Biblioteket
Jernkontorets bibliotek har blivit en central punkt för litteratur inom så kallad bergs- och brukshistoria. Alla aspekter på detta ämnesområde täcks in, dvs. allt ifrån ekonomisk och social historia till teknikhistoria.
I biblioteket finns också omfattande bildsamlingar med cirka 6000 bilder av svenska järnbruk och gruvor samt en porträttsamling innehållande cirka 7000 porträtt och biografica av personer med anknytning till svensk bergshantering.
Bergshistorisk litteratur i Jernkontorets bibliotek
Från Jernkontorets första verksamhetsår är de handskrivna masmästarrelationerna och stämpelböckerna bevarade – ett betydelsefullt källmaterial som beskriver tillståndet inom svensk bergshantering under 1700- och 1800-talen. Jernkontorets tjänsteberättelser från de första hundraåttio årens verksamhet har överförts till riksarkivet, medan handlingar, som fortsättningsvis rör institutionen ännu förvaras i Jernkontorets eget arkiv. Bland handskrifterna i biblioteket må även nämnas Reinhold Angersteins reseberättelser från utländska resor under 1750-talet.
Bibliotekets samlingar av äldre tryckt litteratur anskaffades redan under de första veksamhetsåren, då som referensbibliotek för kontorets dagliga verksamhet. Från den tiden daterar sig förvärven av 1734 års lag, bergsordningarna, Vetenskaps-akademiens handlingar och dissertationer i bergsvetenskapliga ämnen. Bokförvärven ökade efter hand i omfattning.
Från 1830-talet prenumererade kontoret på flera utländska tidskrifter: Annales des mines, Archiv für Mineralogie, Geognosie, Bergbau und Hüttenkunde, senare följda av andra ledande utländska tidskrifter inom gruvvetenskap och metallurgi. Bytesförbindelser med utländska organisationer inleddes troligen redan i slutet av 1800-talet.
Därtill bör nämnas, att flera skrifter publicerats med bidrag från Jernkontoret. Dessa skrifter är av vitt skilda slag – tekniska och naturvetenskapliga arbeten, politiska broschyrer, handlingar av brukspolitiskt intresse, utredningar rörande ekonomiska frågor etc. (Exempel: Sven Rinman, Bergwerks-Lexikon och Försök till järnets historia med tillämpling för slögder och handtverk, J.C. Garney, Handledning uti svenska masmästeriet, J.H. Forselles och A.E. Törnebohms Geologiska kartor 1854 respektive 1877, Hj. Sjögrens översättning av E. Swedenborgs Om Järnet, osv). Totalt rör det sig om cirka 200 arbeten och en i det närmaste fullständig samling av dem finns i biblioteket. Till denna samling bör också räknas Jernkontorets Annaler med bihang och ortnamnsregister, samt Jernkontorets bergshistoriska skriftserie.
Jernkontorets Annaler har givits ut sedan 1817 och är, vid sidan av franska Annales des Mines, världens äldsta nu utkommande forskningstidskrift i sitt slag.
Jernkontorets bildsamlingar
Jernkontoret innehar en samling av bilder med motiv från svenska bruk och bruksherrgårdar, hyttor och gruvor, vattenfall och industriorter i järnhanteringens tjänst. Samlingen omfattar tiden från 1600-talet och fram till 1970-talet. Den har grundlagts genom disponenten Carl Sahlins gåva av sin under många års arbete hopsamlade, omfattande grafiska samling. Samlingen hade av ägaren ställts ut i Kungliga Tekniska högskolan vid Bergshögskolans 100-årsjubileum våren 1919, och den 13 november samma år överlämnade han den som gåva till Jernkontoret. Samlingen innehöll ett antal original, bland annat akvareller och laveringar av O.S. von Unge, C.A. Tamm, Ulrik och Thora Thersner. Men det stora flertalet utgjordes av grafiska blad, välkända i svensk gravyrhistoria, ur ”Suecia Antiqua”, av Linnerhjelm, Johan Fredrik Martin, Gillberg, M.G. Ankarsvärd, Thersner etc.
Denna ”Sahlinska bildsamling” växte sedermera väsentligt i omfattning under de år som gick efter dess överlämnande, genom gåvor av intresserade personer – bland vilka främst bör nämnas samlingsgrundaren själv – samt genom inköp.
Bildsamlingen omfattar omkring 3000 bilder. Förutom teckningar och målningar samt tryckta bilder av alla slag, såsom kopparstick, aquatintagravyrer, etsningar, litografier, träsnitt, färgtryck, fotomekaniska reproduktioner etc – ingår även fotografier.
Bruksbildskatalogen
I samband med att den Sahlinska bildsamlingen överlämnades till Jernkontoret framställdes även önskemål om att få det bergshistoriska bildmaterialet fullständigt genom att uppteckna och fotografera alla befintliga handteckningar och målningar med motiv från svenska bruk och gruvor. Denna inventering, som fortgick under 1920- och 1930-talen, blev synnerligen givande. Hela denna bildkatalog upptar nu cirka 3000 bilder, till vilka cirka 4/5 också finns negativ med en fotografisk kopia. Dessa bilder har uppletats i såväl offentlig som privat ägo. Alla offentliga museer, bibliotek och arkiv genomsöktes för ändamålet och lämnade gott utbyte.
