Pågående projekt

Inventering av äldre produktionsutrustning (90069/24)

Projektet syftar till att genomföra en nationell inventering av Sveriges stålindustris teknikhistoriska arv (martinugnar, mumblingshammare, lancashirehärdar, masugnar, rostugnar, torkugnar, tyskhärdar, smältugnar, blåsmaskiner och så vidare). Projektet har delats in i tre steg: 

1. En skrivbordsinventering med litteraturstudier och muntliga kontakter.
2. En fältinventering genomförs av utvalda objekt (grovt uppskattat 40 anläggningar).
3. Detta sammanställs sedan till en lättillgänglig och tydlig rapport.

Huvudpersoner för projektet: Industriantikvarie Ida Dicksson (ordförande för forskningskommittén) och bergshistoriker Björn Björck.

Bergshistoriska samlingen på Tekniska museet (90068/23)

Bergshistoriska samling på Tekniska museet som omfattar 1000–3000 föremål förvärvade 1963. Givare av samlingen var KTH: avdelningen för metallhyttkonst. Gåvan var föranledd av att bergsutbildningen på KTH flyttade sin verksamhet till Luleå.

Föremålen i samlingen är från tidsperioden 1840–1930 (somligt 1700-tal). Samlingen kommer från olika delar av Bergsskolans i Falun samlingar; bland annat Institutionen för järnets bearbetning och behandling, institutionssamlingen och Amilonska samlingen från Filipstad. Samlingen omfattar dels råvaruprover som mineraler från Sverige och andra länder, dels produkter och resultat av materialprovning och analyser. Föremålen har använts i utbildande syfte. Tekniska museet bedömer samlingen har stark anknytning till svensk högskoleutbildning i bergsvetenskap och är mycket viktig i utbildande syfte och för framtida forskning.

Ordförande: Magdalena Tafvelin Heldner, Tekniska museet

Övriga deltagare:
Tekniska museet: intendent Anders Lindeberg-Lindvet, föremålsförvaltare Therese Wijkander och avdelningschef samlingar Christian Stadius. Experter från Jernkontorets bergshistoriska utskott: Olle Wijk, Gert Magnusson, Orvar Nyqvist, Claes Eriksson, Catarina Karlsson och Arne Sundström.

Läs mer i nyheten, 2023-12-08: Jernkontoret bistår Tekniska museet i kartläggning av den Bergshistoriska samlingen (jernkontoret.se)

Digitalisering (90066/21) 

Jernkontoret och Umeå universitetsbibliotek inledde 2022 ett samarbete för att arbeta med digitaliseringen av Jernkontorets annaler. Projektet genomfördes med framgång enligt plan och från april 2024 finns över 100 årgångar av tidskriften tillgängliga på internet genom till exempel en sökning via Google. Det är enkelt att snabbt komma åt materialet dygnet runt och från hela världen, se Jern-kontorets annaler 1817-1920 (digital.ub.umu.se)

Projektet har varit viktig för att drastiskt öka tillgängligheten men kanske även för att svara upp mot de behov som finns inom dagens forskning. Bara åtta månader efter publiceringen är Jernkontorets annaler bland de mest eftersökta samlingarna vid biblioteket och över två tusen unika besökare har läst och laddat ner material. De positiva effekterna är stora men den riktigt stora styrkan i digitala samlingar är att de positiva effekterna ökar ju mer material som tillförs. Det är då snabbheten och styrkan realiseras på allvar med den digitala tekniken och det blir möjligt för forskare att till exempel finna nytt material och nya kopplingar.

En fortsättning av digitaliseringsprojektet har initierats för att ytterligare öka tillgången till svensk bergshistoria. Målet med detta projekt är att skapa ”Digital bergshistorisk samling”. Det övergripande målet med kommittén är att digitalisera, bevara och öka tillgängligheten av det svenska bergshistoriska arvet för framtida forskning och undervisning.

Östersjön som järnmarknad – Osmundskeppet, ett handelsskepp från 1500-talet (90065/20)

I forskningskommittén Östersjön som järnmarknad – Osmundskeppet, ett handelsskepp från 1500-talet samarbetar Jernkontorets bergshistoriska utskott, Statens Maritima och Transporthistoriska Museer (SMTM), Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet i syfte att undersöka järn, handel och sjöfart i flera perspektiv. Forskningen utgår från Osmundskeppet, ett unikt vrakfynd i Stockholms skärgård, daterat till 1500-talet och med stora mängder järn i lasten.

Ordförande: Catarina Karlsson

Läs mer om forskningskommittén:
Östersjön som järnmarknad – Osmundskeppet

Nya arkivkommittén (90064/20)

Inom Jernkontorets bergshistoriska utskott arbetar en arkivgrupp, Nya arkivkommittén, för att sätta fokus på stålindustrins arkiv, bidra till att de bevaras för framtiden och verka för att de används såväl för forskning som för andra ändamål. Syftet med arbetet är också att skapa ett nätverk för arkivansvariga och arkivintresserade personer inom branschen. Nya arkivkommittén arrangerar även seminarier och andra aktiviteter.

Ordförande: Anders Nordebring

Läs mer kommitténs aktiviteter och arrangemang:
Nya arkivkommittén

Hållbarhet och miljöpåverkan i ett historiskt perspektiv – metallframställning, bergsbruk och stålindustri (90063/20)

Inom Jernkontorets bergshistoriska utskott bildades under 2020 en forskningskommitté för samarbete kring frågor som rör hållbarhet och miljöpåverkan i ett historiskt perspektiv. I kommittén medverkar representanter från Jernkontoret, Luleå tekniska universitetet, Karlstads universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Statens historiska museer. Ordförande för kommittén är Dag Avango professor i historia vid Luleå tekniska universitetet.

Syfte och fokus för kommittén var att initiera ett forskningsprojekt och en programansökan. Avsikten är kunskapsuppbyggnad inom olika vetenskaper så som arkeologi, historia, teknik-historia, ekologi, vegetationshistoria, metallurgi med flera. Det finns idag ny teknik, nya metoder och möjligheter till tvärvetenskaplig samverkan.

Under de senaste åren har en stor del av Jernkontorets arbete handlat om miljöpåverkan. I ett historiskt perspektiv har hållbarhet och samhällsnytta också varit mycket viktiga, men har diskuterats med andra begrepp än idag och implementerats med andra metoder.

Ordförande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitetet.

Forskningsprojektet Metals in Action (MiA)

Projektet Metals in Action - miljö, samhälle och industri (MiA) startades 2024. Inom ramen för projektet samarbetar Jernkontoret med en rad svenska universitet och museer  kring frågor om hur hållbarhet och miljöpåverkan hanterats historiskt inom det bergshistoriska ämnesområdet.

Läs mer om forskningsprojektet:
www.jernkontoret.se/metals-in-action

Omstrukturering av svensk stålindustri under 2000-talet (90062/19)

Den svenska stålkrisen på 1970-talet – dess orsaker, förlopp och resultat – har granskats väl av forskningen. Men svensk stålindustri har därefter liksom tidigare arbetat i en hård internationell konkurrens och den är fortsatt utsatt för ett kontinuerligt omvandlingstryck. Varje dag sker anpassningar och förbättringar efter signaler från marknaden. Denna djupgående och viktiga transformationsprocess som skett under de senaste decennierna har hittills inte blivit föremål för någon sammanfattande studie.

Syftet med denna forskningskommitté är att dokumentera och analysera den fortsatta strukturomvandlingen av svensk stålindustri under de senaste 25 åren. De samhälleliga och sociala konsekvenserna av denna omstrukturering är omfattande. Ägaransvaret har i många fall ändrats från att vara lokalt inriktat, med ett stort ansvar för orten, dess framtid och innevånare, till ett mer företagsekonomiskt ansvar gentemot ägare, ofta utländska, med höga krav på kapitalavkastning.

En del av det planerade projektet kommer att utnyttja en databas som bygger på registerdata sammanställda av SCB för att beskriva och analysera hur branschens anställda har utvecklats i termer av kvalifikations- och utbildningsnivå m.m. Förutom studier av årsredovisningar, statistik m.m. avser projektgruppen att söka engagera befattningshavare inom respektive företag i projektet.

Ordförande: Clas Ericson

Svenskt järn och trettioåriga kriget (90057/15)

Temat för det treåriga projektet är järnindustrin och det trettioåriga kriget. Regionala studier av hyttplatser i Södermanland relateras till tidsperiodens järnproduktion och krigsindustri. De välbevarade hyttplatserna Öllösa bruk som lades ned 1649, och Grishyttan har valts ut för fältarbete.

Som jämförelse tjänar brukens utveckling i Uppland och Finland. Hur trettioåriga krigets effekter internationellt på handel och järnproduktion påverkade den svenska järnhanteringen i Södermanland vägs in. Projektet har en internationell referensgrupp som studerar trettioåriga krigets effekter på senare historiska perioder.

Ordförande: Georg Haggrén

Järnförsöken i Nya Lapphyttan (90051/02)

Projektet har stöttat Föreningen Järnet på Lapphyttan och Norbergs kommun i försöken att framställa flytande tackjärn i den rekonstruerade masugnen Nya Lapphyttan. Den är en återskapelse i full skala från de på 1970-talet upptäckta lämningarna av en komplett medeltida järnframställningsplats, Lapphyttan, utanför Norberg daterad till 1100-talet.

Gruppen består huvudsakligen av metallurger. Tretton experimentella försök har genomförts sedan 1994. Under försöken 2–11 juli 2010 erhölls flytande tackjärn för första gången.

Det trettonde järnförsöket som planerats till sommaren 2014 fick först skjutas upp och sedan ställas in på grund av den geografiska närheten till den stora branden som utbröt i Västmanland den 31 juli. I juli 2015 genomfördes regelbundna tappningar av både flytande järn och en välproducerad slagg.

En rapport om försöken publicerades under 2014, nr H 80 Nya Lapphyttan – bergsmannakunskap rekonstruerad. Arbete pågår med att ta fram en fördjupad forskningsplan. Nya Lapphyttan ingår i Bergslagens medeltidsmuseum.

I november 2021 anordnade forskningskommittén ett digitalt seminarium, "Rostning av järnmalm – processen innan blästugn och masugn". De fyra föreläsningarna spelades in och finns att se i efterhand.

Ordförande: Björn Björck, Uppsala

Läs mer om projektet Nya Lapphyttan:
www.jarnetpalapphyttan.se

Icke-järnmetaller, malmfyndigheter och metallurgi (90048/95)

Projektets mål är att verka för kunskapsuppbyggnad och utbildning, dels vad avser kombinationen av arkeologi/historia och metallurgi, dels inventering och dokumentationsverksamhet. En viktig uppgift är också att initiera forskning kring icke-järnmetaller. Kommitténs ledamöter kommer huvudsakligen från universiteten och Riksantikvarieämbetet. Delprojekten anknyter främst till de forskarstuderandes avhandlingsämnen.

Kursmaterial och kursplan har tagits fram för en universitetskurs på grundnivå på 15 högskolepoäng som anordnas vid Stockholms universitet: Människor och metaller. Utvinning, användning och betydelse under förhistorisk tid till och med medeltid.

Kommitténs forskning spänner över ett stort tidsperspektiv, från förhistorisk tid till ny tid. Vad som avses är inte endast en eventuell metallproduktion utan också den vidare manufakturen av metallerna samt de samhälleliga och ekonomiska konsekvenser detta innebär. Projektet har erhållit externa fondmedel.

Ordförande: Dag Noréus, Stockholms universitet, Oorganisk kemi.

Läs mer om kommittén: www.ickejarn.se