmundjärn av Anders Wallander publicerades 2018, Osmundjärn. Inventeringar och analyser av osmundar från arkeologiska undersökningar i Sverige.

En konferens, Iron and society before 1350, hölls den 20-21 oktober 2016. Projektresultaten presenterades, och frågor ställdes om framtida forskning inom perioden vikingatid-tidig medeltid. Järnets roll i samhällsförändringen belystes av föreläsare från sex nationer. 

Ett avslutande projekt kring de frågor som restes inom projektet startades med syfte att utreda järnets roll under den tidsperiod som föregick projektets ramar. Projektet rapporteras på engelska och omfattar även en summering av det tidigare projektets forskning. Under hösten 2020 utkom  Iron and the transformation of society. Reflexion of Viking Age metallurgy, nr 51 i Jernkontorets bergshistoriska skriftserie.

Under våren 2021 arrangerade Jernkontorets bergshistoriska utskott en digital föreläsningsserie där de fem författarna till boken presenterar sina respektive kapitel. Föreläsningarna spelades in och finns att se i efterhand. 

Ordförande: Bengt Berglund, Chalmers tekniska högskola, Teknikhistoria.
Ordförande för uppföljningsprojektet: Gert Magnusson, Stockholm

Se även: Vikingatida och medeltida järn

Järnförsöken i Nya Lapphyttan (90051/02)

Projektet har stöttat Föreningen Järnet på Lapphyttan och Norbergs kommun i försöken att framställa flytande tackjärn i den rekonstruerade masugnen Nya Lapphyttan. Den är en återskapelse i full skala från de på 1970-talet upptäckta lämningarna av en komplett medeltida järnframställningsplats, Lapphyttan, utanför Norberg daterad till 1100-talet.

Gruppen består huvudsakligen av metallurger. Tretton experimentella försök har genomförts sedan 1994. Under försöken 2–11 juli 2010 erhölls flytande tackjärn för första gången.

Det trettonde järnförsöket som planerats till sommaren 2014 fick först skjutas upp och sedan ställas in på grund av den geografiska närheten till den stora branden som utbröt i Västmanland den 31 juli. I juli 2015 genomfördes regelbundna tappningar av både flytande järn och en välproducerad slagg.

En rapport om försöken publicerades under 2014, nr H 80 Nya Lapphyttan – bergsmannakunskap rekonstruerad. Arbete pågår med att ta fram en fördjupad forskningsplan. Nya Lapphyttan ingår i Bergslagens medeltidsmuseum.

I november 2021 anordnade forskningskommittén ett digitalt seminarium, "Rostning av järnmalm – processen innan blästugn och masugn". De fyra föreläsningarna spelades in och finns att se i efterhand.

Ordförande: Gert Magnusson, Stockholm

Läs mer om projektet Nya Lapphyttan:
www.jarnetpalapphyttan.se

Icke-järnmetaller, malmfyndigheter och metallurgi (90048/95)

Projektets mål är att verka för kunskapsuppbyggnad och utbildning, dels vad avser kombinationen av arkeologi/historia och metallurgi, dels inventering och dokumentationsverksamhet. En viktig uppgift är också att initiera forskning kring icke-järnmetaller. Kommitténs ledamöter kommer huvudsakligen från universiteten och Riksantikvarieämbetet. Delprojekten anknyter främst till de forskarstuderandes avhandlingsämnen.

Kursmaterial och kursplan har tagits fram för en universitetskurs på grundnivå på 15 högskolepoäng som anordnas vid Stockholms universitet: Människor och metaller. Utvinning, användning och betydelse under förhistorisk tid till och med medeltid.

Kommitténs forskning spänner över ett stort tidsperspektiv, från förhistorisk tid till ny tid. Vad som avses är inte endast en eventuell metallproduktion utan också den vidare manufakturen av metallerna samt de samhälleliga och ekonomiska konsekvenser detta innebär. Projektet har erhållit externa fondmedel.

Ordförande: Dag Noréus, Stockholms universitet, Oorganisk kemi.

Läs mer om kommittén: www.ickejarn.se

Styrgruppen för dokumentation av den tekniska utvecklingen inom branschen 1850 till dags dato (90041/90)

Styrgruppen ska förbereda och verkställa arbete för dokumentation av den tekniska utvecklingen inom ovanstående tidsperiod. Arbete bedrivs eller planeras inom områdena kallbearbetning, pulvermetallurgi, specialstålprodukter och deras marknadsföring (9044/92). Ämnesområdena metallurgi, smide, varmbearbetning, laboratorier samt energi och miljö är dokumenterade och böcker/rapporter utgivna, se Publicerat. Arbetet utförs i huvudsak av pensionerade bergsingenjörer/tekniker. 

Ordförande: Ulf Melin